SVENSKT BISTÅND: Kraftig minskning – fyra länder påverkas mest

2023 01 13

Regeringen har fattat beslut om Sidas regleringsbrev.

Biståndsmyndighetens nya direktiv innefattar bland annat ett reform- och återuppbyggnadsstöd till Ukraina, en stärkt roll för näringslivet i utvecklingssamarbetet, en utveckling av arbetet med migration och ett ökat klimatbistånd.

Men regleringsbrevet innebär även en omfattande omläggning av biståndspolitiken.

– Detta regleringsbrev är startskottet för en historisk omläggning av svensk biståndspolitik. Nu påbörjas reformagendan för det svenska biståndet, sa bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) i samband med att regeringen tog beslutet.

Flera länder

Förutom att prioriteringarna ändras minskar det totala anslaget med 1,4 miljarder i regeringens budget – från 57,4 till 56 miljarder, rapporterar DN som tagit del av interna beräkningar.

Flera länder kommer få kraftigt neddragna biståndsbelopp jämfört med förra året.

Fyra länder sticker ut:

- Bolivia

- Guatemala

- Myanmar

- Palestina

Länderna kan räkna med att biståndet från Sverige minskar med mellan 40 och 60 procent.

Organisationer

Samtidigt minskar anslagen till information och kommunikation med cirka 80 procent jämfört med förra året.

Den största delen av det svenska biståndet inom denna sektorn går till 17 organisationer utanför Sida.

Enligt DN:s uppgifter handlar det bland annat om:

- Svenska Afghanistankommittén

- Rädda Barnen

- Röda Korset

Torbjörn Pettersson, avdelningschef för intern och extern kommunikation på Sida, meddelar att biståndsmyndigheten i närtid kommer att informera organisationerna om nedskärningarna.

– Det här innebär att Sida inte kommer att kunna fortsätta med det här stödet till de organisationerna. Det betyder i sin tur att de får sämre förutsättningar att informera svenskarna om sin verksamhet, säger han till DN.

”Nya prioriteringar”

Biståndsminister Johan Forsell bekräftar att det nya regleringsbrevet innebär stora förändringar för Sidas verksamhet.

– Vi gör nya prioriteringar och en sådan är ett omfattande och långsiktigt stöd till Ukraina. Det är klart att det kommer att ha påverkan på andra håll, säger ministern till DN.

Foto: H. Ellgaard

Text: Redaktionen

Nya siffran inifrån Ryssland skakar om – en halv miljon drabbade

2026 01 31

Antalet personliga konkurser når rekordnivåer i Ryssland.

Kreml fortsätter att pumpa in pengar i krigsmaskinen.

Samtidigt blir de ekonomiska förutsättningarna i landet allt tuffare.

Nu kommer besked om att över 500 000 ryssar har gått i personlig konkurs – en ökning med 31 procent från året innan, rapporterar RBC Ukraine.

500 000 ryssar

Vid utgången av 2025 rankades Sverdlovsk-regionen som en av de fem ryska regioner med högst antal konkurser bland privatpersoner och enskilda näringsidkare.

Under året ökade antalet domstolsbeslut om likvidation av tillgångar i regionen med nästan 28 procent.

Nationellt sett är situationen ännu värre.

Under 2025 ökade antalet domstolsbeslutade personliga konkurser i Ryssland med mer än 31 procent, vilket innebär totalt nästan 568 000 fall.

Det är orsaken

De främsta drivkrafterna bakom ökningen är sjunkande realinkomster, stigande levnadskostnader och en extrem skuldsättning bland hushållen.

– Den formella “ekonomiska stabiliteten” som de ryska myndigheterna proklamerar återspeglas inte i medborgarnas verkliga finansiella situation, framhåller Ukrainas underrättelsetjänst.

Läs mer: Zelenskyjs uppmaning till Putin – ”Om du vågar”

“Är inte tillräckligt”

Strax innan årsskiftet konstaterade CNN:s analytiker att den ryska ekonomin är på en dålig plats – men att det inte kommer att vara tillräckligt för att på riktigt få Putin till förhandlingsbordet.

De har pratat med Maria Snegovaya, senior forskare inom Ryssland och Eurasien vid Center for Strategic and International Studies.

Tre till fem år

– Ser man på de kommande tre till fem åren kan Ryssland fortsätta strida, sade hon, och noterade samtidigt att det är svårt att göra en tillförlitlig bedömning bortom det tidsperspektivet, menas det.

Inflationsproblem, minskade intäkter från gas-och oljeförsäljning och en budget som är svår att hålla sig inom bidrar till de ekonomiska problemen i landet.

Läs mer: Bekräftat: Stort besked för Swish – ”Tydligt kvitto”

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen

Bekräftat: Summan pensionärer behöver få in varje månad 2026

2026 01 31

Nu framgår hur mycket en svensk pensionär behöver få in varje månad under 2026.

Det är tjänsten Min pension – ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen – som har undersökt saken.

De konstaterar att de flesta får mindre att röra sig med som pensionärer – och att det kan vara bra att veta hur mycket man behöver få in varje månad under året.

Det har tjänsten nu tagit reda på.

Så mycket behövs

Min pension framhåller att en “ganska normal pension” ligger på 26 500 kronor före skatt.

Men i kategorin “baspensionären” behövs mindre än så för att ha tillräckligt med pengar att leva på.

Då är det 19 500 kronor som pensionärer behöver få in före skatt.

– En bas-budget är Konsumentverkets nivå för nödvändiga utgifter utan några tillägg. Matkostnaderna gäller om du äter alla dina måltider hemma och ska klara ditt näringsbehov, framhåller tjänsten.

Så kan du öka

Tjänsten ger samtidigt några tips på hur man kan få in mer pengar:

- Söka bostadstillägg/ äldreförsörjningsstöd

- Kolla återbetalningsskydd

- Jobba lite extra när du blivit pensionär

- Dela ekonomin med andra, till exempel matlag, bilpool, byta bostäder med varandra

Läs mer: Bekräftat: Stort besked för Swish – ”Tydligt kvitto”

Året 2026

De flesta pensionärer får mellan 110 kronor och 900 kronor högre pension efter skatt nästa år, visar Pensionsmyndighetens beräkningar.

För de flesta innebär det en ökning som är högre än årets inflation.

Så funkar det

Alma Masic, analytiker på Pensionsmyndigheten, kommenterar.

– Tittar man isolerat på garantipensionen så blir det en liten sänkning för de flesta pensionärer. Det beror på att nästan alla med garantipension också har inkomst- och tilläggspension, säger Masic.

– När dessa delar höjs så sänks samtidigt garantipensionen som är ett komplement. Så i praktiken får man som pensionär en ökning av den totala pensionen när vi summerar inkomstpension, tilläggspension och garantipension eftersom garantipensionen är en mindre del av den totala allmänna pensionen för de allra flesta.

Läs mer: Skatt slopas – redan första februari

Foto: B. Macdonald

Text: Redkationen