SVENSKT GLÄDJEBESKED: Kan bota flera former av cancer

2023 01 09

En ny behandlingsmetod mot cancer ska för första gången testas i Sverige.

Och det är mycket höga förhoppningar på metoden, som ska kunna bota cancerformerna leukemi, lymfkörtelcancer och myelom, en form av cancer i benmärgen. Det rapporterar SVT.

Skånes universitetssjukhus i Lund blir först ut att använda behandlingen, som beskrivs som “ett helt annat sätt att angripa cancer”.

– Jag ser det här som ett paradigmskifte, säger Mats Jerkeman, professor och överläkare på onkologiska kliniken i Lund, till tv-kanalen.

Kan bota 50 procent

Det handlar om en ny cellterapibehandling som kallas CAR-T.

Till skillnad från andra metoder använder sig behandlingen av kroppens egna immunförsvarsceller för att angripa cancerceller.

Metoden erbjuder möjlighet för tidigare obotliga patienter att nu behandla sin sjukdom, och man räknar med att bota drygt hälften av dem.

– För den patientgruppen så är det här verkligen ett stort genombrott, säger Mats Jerkeman.

Kan finnas biverkningar

Samtidigt lyfter professorn ett varningens finger för vissa biverkningar.

En av dem kan liknas vid blodförgiftning vilket kan leda till intensivvård under ett par dagar. Det handlar dock om övergående och tillfällig vård, betonar Mats Jerkeman.

Än så länge har 20 patienter genomgått den nya cellterapibehandlingen i Lund.

Det finns inga åldersgränser – den enda riktlinjen är att patienter med nedsatt hjärt- eller njurfunktion ska undvika behandlingen.

75 000 tumörer 2021

Under 2021 rapporterades över 75 000 maligna tumörer för mer än 68 000 individer till cancerregistret i Sverige, enligt Socialstyrelsen. 

Det är en uppgång i antalet jämfört med året tidigare.

Kvinnor drabbas huvudsakligen av bröstcancer och för män är det prostatacancer som dominerar.

Stora förhoppningar

När det gäller leukemi, en av de cancerformer som CAR-T ska behandla, upptäcker man ungefär 700 nya fall varje år, uppger Cancerfonden.

– Kronisk leukemi drabbar framför allt äldre personer. Mer än hälften av patienterna är 60 år eller äldre. Akut leukemi förekommer i alla åldrar, framhåller organisationen.

Hos barn står leukemi för ungefär en fjärdedel av de cirka 300 cancerfall som drabbar barn under 15 år varje år.

Förhoppningen är att CAR-T ska kunna användas även för att behandla även andra former av cancer i framtiden, förklarar Mats Jerkeman för SVT.

Foto: J. Alp, Region Uppsala

Text: Redaktionen

JUST NU: Akut larm om 700 000 svenskar

2025 10 15

Nu kommer ett allvarligt larm om 700 000 människor i Sverige.

Tidöpartierna planerar en stor bidragsreform som bland annat omfattar förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden – i syfte att minska bidragsberoendet.

Men nu slår Sveriges Stadsmissioner larm om att reformen riskerar att få allvarliga konsekvenser.

Larm om 700 000 svenskar

Siffror från SCB visar att nästan 700 000 människor i Sverige levde i materiell och social fattigdom 2024, vilket är nästan dubbelt så många som 2021, framhåller Sveriges Stadsmissioner i en debattartikel i DN.

Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, menar att regeringens bidragsreform kommer att förvärra en redan svår situation.

– Den nya bidragsreformen kommer att öka fattigdomen, kriminaliteten och den psykiska ohälsan. Den är ett systemskifte – staten drar sig undan ansvaret att skydda människor från fattigdom, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Han vädjar till regeringen att ”värna barns rättigheter” och att ”inte urholka skyddsnätet för familjer”.

– Regeringens förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden nedmonterar Sveriges välfärdsmodell som ska skydda människor i utsatthet från fattigdom. Förslagen drabbar särskilt barnen i familjer som lever i ekonomisk utsatthet och kommer att öka utsattheten, menar Sveriges Stadsmissioners generalsekreterare.

LÄS OCKSÅ: Priset för parkering chockhöjs

”Riskerar öka brottsligheten”

Sveriges Stadsmissioner har tagit hjälp av forskare för att granska reformen i sin nya fattigdomsrapport.

De menar att ytterligare cirka 130 000 kommer att drabbas av fattigdom.

De anser också att bidragsreformen riskerar att ”tvinga ut människor i ett skuggsamhälle”.

– Förslagen riskerar att öka brottsligheten och de ekonomiska och sociala klyftorna mellan inrikes och utrikes födda och utgör ett stort avsteg från den svenska välfärds- och samhällsmodellen, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Men regeringen och Tidöpartierna menar att bidragsreformen är nödvändig för att bryta bidragsberoendet, öka motivationen att arbeta och stärka arbetslinjen.

Tidöpartier vill minska bidragsberoendet

De ser det som en rättvisefråga att det ska löna sig att arbeta – men också som ett sätt att minska människors beroende av välfärden.

– Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande. Både för den som cementeras in i ett bidragsberoende och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet, har äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tidigare sagt i ett uttalande.

Även regeringens stödparti Sverigedemokraterna stödjer bidragsreformen.

– Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle, säger Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg.

LÄS OCKSÅ: Flera matvaror störtdyker i pris - här är hela listan

Foto: Ryoji Iwata

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked i Sverige – ”får backa till 1884”

2025 10 15

Hösten är här.

Men i år dröjde det länge för stora delar av norra Sverige.

I Luleå och Piteå noterades två historiska noteringar, rapporterar vädertjänsten Klart.

Den meteorologiska hösten i Luleå anlände den 4 oktober.

Ett historiskt väderbesked.

Det är det senaste ankomstdatumet som uppmätts vid Luleå-Kallax Flygplats sedan mätningarna startade 1949 – och därmed en rekordsen höst, rapporterar Klart.

I Piteå noterades också ett historiskt höstbesked. Det dröjde även till den 4 oktober innan piteåborna kunde välkomna hösten.

– Detta är det näst senaste ankomstdatumet som observerats där, uppger SMHI.

För att hitta en senare start på hösten i Piteå får man backa till 1884, då hösten anlände den 7 oktober.

”100 respektive 140 år”

En äldre mätstation i stadsdelen Bergnäset i Luleå har gjort mätningar sedan 1926. Under mätperioden har stationen inte visat några ankomstdatum för hösten så sent som i oktober.

– Detta gör att man i Luleå och Piteå nu har fått uppleva den senaste hösten på åtminstone 100 år respektive över 140 år, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS MER: “Extremt” väderbesked i Sverige – första gången det sker

FAKTA: Meteorologiska hösten

- Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0 grader. Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0 grader i fem dygn i följd kallas det för meteorologisk höst.

- Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som höst.

-  Som ytterligare villkor gäller att vi inte börjar räkna på höstens ankomst förrän den 1 augusti. Det är någon vecka efter medeldatum för årets varmaste dag.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg 

Text: Redaktionen