Sverige drabbat av “världens största bedrägeri” – minst 800 000 personer

2024 05 08

Tiotusentals falska webbutiker har skapats som påstår sig sälja rabatterade varor från kända tillverkare som bland annat Nike, Lacoste, Hugo Boss, Dior, Versace och Prada.

Närmare bestämt handlar det om drygt 76 000 bluffsajter som lurar vanligt folk att dela med sig av kortnummer och andra känsliga personuppgifter.

I själva verket har sajterna ingen koppling till märkesjättarna. Istället kontrolleras de av kriminella nätverk i Kina.

Det avslöjar tidningen The Guardian tillsammans med Le Monde och Die Zeit.

Hemsidor på svenska

Totalt uppges minst 800 000 personer i Europa och USA på ett eller annat sätt ha blivit drabbade.

Sverige är ett av länderna.

– Webbplatserna publiceras på flera språk, från engelska till tyska, franska, spanska, svenska och italienska, framhåller The Guardian och tillägger:

– Och verkar ha skapats för att locka köpare att lämna ifrån sig pengar och känsliga personuppgifter.

LÄS MER: Kunder varnas för tio nätbutiker – här är hela listan

Ett av världens största

Enligt granskningen, som även delgetts it-experter på området, är verksamheten mycket organiserad, tekniskt framgångsrik och i allra högsta grad pågående just nu.

Ett flertal av de 76 000 bluffsajterna har övergetts, men över 22 500 är fortfarande aktiva.

De första hemsidorna verkar ha skapats 2015. Sedan dess har över en miljon falska ordrar behandlats bara under de senaste tre åren.

Katherine Hart, chef vid Chartered Trading Standards Institute, beskriver operationen som “en av de största med falska butiker online jag har sett”.

– Ofta är dessa människor en del av allvarliga och organiserade kriminella gäng som samlar in data och kan använda dem mot människor senare, vilket gör konsumenterna mer mottagliga för nätfiskeförsök, säger hon till The Guardian.

Nätfiske är en form av bedrägeri där en avsändare uppger sig för att vara någon annan, till exempel en bank, för att lura mottagaren på pengar.

590 miljoner kronor

Förekomsten av nätverket avslöjades av det tyska cybersäkerhetsföretaget Security Research Labs. 

Kort förklarat går bedrägerierna ut på att kunden betalar för en vara som aldrig levereras. I vissa fall har en annan produkt än den man beställt anlänt.

Nätverket uppges vara baserat i den kinesiska provinsen Fujian och tros ha lagt beslag på 50 miljoner euro, motsvarande nästan 590 miljoner kronor, sedan starten 2015. 

Av de drygt 800 000 drabbade personerna har omkring 476 000 av dem delat uppgifter från sina betalkort, inklusive CVC-koden, samt namn, telefonnummer och e-post.

Foto: C. Hume

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen