Svenskt stridsfordon sätter skräck i Putins soldater

2025 01 06

Det svenska stridsfordonet CV90 hyllas av ukrainska soldater.

Stridigheterna mellan ryska och ukrainska soldater fortsätter.

Ukraina har i dagarna inlett nya attacker i den ryska Kursk-regionen.

Där används bland annat det svenska stridsfordonet CV90.

Sätter skräck

Nu kommer nya uppgifter från fronten om att de ukrainska soldaterna hyllar det svenska stridsfordonet.

Enligt en person på frontlinjen som Expressen har pratat med så tycks fordonet sätta skräck i de ryska soldaterna.

– Så fort de ser en CV90 i fält kastar de in allt de har på att slå ut den. Fordonet är en mycket seriös förstärkning av vårt infanteri, säger Serhij Dibrov till Expressen.

Så fungerar fordonet

CV90 - eller Stridsfordon 90 - är en del i det militära stöd som Sverige har skickat till Ukraina sedan inledningen av den ryska invasionen för snart tre år sedan.

Försvarsmakten beskriver fordonet som “ett bandgående stridsfordon och har ett torn som är vridbart horisonten runt”.

Besättningen består vanligtvis av en vagnchef, en förare och en skytt.

Avancerat fordon

Fordonet uppskattas av de ukrainska soldaterna av flera anledningar.

Det är ett kompetent fordon, som Försvarsmakten använder sig av vid övningar.

– I stridsfordon 90 sitter föraren nere i chassit medan skytten sitter högt placerad uppe i tornet. Längst bak i fordonet finns dessutom utrymme för sju stridsutrustade soldater, förklarar Försvarsmakten.

Avancerat sikte

Försvarsmakten fortsätter.

– För att rikta in kanonen och kulsprutan använder skytten ett sikte med laseravståndsmätare och eldledningsdator. 

– Eldledningsdatorn gör, tillsammans med gyro och accelerometer, att observation och skjutning kan ske även när fordonet är i rörelse. Siktet är också utrustat med ett IRV-system (Infra Red Vision) för att kunna användas även vid mörker eller nedsatt sikt.

Just nu pågår synnerligen intensiva strider i Kursk där Ukraina inlett en ny offensiv.

Samtidigt fortsätter de ryska styrkorna att ta mark på flera håll i de östra delarna av landet.

Foto: V. Razom

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen