Kriget i Iran har nu pågått i över en vecka och det råder fortsatt stora oklarheter kring hur länge Israel och USA kommer att fortsätta med attackerna.

Samtidigt har Iran träffat Förenade arabemiraten, Bahrain och andra länder med drönare och missiler.

Tidigare på måndagen kom uppgifter om att Natos luftförsvar har skjutit ner en iransk missil i turkiskt luftrum.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Svenskar kan stoppas

Oljepriserna har rusat till de högsta nivåerna sedan 2022 mot bakgrund av instabiliteten i Mellanöstern.

Många fat olja går förlorade på grund av situationen runt det så viktiga Hormuz-sundet, någonting som – om det fortsätter – kan leda till oljeransonsering i Sverige.

Det berättar råvaruanalytikern Christian Kopfer för TV4.

“Då får du inte ens tanka bilen”

Priset på oljan är inte avgörande för världsekonomin – men tillgången är det.

– Om kriget fortsätter så kommer vi ha en energikris där man måste ransonera oljan. Då får du inte ens tanka bilen, säger Kopfer till kanalen.

– Så länge som Hormuzsundet är stängt så kommer det bara att bli värre, det är som att tappa en patient på blod.

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Ett litet pris att betala”

Högre priser vid pump, ökad instabilitet och risk för ransonering är några av de saker som stressar människor runt om i världen.

Men Donald Trump tar situationen med lugn.

– Kortsiktiga oljepriser, som kommer att sjunka snabbt när förstörelsen av Irans kärnvapenhot är över, är ett mycket litet pris att betala för USA:s och världens säkerhet och fred, skriver presidenten på Truth Social.

– ENDAST DÅRAR SKULLE TYCKA ANNORLUNDA!

Inga tecken

Kriget i Mellanöstern har nu pågått i över en vecka.

Donald Trump har inte signalerat någonting som pekar på att det skulle vara över inom kort.

Istället har han och försvarsminister Pete Hegseth varnat för att fler och tyngre attacker kan vara att vänta.

Läs mer: UPPGIFTER: USA har gjort ett enormt misstag

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Rekordmånga har framfört klagomål om elnätsbolagen till Energimarknadsinspektionen (Ei) den senaste tiden.

Detta till följd av att elnätsavgifterna har höjts.

Men nu varnar experter för att nya, kraftiga höjningar kan vänta.

”Kraftiga höjningar”

Många svenskar fick höjda elnätsavgifter vid årsskiften.

Men avgifterna kan höjas ytterligare, säger experter till DN.

Elnätsbolagen får ta ut totalt 326 miljarder kronor mellan 2024 och 2027, men hittills har de tagit ut mindre än vad som är tillåtet.

Det betyder att det finns utrymme för ytterligare höjningar av avgiften framöver. 2024 tog man exempelvis bara ut 70 miljarder trots att det fanns utrymme för 100.

– Det är en fingervisning om att det finns utrymme för relativt kraftiga ökningar av elnätspriserna fram till 2027, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Ei, till tidningen.

De större bolagen brukar utnyttja nästan hela utrymmet, vilket talar för ytterligare höjningar.

LÄS OCKSÅ: "Fruktansvärt att se" - rysk vansinnesattack fångad på film

Bolagen försvarar sig

Även Sveriges Allmännytta gör bedömningen att elnätsavgifterna kommer att höjas ytterligare.

– Det finns inget som tvingar elnätsbolagen att höja så mycket som de har möjlighet till, men jag delar tyvärr Energimarknadsinspektionens bild av att fler stora prishöjningar är att vänta, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta, till tidningen.

Energimarknadsinspektionen har fått rekordmånga frågor och klagomål om elnätsbolagen.

Men bolagen själva har försvarat sig och menar att de höjda avgifterna är nödvändiga.

Bolagen menar att de måste höja avgifterna för att finansiera infrastruktursatsningar, har Expressen rapporterat.

– Avgiftshöjningen går oavkortat till förbättring och utveckling av elnätet i våra elnätsområden och kommer alla kunder och hela samhället till godo, har Vattenfalls pressekreterare Markus Fischer kommenterat till tidningen.

Vattenfalls elnätsavgifter höjdes med i genomsnitt 14 procent den 1 januari, vilket har väckt ilska hos kunder.

– Vi förstår att många tycker att det är tufft med höga elräkningar i början av året. Även om elpriserna brukar vara högre under vintern, så har januari och början av februari i år blivit dyrare än på flera år, medger Fischer, som dock menar att höjningarna är nödvändiga.

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland - "kommer bemötas kraftfullt

Foto: Alex Antas-Bergkvist

Text: Redaktionen