30 jun 26

Svenskar varnas – dold avgift vid kortköp

2026 06 30

En varning går ut till resande som betalar med kort.

De som betalar med kort kan råka ut för en osynlig avgift.

Nu varnar försäkringsbolag svenskar att hålla extra koll på sina kortköp.

Dold avgift vid kortbetalning

Det handlar om kortköp utomlands där många svenskar under sommaren föredrar att handla med kort iställer för kontanter.

Länsförsäkringar går nu ut med en varning till alla på resande fot, där end old avgift vid kortbetalning kan tillkomma.

– Betalkortet är en viktig del av semesterkassan. Det handlar inte bara om att kunna betala på plats, utan om att ha kontroll, marginal och en plan om något strular, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Vanlig fälla

En vanlig fälla uppstår när du står vid kortterminalen eller bankomaten utomlands och måste välja hur du vill betala.

Då erbjuds ofta två alternativ: svenska kronor eller lokal valuta.

Rådet från experterna är tydligt – välj alltid lokal valuta.

– Välj lokal valuta när du betalar eller tar ut pengar utomlands. Det är en liten knapptryckning som kan spara pengar, särskilt om du gör många köp under resan, säger Stefan Westerberg.

Anledningen är att det i regel är din egen bank som sköter valutaväxlingen när du väljer lokal valuta.

Då används bankens växelkurs och avgifter, som ofta är mer fördelaktiga.

Väljer du i stället svenska kronor sker växlingen ofta direkt hos butiken, restaurangen eller bankomaten.

Det kan innebära en sämre växelkurs och i praktiken göra varje köp dyrare – något som snabbt kan märkas på en längre resa.

– Undvik också många små kontantuttag, eftersom uttag kan ge fasta avgifter. Ta hellre ut pengar mer sällan, men inte mer kontanter än du faktiskt behöver, uppmanar Länsförsäkringar.

Så skyddar du semesterkassan

För att undvika oväntade kostnader rekommenderas resenärer att:

  • välja lokal valuta vid kortbetalning
  • ha två betalningssätt med sig
  • följa utgifterna löpande
  • undvika onödiga uttag i utländsk valuta
  • planera för oväntade kostnader vid flygstrul

LÄS MER: Mobilräkningen kan skjuta i höjden – går att undvika

Foto: Axfood-resp-Jonas-Leupe

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen