SVENSKT GRANNLAND: Putinvänliga och högerextremister kan ta över

2022 06 12

Estland har drabbats av regeringskris sedan det Putinvänliga Centrumpartiet och nationalistiska Ekrepartiet samverkat.

Estlands premiärminister Kaja Kallas riskerar därmed att förlora makten och landet kan kastas in osäkerhet mitt i en mycket känslig period rapporterar Bloomberg News.

Kristdemokraterna

Nu ligger avgörandet hos det lilla högerkonservativa och kristdemokratiska oppositionspartiet Isamaa som betyder Faderslandet.

Kaja Kallas är Estlands första kvinnliga regeringschef och leder det liberala Reformpartiet. Om hennes regeringsförhandlingar med kristdemokratiska Isamaa och Socialdemokraterna SDE inte bär frukt väntas bollen gå över till den Putinvänliga oppositionen.

Putinvänliga

Då får Centrumpartiet chansen – och det är ett parti med stort stöd hos de rysstalande.

– Det partiet lutar åt Putinhållet mer eller mindre, säger Hain Rebas, professor emeritus i historia, till SR.

– Och det i en krigssituation i Europa där Estland  engagerat sig mycket aktivt i Ukraina. Så skulle nu Centrum få makten kan man tänka sig en förändring också med säkerhetspolitiken och Estlands relationer med Nato, framhåller professor Hain Rebas.

Centrumpartiet har samverkat med den ryska diktatorn Putins parti Enade Ryssland.

Så sent som mars 2022 sade Centrumpartiet upp ett samarbetsavtal med Putins parti, rapporterar estniska statstelevisionen ERR.

Centrumpartiet står nära det högerextrema Ekrepartiet som bland annat fått hård kritik av Simon Wiesentahlcentret i Israel.

Stor oro i Estland

En betydande del av Estlands befolkning är rysstalande och påhittade våldshandingar mot just rysstalande har varit ett av diktatorn Putins falska argument när han gått till brutalt anfallskrig mot Ukraina där han gjort sig skyldig till tiotusentals människors död.

Oron är naturligtvis stor även i Estland.

Valresultatet 2019

Efter valet i Estland 2019 blev valresultatet följande i det 101 mandat stora parlamentet:

29 % Liberala Reformpartiet (34 mandat)

23 % Centrumpartiet (26 mandat)

18 % Nationalistiska Ekrepartiet (19 mandat)

11 % Kristdemokratiska Isamaa (12 mandat)

10 % Socialdemokraterna (10 mandat)

Når inte 51 mandat

Efter svåra regeringsförhandlingar bildade Reformpartiet och Centrumpartiet en koalitionsregering som nyligen fallit och de två hetaste alternativen till att ta över landet är nu följande inriktningar:

-Premiärminister Kaja Kallas liberala Reformparti och Socialdemokraterna som tillsammans når upp till 44 mandat

-Centrumpartiet och Ekrepartiet som tillsammans har 45 mandat

Det krävs 51 mandat för majoritet.

Avgör makten

Det är med andra ord kristdemokratiska Isamaa-partiet som med sina resterande 12 mandat avgör hur Estland kommer att styra framöver.

En anledning till att Reformpartiet kastade ut Centrumpartiet ur regeringen var att man ansåg att partiet inte bidrog till stabilitet.

Ukrainas främsta allierade

– Kaja Kallas anser att styret saknade enighet för att kunna bemöta farorna med Ryssland, rapporterar Bloomberg.

Kaja Kallas har tillsammans med Polens ledning utgjort Ukrainas främsta allierade i EU och Nato.

– Det baltiska landet med 1,3 miljoner invånare har lagt en tredjedel av sin militära budget på att stödja Ukrainas armé. Landets parlament var bland de första I världen att anklaga Ryssland för folkmord för att döda ukrainare och radera deras kultur, rapporterar Bloomberg.

Samtal har inletts

Utvecklingen har ökat Kaja Kallas popularitet och om landets tvingas hålla nyval bedöms liberala Reformpartiet ha goda chanser.

Isamaa meddelade igår att man väljer att inleda regeringsförhandlingar med Reformpartiet istället för Centrumpartiet rapporterar estniska statstelevisionen ERR.

– En talesperson för Isamaa framhåller att samtalen kommer att handla om lösningar på de problem som drabbat estniska samhället hårdast de senaste månaderna – ökade levnadskostnader, energifrågan, estniska språkfrågan, familjeekonomin, försvaret och säkerhetspolitiken, uppger ERR.

Om samtalen strandar väntas de Putinvänliga och högerextrema ges möjlighet att bilda regering.

Foto: Eesti Riigikogu

Text: Redaktionen


24 januari 2026

Ny utbetalningsregel införs för många pensionärer

2026 01 25

Som pensionär finns möjligheten att välja hur mycket allmän pension man tar ut.

Det går också att göra ett uppehåll och pausa pensionsutbetalningarna.

– Du kan välja om du vill ta ut 25, 50, 75 eller 100 procent av din inkomstpension och premiepension varje månad. Du kan också välja att pausa ditt uttag, uppger Pensionsmyndigheten.

Men samma möjlighet har inte alltid funnits för tjänstepensionen.

Ny möjlighet

För omkring ett år sedan öppnades en möjlighet för många pensionärer att också pausa sin tjänstepension.

– Då kom Arbetsgivarverket och de fackliga organisationerna efter en lagändring överens om att införa möjligheten att göra uppehåll i utbetalningen av tjänstepensionen, uppger Statens tjänstepensionsverk, SPV.

Men den förändringen gällde inte tidigare statligt anställda som får sin pension från SPV.

Men det har nu ändrats, meddelar myndigheten.

– Sedan årsskiftet kan nu SPV:s kunder välja att göra uppehåll i sin utbetalning av tjänstepension från statlig anställning, framhåller SPV i ett uttalande.

– En förändring som gör tjänstepensionen mer flexibel och bland annat ger pensionärer som vill börja jobba igen bättre möjlighet att planera sin ekonomi.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Fakta om ansökan och de olika delarna

Ansökan är sedan slutet av 2025 öppen för den som önskar pausa sin pensionsutbetalning från SPV.

- Det går att göra uppehåll i både den förmånsbestämda delen som SPV hanterar och i de premiebestämda delarna som andra försäkringsgivare hanterar.

- För den förmånsbestämda delen gäller att uppehållet i utbetalningen måste vara minst en månad långt. I övrigt finns ingen tidsbegränsning.

- Det är också möjligt att göra flera uppehåll och ändra längden på en påbörjad paus.

- Ansökan om ett uppehåll ska göras minst en månad innan önskad start, antingen via Mina sidor på spv.se eller genom att skicka in en blankett.

- De premiebestämda delarna hanteras av Kåpan Tjänstepension och andra valbara pensionsbolag.

- Ansökan om uppehåll i någon av de här delarna sker hos respektive bolag.

Källa: Statens tjänstepensionsverk

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: M. Aurelius

Text: Reaktionen


25 januari 2026

UPPGIFTER: Ryska soldater skjuter på varandra

2026 01 25

En dödsskjutning ska ha ägt rum bland ryska soldater.

Flera ryska soldater har öppnat eld mot varandra i Donetsk, uppger partisanrörelsen Atesh.

En soldat ska ha förlorat livet – men Ryssland försöker mörka händelsen.

Öppnade eld utanför bar

Flera ryska soldater uppges ha öppnat eld mot varandra när de var berusade, rapporterar Kyiv Post.

Atesh uppger att tre ryska soldater var inblandade i skottlossningen.

Soldaterna, som tillhör ett regemente i Kirovsky-distriktet i Donetsk, ska ha hamnat i bråk med varandra efter att en tvist hade uppstått på en lokal bar.

– Grälet fortsatte utanför baren, där skottlossningen bröt ut, rapporterar Atesh, enligt tidningen.

– En soldat dödades på platsen, enligt den pro-ukrainska partisanrörelsen, som har gjort sig känd för att infiltrera rysk militär.

LÄS OCKSÅ: Trump riktar hot mot hela världen - "kan genomföra attacker överallt"

Bråkade om stulet objekt

Enligt uppgift bråkade soldaterna om en värmekamera som hade stulits vid fronten.

Bråket ska ha handlat om en försäljning av värmekameran, och hur mycket den skulle säljas för.

Kameror av den typen har ett stort värde på fronten, enligt tidningen.

Detta eftersom de kan användas av styrkor för att upptäcka fiendens rörelser i mörker och vid dålig sikt.

Värmekameror av den typen kostar ofta mellan 1000 och flera tusen dollar, uppger tidningen, och de ger en stor och avgörande fördel på slagfältet.

Uppgifterna om skjutningen mellan de ryska soldaterna förstärker bilden av att den ryska militären och dess styrkor är i dåligt skick.

Ryssland försöker emellertid mörka händelsen, uppger Atesh.

Ryssland mörklägger

Den ryska militären vill inte kännas vid att soldaterna avsiktligt har skjutit mot varandra.

Istället beskrivs händelsen, där en soldat alltså ska ha mist livet, som ett fall av ”vårdslös hantering av ett vapen”.

– Ledningen försöker begränsa tillgången till information och förhindra att nyheterna sprids utanför enheten, rapporterar Atesh, enligt tidningen.

Atesh är en välkänd pro-ukrainsk partisangrupp som agerar i såväl Ryssland som Ukraina.

Gruppen har gjort sig känd för sabotage-aktioner, men har också infiltrerat den ryska militären under hela 2025, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Kreml dundrar - "ingen idé att hoppas"

Foto: Ministry of Defence Russia

Text: Redaktionen