Svenskar kan behöva leta mat i skogen

2024 08 05

Människor i Sverige kan behöva gå ut i skogen och leta efter mat.

I händelse av krig eller kris kan det hända att vi måste hämta vår föda direkt från skogen.

Detta enligt den nya broschyr som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kommer att ge ut i höst, rapporterar SVT.

Sverige är ett mycket importberoende land, vilket kan bli ett problem i händelse av krig eller kris.

– Om det skulle bli störningar eller svårigheter med leveranser så skulle det märkas i butikerna redan efter några dagar, säger MSB:s Anna Teljfors till kanalen.

200 ätliga växter

Därför ger MSB nu det nya rådet att ta tillvara på allt ätbart ute i naturen om krisen kommer.

I en krissituation kan vi själva behöva gå ut i skogen och leta efter mat för att klara oss.

Det kan bland annat handla om svamp, bär eller äpplen, rapporterar kanalen.

Det finns också över 200 ätliga växter i den svenska naturen. De finns inte bara ute i skogen, utan även i exempelvis trädgårdar. Det gäller dock att veta vilka växter som är ätliga och vilka som tvärtom är giftiga.

Måste ta eget ansvar

MSB understryker att det är viktigt att skaffa sig kunskap. Det är alltid till hjälp i krissituationer.

Man måste ta ansvar för sin egen och omgivningens säkerhet.

– Var och en behöver förstå att man behöver ta eget ansvar i krisberedskap. Att man har extra mat och vatten hemma, och tänker efter, vad skulle det innebära för mig om jag inte kan handla mat? säger Anna Teljfors till kanalen.

Hon understryker också vikten av samarbete och gemenskap i en krissituation.

Broschyr går att beställa

Alla hushåll fick broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” hemskickad 2018, skriver MSB på sin hemsida.

Och nu har MSB alltså en ny version av broschyren på gång.

Broschyren går även att ladda ner på MSB:s hemsida, alternativt lyssna på eller beställa hem.

Broschyren handlar om hur vi ska bli bättre förberedda på till exempel allvarliga olyckor, extremt väder, IT-attacker eller militära konflikter.

Foto: S Unrau

Text: Redaktionen

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar.

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet.

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”.

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen