Svenskar allt sämre hemmafixare – här är orsaken

2024 08 31

Svenskar har blivit sämre på hemmafix de senaste åren, och det finns en speciell anledning till det, enligt bygghandlare.

Hemmafix har varit en het trend under sommaren.

Många tycker om att fixa med huset eller sommarstugan och har passat på att genomföra renoveringsprojekt under semestern.

Men trots att hemmafix är populärt så har svenskar blivit allt sämre på det de senaste åren, erfar bygghandlare, enligt SR.

Tydlig förändring de senaste åren

Orsaken är sannolikt att vi i det moderna samhället inte längre är lika vana vid att fixa saker själva, och vi lär oss inte praktiska färdigheter av äldre generationer i samma utsträckning som vi gjorde förr.

– Generellt tror jag att vi försämras något, jag tror det är en allmän samhällstrend också kring alla olika hantverk, säger Sören Fredriksson, platschef på XL-Bygg i Borås, till radiokanalen.

Han har jobbat i branschen i 20 år och märkt av förändringen.

– Vi kanske inte är lika vana vid verktyg idag. Förr kanske man lärde sig mera av sina föräldrar och farföräldrar och många idag kanske inte har en verktygslåda hemma riktigt heller på samma sätt, säger Sören Fredriksson.

Drar sig för större projekt

Samtidigt har också byggreglerna blivit mer komplicerade, vilket också gör det svårare att fixa saker själv.

Idag är det många som drar sig för att genomföra större projekt.

– Man kanske inte byter ett tak idag. För 15-20 år sedan, då hade vi frekvent många privatpersoner som kom in och hade gått ihop några grannar och skulle byta tak, det ser vi inte så mycket av idag, säger han till radiokanalen.

Att hålla koll på vilka regler och krav som gäller är viktigt när man renoverar.

Både försäkringsbolag och myndigheter har varnat för att många inte riktigt har koll på vad som gäller, vilket kan leda till att man får problem med försäkringen om någonting går fel.

Många är osäkra på regler

Det är framför allt viktigt att hålla koll på vad som gäller avseende badrum och elinstallationer, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

En Sifo-undersökning som gjordes för några år sedan visade att många svenskar har dålig koll på vilka regler som gäller, Privata Affärer.

21 procent av alla som renoverar hemma uppgav i undersökningen att de inte vet vad försäkringen täcker.

Foto: charlesdeluvio

Text: Redaktionen

Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen