SVENSKT BISTÅND: Stora summor till kontroversiella organisationer

2022 12 28

Flera miljoner av det svenska biståndet har gått till organisationer som försöker ”omvända” homosexuella.

Det avslöjar Dagens Nyheter i dag.

En av organisationerna som fått svenskt bistånd och som sysslar med så kallad ”omvändelseterapi” är TASO Uganda, tidigare kallad AIDS Support Organisation.

Organisationen har bokstavligen utryckt att de hjälper personer som vill ”sluta vara homosexuella”.

Sedan 2019 har TASO, trots omvändelseterapin, tagit emot sju miljoner svenska kronor i bistånd.

– Stödet kommer ursprungligen från Sida, och gick till TASO via samarbetsorganisationer till Sverige, rapporterar DN.

Svenskt stöd har även utgått till aktörer i Kenya och Tanzania som erbjuder omvändelseterapi.

– Vi har länge varnat för det här. Vi har pratat med internationella partners som ger bistånd om att stödet till dessa grupper måste stoppas. Men sorgligt nog ses vi som andra klassens medborgare, även i internationella sammanhang. Våra röster räknas inte, säger Pepe Julian Onziema, programdirektör vid den nu förbjudna organisationen Sexual Minorities Uganda (SMUG), till DN.

”Det är bedrövligt”

Biståndsminister Johan Forssell (M) reagerar starkt på uppgifterna.

Han förväntar sig att den svenska biståndsmyndigheten Sida vidtar åtgärder.

– Jag tycker naturligtvis att det är bedrövligt. Våra skattepengar ska inte gå till det här och jag utgår från att Sida följer upp det här och vidtar de åtgärder som krävs för att det inte ska ske igen, säger Johan Forssell till SR Ekot.

”Vi kommer titta på avtalen”

Sida har kommenterat dagens avslöjande.

– Vi kommer naturligtvis omedelbart ta kontakt med våra partners för att diskutera vad som eventuellt har hänt och i så fall hur det här kunnat ske. Vi kommer titta på avtalen och se vad som kan behöva justeras, säger Ulf Källstig, chef för Afrikaavdelningen vid Sida, till DN.

Han understryker att omvändelseterapi går helt emot myndighetens uppdrag och värderingar.

Foto: Holger Ellgaard

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: USA säger nej till Sverige

2025 07 06

USA uppges ha sagt nej till Sverige och Finland.

Sverige ska leda arbetet med den nya Natostyrkan FLF, vilket står för Forward Land Forces.

Styrkan kommer att vara baserad i norra Finland.

Men USA säger nej till att låta amerikanska soldater ingå i styrkan.

USA säger nej

I samband med Natos toppmöte i Haag meddelades att Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien kommer att ingå i den svenskledda Natostyrkan Rovaniemi och Sodankylä.

Sverige och Finland hade dock hoppats på att även Kanada och framför allt USA skulle ingå i styrkan, rapporterar DN.

Sverige har dock fått nej – USA vill inte ingå i styrkan. De är för upptagna på annat håll.

– De vill nog inte sträcka ut sina åtaganden för mycket, framför allt om det blir kris eller konflikt, säger Joel Linnainmäki, försvarsforskare i Finland, till tidningen.

USA:s närvaro i Europa minskar, och landet vill göra andra prioriteringar.

– Det är säkerligen en besvikelse för både Finland och Sverige, säger Joel Linnainmäki till tidningen.

Ska ha ”framskjuten närvaro” i Finland

Det var vid Natos toppmöte i Washington 2024 som alliansens medlemsländer enades om att etablera en ”ny, framskjuten närvaro” i Finland, enligt regeringen. Styrkan ska vara skräddarsydd för regionala förhållanden i norra Finland.

Senare har det alltså beslutats att styrkan ska ledas av Sverige men utgöras av multinationella styrkor från Natoländerna.

Men USA vill alltså inte ingå. Istället får andra länder – Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien – bidra till styrkan.

– Sverige ser fram mot att fortsätta utvecklingen av FLF Finland tillsammans med dessa länder, har försvarsminister Pål Jonson (M) tidigare sagt i ett uttalande.

– FLF Finland är en viktig del av Natos samlade avskräckning och försvar och bidrar till att stärka alliansens förmåga i Natos norra flank. Det är också en viktig del av Sveriges och Finlands integrering i Nato, tillade försvarsministern.

Foto: Nato resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Mardröm för svenskar på Mallorca – kommer inte in i sina hem

2025 07 06

Många svenskar på Mallorca drabbas av en mardrömssituation.

Många svenskar som har bostad på Mallorca råkar ut för ett allvarligt problem.

Mallorca har sedan länge problem med husockupanter.

Även svenskar som har hus eller lägenhet på ön drabbas, och att få ut ockupanterna kan vara väldigt svårt.

Bostäder ockuperas

De som drabbas av husockupationer är ofta personer som har en bostad som står tom under längre perioder, rapporterar SR.

Då sparkar ockupanter upp dörren, byter lås och installerar sig i bostaden, enligt radiokanalen.

Eftersom utlänningar som har boende på Mallorca ofta är borta under längre perioder, är de ofta extra hårt drabbade. Det gäller bland annat svenskar som äger ett boende på ön.

Ockupanterna är ofta personer som lever i samhällets utkanter. Många av dem har inte råd med bostad och kan vara arbetslösa, sjuka eller ha andra typer av problem.

På ögruppen Balearerna skedde runt 500 husockupationer förra året.

Stort problem för svenskar

För den som drabbas kan det bli en mycket svår situation, särskilt om husockupanten är kvar under en längre tid. Då kan ockupanten få besittningsrätt.

– Det är ett stort problem för dem som är boende här i Spanien, eller de som har hus och boenden, de blir ju utsatta för det här, och då kan man inte vara i bostaden under sin semester eller en längre period, säger Simon Dicksved, en svensk jurist som tidvis vistas på Mallorca, till radiokanalen.

En lagändring ska nu stärka husägarens rätt, men situationen kan ändå bli väldigt svår, särskilt för svenskar som kanske inte är så insatta i hur det fungerar i Spanien.

– Framför allt är det svårt för svenskar för att man inte är så van med det här spanska systemet, säger Simon Dicksved.

Över tusen ockupanter på liten ort

Problemet med husockupationer är utbrett på Mallorca.

Tidningen Majorca Daily Bulletin har tidigare rapporterat om orten Santa Margalida med runt 13 000 invånare.

Där finns det enligt stadens borgmästare runt 1 500 husockupanter.

Borgmästaren beskriver ockupanterna som ”sociala turister”.

Problemet har funnits i åratal, men har förvärrats på senare tid, enligt borgmästaren. Det väcker oro inte bara på grund av husägares rättigheter, utan också med tanke på säkerheten.

– Det bor tio till tolv personer i varje lägenhet utan de minimikrav på hälsa och säkerhet, säger borgmästaren Joan Monjo till tidningen.

Foto: O. Nord

Text: Redaktionen