SVENSKT GRANNLAND: Putinvänliga och högerextremister kan ta över

2022 06 12

Estland har drabbats av regeringskris sedan det Putinvänliga Centrumpartiet och nationalistiska Ekrepartiet samverkat.

Estlands premiärminister Kaja Kallas riskerar därmed att förlora makten och landet kan kastas in osäkerhet mitt i en mycket känslig period rapporterar Bloomberg News.

Kristdemokraterna

Nu ligger avgörandet hos det lilla högerkonservativa och kristdemokratiska oppositionspartiet Isamaa som betyder Faderslandet.

Kaja Kallas är Estlands första kvinnliga regeringschef och leder det liberala Reformpartiet. Om hennes regeringsförhandlingar med kristdemokratiska Isamaa och Socialdemokraterna SDE inte bär frukt väntas bollen gå över till den Putinvänliga oppositionen.

Putinvänliga

Då får Centrumpartiet chansen – och det är ett parti med stort stöd hos de rysstalande.

– Det partiet lutar åt Putinhållet mer eller mindre, säger Hain Rebas, professor emeritus i historia, till SR.

– Och det i en krigssituation i Europa där Estland  engagerat sig mycket aktivt i Ukraina. Så skulle nu Centrum få makten kan man tänka sig en förändring också med säkerhetspolitiken och Estlands relationer med Nato, framhåller professor Hain Rebas.

Centrumpartiet har samverkat med den ryska diktatorn Putins parti Enade Ryssland.

Så sent som mars 2022 sade Centrumpartiet upp ett samarbetsavtal med Putins parti, rapporterar estniska statstelevisionen ERR.

Centrumpartiet står nära det högerextrema Ekrepartiet som bland annat fått hård kritik av Simon Wiesentahlcentret i Israel.

Stor oro i Estland

En betydande del av Estlands befolkning är rysstalande och påhittade våldshandingar mot just rysstalande har varit ett av diktatorn Putins falska argument när han gått till brutalt anfallskrig mot Ukraina där han gjort sig skyldig till tiotusentals människors död.

Oron är naturligtvis stor även i Estland.

Valresultatet 2019

Efter valet i Estland 2019 blev valresultatet följande i det 101 mandat stora parlamentet:

29 % Liberala Reformpartiet (34 mandat)

23 % Centrumpartiet (26 mandat)

18 % Nationalistiska Ekrepartiet (19 mandat)

11 % Kristdemokratiska Isamaa (12 mandat)

10 % Socialdemokraterna (10 mandat)

Når inte 51 mandat

Efter svåra regeringsförhandlingar bildade Reformpartiet och Centrumpartiet en koalitionsregering som nyligen fallit och de två hetaste alternativen till att ta över landet är nu följande inriktningar:

-Premiärminister Kaja Kallas liberala Reformparti och Socialdemokraterna som tillsammans når upp till 44 mandat

-Centrumpartiet och Ekrepartiet som tillsammans har 45 mandat

Det krävs 51 mandat för majoritet.

Avgör makten

Det är med andra ord kristdemokratiska Isamaa-partiet som med sina resterande 12 mandat avgör hur Estland kommer att styra framöver.

En anledning till att Reformpartiet kastade ut Centrumpartiet ur regeringen var att man ansåg att partiet inte bidrog till stabilitet.

Ukrainas främsta allierade

– Kaja Kallas anser att styret saknade enighet för att kunna bemöta farorna med Ryssland, rapporterar Bloomberg.

Kaja Kallas har tillsammans med Polens ledning utgjort Ukrainas främsta allierade i EU och Nato.

– Det baltiska landet med 1,3 miljoner invånare har lagt en tredjedel av sin militära budget på att stödja Ukrainas armé. Landets parlament var bland de första I världen att anklaga Ryssland för folkmord för att döda ukrainare och radera deras kultur, rapporterar Bloomberg.

Samtal har inletts

Utvecklingen har ökat Kaja Kallas popularitet och om landets tvingas hålla nyval bedöms liberala Reformpartiet ha goda chanser.

Isamaa meddelade igår att man väljer att inleda regeringsförhandlingar med Reformpartiet istället för Centrumpartiet rapporterar estniska statstelevisionen ERR.

– En talesperson för Isamaa framhåller att samtalen kommer att handla om lösningar på de problem som drabbat estniska samhället hårdast de senaste månaderna – ökade levnadskostnader, energifrågan, estniska språkfrågan, familjeekonomin, försvaret och säkerhetspolitiken, uppger ERR.

Om samtalen strandar väntas de Putinvänliga och högerextrema ges möjlighet att bilda regering.

Foto: Eesti Riigikogu

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen