SVENSKT BISTÅND: Kraftig minskning – fyra länder påverkas mest

2023 01 13

Regeringen har fattat beslut om Sidas regleringsbrev.

Biståndsmyndighetens nya direktiv innefattar bland annat ett reform- och återuppbyggnadsstöd till Ukraina, en stärkt roll för näringslivet i utvecklingssamarbetet, en utveckling av arbetet med migration och ett ökat klimatbistånd.

Men regleringsbrevet innebär även en omfattande omläggning av biståndspolitiken.

– Detta regleringsbrev är startskottet för en historisk omläggning av svensk biståndspolitik. Nu påbörjas reformagendan för det svenska biståndet, sa bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) i samband med att regeringen tog beslutet. 

Flera länder

Förutom att prioriteringarna ändras minskar det totala anslaget med 1,4 miljarder i regeringens budget – från 57,4 till 56 miljarder, rapporterar DN som tagit del av interna beräkningar.

Flera länder kommer få kraftigt neddragna biståndsbelopp jämfört med förra året.

Fyra länder sticker ut:

- Bolivia

- Guatemala

- Myanmar

- Palestina

Länderna kan räkna med att biståndet från Sverige minskar med mellan 40 och 60 procent.

Organisationer

Samtidigt minskar anslagen till information och kommunikation med cirka 80 procent jämfört med förra året.

Den största delen av det svenska biståndet inom denna sektorn går till 17 organisationer utanför Sida.

Enligt DN:s uppgifter handlar det bland annat om:

- Svenska Afghanistankommittén

- Rädda Barnen

- Röda Korset

Torbjörn Pettersson, avdelningschef för intern och extern kommunikation på Sida, meddelar att biståndsmyndigheten i närtid kommer att informera organisationerna om nedskärningarna.

– Det här innebär att Sida inte kommer att kunna fortsätta med det här stödet till de organisationerna. Det betyder i sin tur att de får sämre förutsättningar att informera svenskarna om sin verksamhet, säger han till DN.

”Nya prioriteringar”

Biståndsminister Johan Forsell bekräftar att det nya regleringsbrevet innebär stora förändringar för Sidas verksamhet.

– Vi gör nya prioriteringar och en sådan är ett omfattande och långsiktigt stöd till Ukraina. Det är klart att det kommer att ha påverkan på andra håll, säger ministern till DN.

Foto: H. Ellgaard

Text: Redaktionen


28 mars

Flamingomissil slår ner – eldklot över rysk stad

2026 03 28

Ukraina har slagit till med en Flamingomissil i en rysk stad.

En ukrainsk FP5 Flamingo-missil har slagit ned i staden Tjapajevsk i Samara oblast i Ryssland.

Attacken har ägt rum på lördagsmorgonen.

Bilder och videor från sociala medier visar ett stort eldklot över en viktig anläggning i staden.

Slog till tidigt på morgonen

Den ukrainska Flamingomissilen uppges ha träffat en stor produktionsanläggning vid namn JSC Promsintez, som tillverkar sprängämnen.

Lokalbefolkningen i staden har lagt upp bilder och videor från attacken i sociala medier, rapporterar Kyiv Independent.

Ett foto visar hur Flamingomissilen närmar sig anläggningen.

Andra bilder och videor visar bland annat hur ett stort eldklot kommer från produktionsanläggningen.

– Explosioner rapporterades först av en lokal invånare omkring klockan 06:30 lokal tid, enligt tidningen.

Guvernören i Samara oblast, Vyacheslav Fedorishchev, ska mitt under attacken ha varnat för missilhotet.

Ukraina har ännu inte kommenterat attacken.

Massproduktion av Flamingo

Flamingomissilen presenterades förra sommaren.

Den används inte ofta, men en ökning av användningen har noterats sedan november 2025, enligt tidningen.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har kallat Flamingomissilen för Ukrainas ”mest framgångsrika missil”.

Han har också meddelat att massproduktionen av Flamingomissiler tagit fart under vintern 2025-26.

Den inhemskt producerade missilen har en angiven räckvidd på 3000 kilometer, och anses förbättra Ukrainas långdistansförmåga avsevärt.

LÄS OCKSÅ: "Skamlig" intervju med Lavrov väcker ilska

Har slagit till mot vapenfabriker

Den ryska fabriken som uppges ha attackerats, JSC Promsintez, tillverkar sprängämnen och ligger runt 750 kilometer från gränsen mellan Ukraina och Ryssland, uppger tidningen.

Ukraina har tidigare använt sig av Flamingomissiler för att attackera bland annat vapenfabriker.

Den 20 februari attackerades exempelvis Votkinsk-fabriken i Rysslands Udmurtienrepublik, där det ballistiska missilsystemet Iskander-M produceras.

LÄS OCKSÅ:  Ryska planen går i kras – ”dömd att misslyckas”

Arkivfoto: M. Ibrahim

Text: Redaktionen


28 mars 2026

JUST NU: Flicka hittad död på familjeresa till Kanarieöarna

2026 03 28

En norsk flicka har hittats död i vattnet.

En norska flicka har hittats död på Gran Canaria.

Flickan var i semesterparadiset tillsammans med sin familj men anmäldes försvunnen på lördagen.

Anmäldes försvunnen

Den norska tonårsflickan var i 16-årsåldern, rapporterar Canariavisen.

Hon hittades död i vattnet på lördagsmorgonen i hamnen i Puerto Rico i Mogán, på den populära semesterön Gran Canaria.

En av flickans familjemedlemmar hade också lämnat in en anmälan om försvunnen person på lördagen, uppger en talesperson för den spanska räddningstjänsten, rapporterar VG.

Polisstyrkan Guardia Civil bekräftar att flickan är död.

– Vi utreder vad som har hänt, säger en talesperson till tidningen.

Har identifierats av familjen

Den norska tonårsflickan har identifierats av sin familj, som bekräftar hennes identitet, enligt spanska myndigheter.

Hennes kropp har skickats till obduktion.

Även det norska Utrikesdepartementet har bekräftat det tragiska dödsfallet.

– Utrikesdepartementet är medvetet om att en norsk medborgare har avlidit på Gran Canaria, skriver Johanne Severinsen, presstalesperson vid Utrikesdepartementet, till tidningen.

Nu ska man utreda dödsfallet för att försöka bringa klarhet i hur och varför flickan har förlorat livet.

Dödsorsaken uppges i nuläget vara okänd.

Hittades vid hamnmynning

Den norska tonårsflickan ska alltså ha varit på semester med sin familj.

Familjen bodde nära stranden i Barranco Agua la Perra, uppger Canariavisen.

Hon uppges ha hittats avliden vid hamnmynningen på den populära semesterorten, som ligger i öns sydvästra del, enligt tidningen.

Kanarieöarna är en mycket populär turistdestination bland både norrmän, svenska och andra européer.

År 2025 besöktes ögruppen av cirka 428 000 norska och 350 500 svenska turister ögruppen, rapporterar Canariajournalen.

Antalet norska och svenska turister har dock minskat de senaste åren.

Foto: Summer Stock

Text: Redaktionen