SVENSKT BISTÅND: Kraftig minskning – fyra länder påverkas mest

2023 01 13

Regeringen har fattat beslut om Sidas regleringsbrev.

Biståndsmyndighetens nya direktiv innefattar bland annat ett reform- och återuppbyggnadsstöd till Ukraina, en stärkt roll för näringslivet i utvecklingssamarbetet, en utveckling av arbetet med migration och ett ökat klimatbistånd.

Men regleringsbrevet innebär även en omfattande omläggning av biståndspolitiken.

– Detta regleringsbrev är startskottet för en historisk omläggning av svensk biståndspolitik. Nu påbörjas reformagendan för det svenska biståndet, sa bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) i samband med att regeringen tog beslutet.

Flera länder

Förutom att prioriteringarna ändras minskar det totala anslaget med 1,4 miljarder i regeringens budget – från 57,4 till 56 miljarder, rapporterar DN som tagit del av interna beräkningar.

Flera länder kommer få kraftigt neddragna biståndsbelopp jämfört med förra året.

Fyra länder sticker ut:

- Bolivia

- Guatemala

- Myanmar

- Palestina

Länderna kan räkna med att biståndet från Sverige minskar med mellan 40 och 60 procent.

Organisationer

Samtidigt minskar anslagen till information och kommunikation med cirka 80 procent jämfört med förra året.

Den största delen av det svenska biståndet inom denna sektorn går till 17 organisationer utanför Sida.

Enligt DN:s uppgifter handlar det bland annat om:

- Svenska Afghanistankommittén

- Rädda Barnen

- Röda Korset

Torbjörn Pettersson, avdelningschef för intern och extern kommunikation på Sida, meddelar att biståndsmyndigheten i närtid kommer att informera organisationerna om nedskärningarna.

– Det här innebär att Sida inte kommer att kunna fortsätta med det här stödet till de organisationerna. Det betyder i sin tur att de får sämre förutsättningar att informera svenskarna om sin verksamhet, säger han till DN.

”Nya prioriteringar”

Biståndsminister Johan Forsell bekräftar att det nya regleringsbrevet innebär stora förändringar för Sidas verksamhet.

– Vi gör nya prioriteringar och en sådan är ett omfattande och långsiktigt stöd till Ukraina. Det är klart att det kommer att ha påverkan på andra håll, säger ministern till DN.

Foto: H. Ellgaard

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år.

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba.

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension.

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år.

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

Nationellt förbud föreslås i Sverige – 65 000 har skrivit under

2026 05 20

Tiotusentals svenskar har fått nog.

Nu kräver de att ett nationellt förbud införs i Sverige.

Det framgår av en namninsamling från Djurens rätt.

Förbudet föreslås mot turbokycklingar – det vill säga kycklingar som framavlats för att växa särskilt snabbt och av det skälet kan drabbas av hunger eller sjukdomar.

Listan med 65 000 namnunderskrifter har överlämnats till samtliga riksdagspartier.

– När branschen inte tar ansvar måste politiken göra det. Avslöjandena är återkommande och djurskyddsproblemen är väl dokumenterade. Ändå händer inget. Då krävs tydliga politiska besked: Sverige ska inte tillåta uppfödning av turbokycklingar, säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens rätt.

Ministern om kravet

Sveriges kycklingproduktion domineras nästan helt av de så kallade turbokycklingarna.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) kommenterade kravet på ett förbud under en interpellationsdebatt i riksdagen.

Han konstaterade att djurskyddsnivån inom EU behöver höjas och hänvisade till att det pågår en översyn av unionens djurskyddslagstiftning.

– Med anledning av översynen har Sverige tillsammans med Danmark, Tyskland, Nederländerna och Belgien tagit fram ett gemensamt inspel till kommissionen med förslag som bör beaktas i en kommande lagstiftning. Något som framhålls är vikten av att både djurvälfärd och djurhälsa beaktas vid avel så att det inte blir ett alltför ensidigt fokus på produktionsegenskaper, exempelvis tillväxt, framhöll Kullgren.

LÄS MER: Gratisanvändare stoppas på populär plattform

Svenska folket vill förbjuda

Enligt en Novusundersökning finns det ett starkt stöd i Sverige för att förbjuda turbokycklingar.

Tre av fyra svenskar anser att kycklingbranschen i Sverige bör ställa om till mer långsamväxande kycklingar, enligt undersökningen.

LÄS OCKSÅ: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Foto: T. Flyckt

Text: Redaktionen