SVENSKT GRANNLAND: Putinvänliga och högerextremister kan ta över

2022 06 12

Estland har drabbats av regeringskris sedan det Putinvänliga Centrumpartiet och nationalistiska Ekrepartiet samverkat.

Estlands premiärminister Kaja Kallas riskerar därmed att förlora makten och landet kan kastas in osäkerhet mitt i en mycket känslig period rapporterar Bloomberg News.

Kristdemokraterna

Nu ligger avgörandet hos det lilla högerkonservativa och kristdemokratiska oppositionspartiet Isamaa som betyder Faderslandet.

Kaja Kallas är Estlands första kvinnliga regeringschef och leder det liberala Reformpartiet. Om hennes regeringsförhandlingar med kristdemokratiska Isamaa och Socialdemokraterna SDE inte bär frukt väntas bollen gå över till den Putinvänliga oppositionen.

Putinvänliga

Då får Centrumpartiet chansen – och det är ett parti med stort stöd hos de rysstalande.

– Det partiet lutar åt Putinhållet mer eller mindre, säger Hain Rebas, professor emeritus i historia, till SR.

– Och det i en krigssituation i Europa där Estland  engagerat sig mycket aktivt i Ukraina. Så skulle nu Centrum få makten kan man tänka sig en förändring också med säkerhetspolitiken och Estlands relationer med Nato, framhåller professor Hain Rebas.

Centrumpartiet har samverkat med den ryska diktatorn Putins parti Enade Ryssland.

Så sent som mars 2022 sade Centrumpartiet upp ett samarbetsavtal med Putins parti, rapporterar estniska statstelevisionen ERR.

Centrumpartiet står nära det högerextrema Ekrepartiet som bland annat fått hård kritik av Simon Wiesentahlcentret i Israel.

Stor oro i Estland

En betydande del av Estlands befolkning är rysstalande och påhittade våldshandingar mot just rysstalande har varit ett av diktatorn Putins falska argument när han gått till brutalt anfallskrig mot Ukraina där han gjort sig skyldig till tiotusentals människors död.

Oron är naturligtvis stor även i Estland.

Valresultatet 2019

Efter valet i Estland 2019 blev valresultatet följande i det 101 mandat stora parlamentet:

29 % Liberala Reformpartiet (34 mandat)

23 % Centrumpartiet (26 mandat)

18 % Nationalistiska Ekrepartiet (19 mandat)

11 % Kristdemokratiska Isamaa (12 mandat)

10 % Socialdemokraterna (10 mandat)

Når inte 51 mandat

Efter svåra regeringsförhandlingar bildade Reformpartiet och Centrumpartiet en koalitionsregering som nyligen fallit och de två hetaste alternativen till att ta över landet är nu följande inriktningar:

-Premiärminister Kaja Kallas liberala Reformparti och Socialdemokraterna som tillsammans når upp till 44 mandat

-Centrumpartiet och Ekrepartiet som tillsammans har 45 mandat

Det krävs 51 mandat för majoritet.

Avgör makten

Det är med andra ord kristdemokratiska Isamaa-partiet som med sina resterande 12 mandat avgör hur Estland kommer att styra framöver.

En anledning till att Reformpartiet kastade ut Centrumpartiet ur regeringen var att man ansåg att partiet inte bidrog till stabilitet.

Ukrainas främsta allierade

– Kaja Kallas anser att styret saknade enighet för att kunna bemöta farorna med Ryssland, rapporterar Bloomberg.

Kaja Kallas har tillsammans med Polens ledning utgjort Ukrainas främsta allierade i EU och Nato.

– Det baltiska landet med 1,3 miljoner invånare har lagt en tredjedel av sin militära budget på att stödja Ukrainas armé. Landets parlament var bland de första I världen att anklaga Ryssland för folkmord för att döda ukrainare och radera deras kultur, rapporterar Bloomberg.

Samtal har inletts

Utvecklingen har ökat Kaja Kallas popularitet och om landets tvingas hålla nyval bedöms liberala Reformpartiet ha goda chanser.

Isamaa meddelade igår att man väljer att inleda regeringsförhandlingar med Reformpartiet istället för Centrumpartiet rapporterar estniska statstelevisionen ERR.

– En talesperson för Isamaa framhåller att samtalen kommer att handla om lösningar på de problem som drabbat estniska samhället hårdast de senaste månaderna – ökade levnadskostnader, energifrågan, estniska språkfrågan, familjeekonomin, försvaret och säkerhetspolitiken, uppger ERR.

Om samtalen strandar väntas de Putinvänliga och högerextrema ges möjlighet att bilda regering.

Foto: Eesti Riigikogu

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen