Svenskt stridsfordon sätter skräck i Putins soldater

2025 01 06

Det svenska stridsfordonet CV90 hyllas av ukrainska soldater.

Stridigheterna mellan ryska och ukrainska soldater fortsätter.

Ukraina har i dagarna inlett nya attacker i den ryska Kursk-regionen.

Där används bland annat det svenska stridsfordonet CV90.

Sätter skräck

Nu kommer nya uppgifter från fronten om att de ukrainska soldaterna hyllar det svenska stridsfordonet.

Enligt en person på frontlinjen som Expressen har pratat med så tycks fordonet sätta skräck i de ryska soldaterna.

– Så fort de ser en CV90 i fält kastar de in allt de har på att slå ut den. Fordonet är en mycket seriös förstärkning av vårt infanteri, säger Serhij Dibrov till Expressen.

Så fungerar fordonet

CV90 - eller Stridsfordon 90 - är en del i det militära stöd som Sverige har skickat till Ukraina sedan inledningen av den ryska invasionen för snart tre år sedan.

Försvarsmakten beskriver fordonet som “ett bandgående stridsfordon och har ett torn som är vridbart horisonten runt”.

Besättningen består vanligtvis av en vagnchef, en förare och en skytt.

Avancerat fordon

Fordonet uppskattas av de ukrainska soldaterna av flera anledningar.

Det är ett kompetent fordon, som Försvarsmakten använder sig av vid övningar.

– I stridsfordon 90 sitter föraren nere i chassit medan skytten sitter högt placerad uppe i tornet. Längst bak i fordonet finns dessutom utrymme för sju stridsutrustade soldater, förklarar Försvarsmakten.

Avancerat sikte

Försvarsmakten fortsätter.

– För att rikta in kanonen och kulsprutan använder skytten ett sikte med laseravståndsmätare och eldledningsdator.

– Eldledningsdatorn gör, tillsammans med gyro och accelerometer, att observation och skjutning kan ske även när fordonet är i rörelse. Siktet är också utrustat med ett IRV-system (Infra Red Vision) för att kunna användas även vid mörker eller nedsatt sikt.

Just nu pågår synnerligen intensiva strider i Kursk där Ukraina inlett en ny offensiv.

Samtidigt fortsätter de ryska styrkorna att ta mark på flera håll i de östra delarna av landet.

Foto: V. Razom

Text: Redaktionen

JUST NU: Larmet inför julskinkan – ”hjärtskärande” avslöjande

2025 11 27

– Bakom varje julskinka finns en gris som har lidit, gömd bakom djurfabrikernas stängda dörrar. Många har nog valt att titta bort, just för att vi egentligen bryr oss och vet att grisarna förtjänar bättre.

Det säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt, efter att ha granskat nytt bild- och filmmaterial från fyra svenska grisfabriker i Västra Götaland.

Enligt Hogevik visar materialet allvarliga brister i djurhållningen. Grisar hålls i karga, smutsiga och trånga utrymmen, på hårda golv utan strö. Många djur är mycket smutsiga, och både skadade och döda grisar förekommer i materialet.

– Det är fruktansvärt att se den misär som grisarna lever i. Ännu mer hjärtskärande blir det med vetskapen om att miljontals svenska grisar stängs in under samma grymma villkor. Grisarna föds, lever och dör under förhållanden som inga djur ska behöva uthärda, säger Tina Hogevik som uppmanar allmänheten att stå över julskinkan i år.

– Inför den här julen uppmanar jag alla som har tänkt att äta griskött att i stället möta grisarnas blick, och sluta brottas med de ursäkter som skymmer sikten. Skippa julskinkan och välj vego i jul.

Polisanmält

Efter granskningen har Djurens Rätt valt att polisanmäla fyra grisfabriker för misstänkt djurplågeri. Anmälningar har även gjorts till länsstyrelsen.

– Bildmaterialet visar inte bara tydliga lagbrott, utan också det systematiska djurplågeri som vi förväntas acceptera som normalt i svenska djurfabriker. Det handlar alltså inte om några enstaka fall av vanvård. Det här är ett inbyggt systemfel – långt ifrån den putsade bild som köttindustrins reklam har vant oss vid, säger Tina Hogevik.

LÄS MER: Populär julmat rusar i pris – 1 200 procent dyrare

120 000 grisar

Organisationen uppskattar att 120 000 grisar har passerat anläggningarna under en tidsperiod på drygt tio år. Under samma period har länsstyrelserna genomfört djurskyddskontroller vid totalt fem tillfällen på anläggningar.

LÄS OCKSÅ: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Foto: J. Fiander

Text: Redaktionen

Stor förändring i opinionen – inte hänt på två år

2025 11 27

Gapet mellan de politiska blocken har krympt markant.

Det visar en opinionsundersökning från Demoskop, som SvD och Aftonbladet har tagit del av.

Regeringen och Sverigedemokraterna närmar sig oppositionen.

Enligt mätningen är skillnaden mellan den rödgröna sidan och Tidöpartierna nu 4,1 procentenheter – den lägsta nivån på två år.

Jämfört med oktober har avståndet minskat med 1,6 procentenheter. Tillsammans får de fyra oppositionspartierna 50,8 procent, medan Tidöpartierna landar på 46,7 procent.

V och MP tappar

Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet går bakåt jämfört med förra mätningen i oktober.

V tappar från 7,0 till 6,3 procent och MP från 7,4 till 6,4 procent.

Demoskops opinionschef Johan Martinsson noterar att Vänsterpartiet har fallit tillbaka ordentligt från att ha noterat ett stöd på omkring 9 procent under förra hösten och sommaren.

– Det går definitivt sämre nu än vad det gjorde under förra sommaren och hösten. Då hade de en starkare period, då de låg mellan 8 och nästan 9,5 procent, säger han till SvD.

”Elefanten i rummet”

Trots det minskade gapet finns det skäl för Tidöpartierna att känna oro. Liberalerna hamnar återigen under riksdagsspärren med ett stöd på ynka 2,4 procent.

– Elefanten i rummet är ju att Liberalernas procent inte räknas om de inte har 4 procent. Om Liberalerna åker ut är det svårt att föreställa sig en moderatledd regering i nuläget, säger Martinsson till tidningen.

LÄS MER: Vattenfall höjer avgifterna rejält

SD-väljare besvikna

Liberalerna vidhåller att man inte kommer släppa in Sverigedemokraterna i en eventuell högerregering efter valet. SD uppger i sin tur att partiet kommer gå i opposition om man inte får en plats i en framtida regering.

Enligt en ny undersökning från DN/Ipsos påverkar maktkampen Sverigedemokraternas väljares syn på samarbetspartiet. Endast var sjunde SD-väljare vill ha med L i nästa regering, medan var fjärde bara kan tänka sig det om det är absolut nödvändigt.

– Det kan nog ses som en direkt konsekvens av Simona Mohamssons besked i regeringsfrågan, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

LÄS OCKSÅ: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen