SVENSKT GRANNLAND: Putinvänliga och högerextremister kan ta över

2022 06 12

Estland har drabbats av regeringskris sedan det Putinvänliga Centrumpartiet och nationalistiska Ekrepartiet samverkat.

Estlands premiärminister Kaja Kallas riskerar därmed att förlora makten och landet kan kastas in osäkerhet mitt i en mycket känslig period rapporterar Bloomberg News.

Kristdemokraterna

Nu ligger avgörandet hos det lilla högerkonservativa och kristdemokratiska oppositionspartiet Isamaa som betyder Faderslandet.

Kaja Kallas är Estlands första kvinnliga regeringschef och leder det liberala Reformpartiet. Om hennes regeringsförhandlingar med kristdemokratiska Isamaa och Socialdemokraterna SDE inte bär frukt väntas bollen gå över till den Putinvänliga oppositionen.

Putinvänliga

Då får Centrumpartiet chansen – och det är ett parti med stort stöd hos de rysstalande.

– Det partiet lutar åt Putinhållet mer eller mindre, säger Hain Rebas, professor emeritus i historia, till SR.

– Och det i en krigssituation i Europa där Estland  engagerat sig mycket aktivt i Ukraina. Så skulle nu Centrum få makten kan man tänka sig en förändring också med säkerhetspolitiken och Estlands relationer med Nato, framhåller professor Hain Rebas.

Centrumpartiet har samverkat med den ryska diktatorn Putins parti Enade Ryssland.

Så sent som mars 2022 sade Centrumpartiet upp ett samarbetsavtal med Putins parti, rapporterar estniska statstelevisionen ERR.

Centrumpartiet står nära det högerextrema Ekrepartiet som bland annat fått hård kritik av Simon Wiesentahlcentret i Israel.

Stor oro i Estland

En betydande del av Estlands befolkning är rysstalande och påhittade våldshandingar mot just rysstalande har varit ett av diktatorn Putins falska argument när han gått till brutalt anfallskrig mot Ukraina där han gjort sig skyldig till tiotusentals människors död.

Oron är naturligtvis stor även i Estland.

Valresultatet 2019

Efter valet i Estland 2019 blev valresultatet följande i det 101 mandat stora parlamentet:

29 % Liberala Reformpartiet (34 mandat)

23 % Centrumpartiet (26 mandat)

18 % Nationalistiska Ekrepartiet (19 mandat)

11 % Kristdemokratiska Isamaa (12 mandat)

10 % Socialdemokraterna (10 mandat)

Når inte 51 mandat

Efter svåra regeringsförhandlingar bildade Reformpartiet och Centrumpartiet en koalitionsregering som nyligen fallit och de två hetaste alternativen till att ta över landet är nu följande inriktningar:

-Premiärminister Kaja Kallas liberala Reformparti och Socialdemokraterna som tillsammans når upp till 44 mandat

-Centrumpartiet och Ekrepartiet som tillsammans har 45 mandat

Det krävs 51 mandat för majoritet.

Avgör makten

Det är med andra ord kristdemokratiska Isamaa-partiet som med sina resterande 12 mandat avgör hur Estland kommer att styra framöver.

En anledning till att Reformpartiet kastade ut Centrumpartiet ur regeringen var att man ansåg att partiet inte bidrog till stabilitet.

Ukrainas främsta allierade

– Kaja Kallas anser att styret saknade enighet för att kunna bemöta farorna med Ryssland, rapporterar Bloomberg.

Kaja Kallas har tillsammans med Polens ledning utgjort Ukrainas främsta allierade i EU och Nato.

– Det baltiska landet med 1,3 miljoner invånare har lagt en tredjedel av sin militära budget på att stödja Ukrainas armé. Landets parlament var bland de första I världen att anklaga Ryssland för folkmord för att döda ukrainare och radera deras kultur, rapporterar Bloomberg.

Samtal har inletts

Utvecklingen har ökat Kaja Kallas popularitet och om landets tvingas hålla nyval bedöms liberala Reformpartiet ha goda chanser.

Isamaa meddelade igår att man väljer att inleda regeringsförhandlingar med Reformpartiet istället för Centrumpartiet rapporterar estniska statstelevisionen ERR.

– En talesperson för Isamaa framhåller att samtalen kommer att handla om lösningar på de problem som drabbat estniska samhället hårdast de senaste månaderna – ökade levnadskostnader, energifrågan, estniska språkfrågan, familjeekonomin, försvaret och säkerhetspolitiken, uppger ERR.

Om samtalen strandar väntas de Putinvänliga och högerextrema ges möjlighet att bilda regering.

Foto: Eesti Riigikogu

Text: Redaktionen


31 aug 2026

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt. 

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


31 aug 2026

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen