SVENSKT BISTÅND: Kraftig minskning – fyra länder påverkas mest

2023 01 13

Regeringen har fattat beslut om Sidas regleringsbrev.

Biståndsmyndighetens nya direktiv innefattar bland annat ett reform- och återuppbyggnadsstöd till Ukraina, en stärkt roll för näringslivet i utvecklingssamarbetet, en utveckling av arbetet med migration och ett ökat klimatbistånd.

Men regleringsbrevet innebär även en omfattande omläggning av biståndspolitiken.

– Detta regleringsbrev är startskottet för en historisk omläggning av svensk biståndspolitik. Nu påbörjas reformagendan för det svenska biståndet, sa bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) i samband med att regeringen tog beslutet. 

Flera länder

Förutom att prioriteringarna ändras minskar det totala anslaget med 1,4 miljarder i regeringens budget – från 57,4 till 56 miljarder, rapporterar DN som tagit del av interna beräkningar.

Flera länder kommer få kraftigt neddragna biståndsbelopp jämfört med förra året.

Fyra länder sticker ut:

- Bolivia

- Guatemala

- Myanmar

- Palestina

Länderna kan räkna med att biståndet från Sverige minskar med mellan 40 och 60 procent.

Organisationer

Samtidigt minskar anslagen till information och kommunikation med cirka 80 procent jämfört med förra året.

Den största delen av det svenska biståndet inom denna sektorn går till 17 organisationer utanför Sida.

Enligt DN:s uppgifter handlar det bland annat om:

- Svenska Afghanistankommittén

- Rädda Barnen

- Röda Korset

Torbjörn Pettersson, avdelningschef för intern och extern kommunikation på Sida, meddelar att biståndsmyndigheten i närtid kommer att informera organisationerna om nedskärningarna.

– Det här innebär att Sida inte kommer att kunna fortsätta med det här stödet till de organisationerna. Det betyder i sin tur att de får sämre förutsättningar att informera svenskarna om sin verksamhet, säger han till DN.

”Nya prioriteringar”

Biståndsminister Johan Forsell bekräftar att det nya regleringsbrevet innebär stora förändringar för Sidas verksamhet.

– Vi gör nya prioriteringar och en sådan är ett omfattande och långsiktigt stöd till Ukraina. Det är klart att det kommer att ha påverkan på andra håll, säger ministern till DN.

Foto: H. Ellgaard

Text: Redaktionen


30nov2025

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen


30nov2025

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen