Svenskars resebokningar når plötsligt trendbrott – förändring på 50 procent

2025 03 11

Svenska folket älskar att resa.

De senaste åren har många dock varit försiktiga med att lägga pengar på resor, med tanke på den svaga kronan och det tuffa ekonomiska läget.

Världsläget påverkar också svenska folkets resvanor.

Och nu har det skett ett stort – och möjligen förvånansvärt – trendbrott i svenska folkets resvanor.

Enorm nedgång

Den senaste tiden har beställningarna av en kategori resor rasat, rapporterar SR.

Det handlar om resor till USA.

Resebolag vittnar om en enorm minskning av intresset för USA-resor.

– Vi har en nedgång då på mer än 50 procent, om man ser på de tre senaste veckorna, säger Emanuel Karlsson, vd för Rolfs flyg & buss i Göteborg, till radiokanalen.

Den plötsliga nedgången kan bero på att många svenskar ogillar USA:s nya president Donald Trump, och framför allt dennes politik gentemot Ukraina.

– Det är ju mycket diskussioner som pågår runt omkring, om hur man själv tar ett ställningstagande för eller emot USA. Det verkar som att människor gör sitt politiska ställningstagande med fötterna, säger Emanuel Karlsson.

Många vill bojkotta amerikanska varor

Det minskade intresset för att resa till USA kan också kopplas samman med en ökad tendens hos svenska folket att vilja bojkotta varor från USA.

En ny undersökning från Verian visar att tre av tio svenskar har valt bort amerikanska varor i politisk protest, rapporterar SVT.

Undersökningen visar också att fyra av tio svenskar överväger att inleda en sådan bojkott.

En svensk Facebook-grupp som uppmanar till bojkott av amerikanska varor har fått över 65 000 medlemmar, enligt kanalen.

– Donald Trumps många utspel om Ukraina, europeisk säkerhetspolitik och tullar den senaste månaden sätter tydliga avtryck i den svenska opinionen, säger Per Söderpalm, opinionsansvarig på Verian, till kanalen.

Svårt att veta vad som händer

Och viljan att bojkotta USA tycks alltså även påverka svenskarnas val av resor.

Hur detta fortsätter är svårt att sia om.

– Ja, alltså vad som händer nu, det är ju jättesvårt att sia om, det är nya bud varje dag. Hur det här ska sluta och vart det är på väg, jag har ingen aning, säger Emanuel Karlsson till radiokanalen.

Foto: Etienne Jong

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen