SVENSKT GRANNLAND: Putinvänliga och högerextremister kan ta över

2022 06 12

Estland har drabbats av regeringskris sedan det Putinvänliga Centrumpartiet och nationalistiska Ekrepartiet samverkat.

Estlands premiärminister Kaja Kallas riskerar därmed att förlora makten och landet kan kastas in osäkerhet mitt i en mycket känslig period rapporterar Bloomberg News.

Kristdemokraterna

Nu ligger avgörandet hos det lilla högerkonservativa och kristdemokratiska oppositionspartiet Isamaa som betyder Faderslandet.

Kaja Kallas är Estlands första kvinnliga regeringschef och leder det liberala Reformpartiet. Om hennes regeringsförhandlingar med kristdemokratiska Isamaa och Socialdemokraterna SDE inte bär frukt väntas bollen gå över till den Putinvänliga oppositionen.

Putinvänliga

Då får Centrumpartiet chansen – och det är ett parti med stort stöd hos de rysstalande.

– Det partiet lutar åt Putinhållet mer eller mindre, säger Hain Rebas, professor emeritus i historia, till SR.

– Och det i en krigssituation i Europa där Estland  engagerat sig mycket aktivt i Ukraina. Så skulle nu Centrum få makten kan man tänka sig en förändring också med säkerhetspolitiken och Estlands relationer med Nato, framhåller professor Hain Rebas.

Centrumpartiet har samverkat med den ryska diktatorn Putins parti Enade Ryssland.

Så sent som mars 2022 sade Centrumpartiet upp ett samarbetsavtal med Putins parti, rapporterar estniska statstelevisionen ERR.

Centrumpartiet står nära det högerextrema Ekrepartiet som bland annat fått hård kritik av Simon Wiesentahlcentret i Israel.

Stor oro i Estland

En betydande del av Estlands befolkning är rysstalande och påhittade våldshandingar mot just rysstalande har varit ett av diktatorn Putins falska argument när han gått till brutalt anfallskrig mot Ukraina där han gjort sig skyldig till tiotusentals människors död.

Oron är naturligtvis stor även i Estland.

Valresultatet 2019

Efter valet i Estland 2019 blev valresultatet följande i det 101 mandat stora parlamentet:

29 % Liberala Reformpartiet (34 mandat)

23 % Centrumpartiet (26 mandat)

18 % Nationalistiska Ekrepartiet (19 mandat)

11 % Kristdemokratiska Isamaa (12 mandat)

10 % Socialdemokraterna (10 mandat)

Når inte 51 mandat

Efter svåra regeringsförhandlingar bildade Reformpartiet och Centrumpartiet en koalitionsregering som nyligen fallit och de två hetaste alternativen till att ta över landet är nu följande inriktningar:

-Premiärminister Kaja Kallas liberala Reformparti och Socialdemokraterna som tillsammans når upp till 44 mandat

-Centrumpartiet och Ekrepartiet som tillsammans har 45 mandat

Det krävs 51 mandat för majoritet.

Avgör makten

Det är med andra ord kristdemokratiska Isamaa-partiet som med sina resterande 12 mandat avgör hur Estland kommer att styra framöver.

En anledning till att Reformpartiet kastade ut Centrumpartiet ur regeringen var att man ansåg att partiet inte bidrog till stabilitet.

Ukrainas främsta allierade

– Kaja Kallas anser att styret saknade enighet för att kunna bemöta farorna med Ryssland, rapporterar Bloomberg.

Kaja Kallas har tillsammans med Polens ledning utgjort Ukrainas främsta allierade i EU och Nato.

– Det baltiska landet med 1,3 miljoner invånare har lagt en tredjedel av sin militära budget på att stödja Ukrainas armé. Landets parlament var bland de första I världen att anklaga Ryssland för folkmord för att döda ukrainare och radera deras kultur, rapporterar Bloomberg.

Samtal har inletts

Utvecklingen har ökat Kaja Kallas popularitet och om landets tvingas hålla nyval bedöms liberala Reformpartiet ha goda chanser.

Isamaa meddelade igår att man väljer att inleda regeringsförhandlingar med Reformpartiet istället för Centrumpartiet rapporterar estniska statstelevisionen ERR.

– En talesperson för Isamaa framhåller att samtalen kommer att handla om lösningar på de problem som drabbat estniska samhället hårdast de senaste månaderna – ökade levnadskostnader, energifrågan, estniska språkfrågan, familjeekonomin, försvaret och säkerhetspolitiken, uppger ERR.

Om samtalen strandar väntas de Putinvänliga och högerextrema ges möjlighet att bilda regering.

Foto: Eesti Riigikogu

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


4 juni 2026

Hundratusentals kan slippa betala skatt – ny lag på gång

2026 06 04

En så kallad skattefälla för hundratusentals svenskar är på väg att tas bort.

Det var förra veckan som regeringen gick ut med att en ny lagändring är på gång.

Så som inkomstskattelagen ser ut idag ska folk som stadigvarande vistas på svensk mark också betala skatt i Sverige för sina inkomster.

Men det finns idag ingen exakt definition av begreppet "stadigvarande vistelse”. Det ställer till det för arbetsgivare, domstolar och de cirka 700 000 svenskar som bor utomlands, enligt regeringen.

"Kommer underlätta"

Den nya definitionen av stadigvarande vistelse föreslås omfatta minst 160 vistelsedagar på ett kalenderår – eller fler än 120 om antalet under föregående år översteg samma antal. Enbart dagar då personen haft sin dygnsvila i Sverige räknas som vistelsedagar.

Det här kommer underlätta livet för många utlandssvenskar, inte minst pensionärer som bosatt sig utomlands men kommer till Sverige och träffar barnbarnen då och då. Det ska vara lätt att göra rätt när man betalar skatt, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Förslag från Skatteverket

Göran Andersson, vd för rådgivningsbolaget Sparsam Skatt, välkomnar beskedet.

Han menar att de nya reglerna kommer att göra det tydligare hur ofta man som utlandssvensk kommer kunna resa “hem” för att besöka släkt och vänner utan att bli skyldig att betala skatt i Sverige.

Lagstiftningen har varit otydlig, vilket inte är till gagn för någon part. Att regeringen nu går vidare har varit efterlängtat ända sedan Skatteverket lade fram förslaget hösten 2023, säger Göran Andersson till Di.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

Ska gälla från januari

Dagens regelverk har en gräns vid sex månaders vsistelse. Skatterättsnämnden har dock gjort flera undantag, exempelvis är hembesöken spridits över samtliga månader.

Den nya lagen föreslås träda i kraft från och med nästa år.

Skönt att oklarheter kring repetitiva besök, periodicitet och den svenska vistelsens längd i förhållandet till vistelse utomlands före och efter Sverigevistelsen blir ett minne blott om den nya lagen implementeras 1 januari 2027, konstaterar Göran Andersson.

ANDRA LÄSER: Svenskar på Mallorca riskerar tusentals kronor i böter

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen