Svenska tomter reas ut – för 1 krona kvadratmetern

2024 06 24

Den som vill köpa en tomt för ett riktigt vrakpris får nog knappast ett bättre erbjudande.

En krona per kvadratmeter.

Det är vad ett 30-tal tomter nu reas ut för i Götene kommun, Skaraborg.

Kampanjen är en medveten strategi om att försöka locka nya invånare till kommunen som under lång tid brottats med frågan om hur man ska föryngra befolkningen.

– När nu ränteläget stabiliserats och marknaden förhoppningsvis börjar vända uppåt igen så ser vi det som ett perfekt läge att göra en unik insats för att hjälpa till med få fart på bostadsbyggandet igen, säger kommunalrådet Johan Månsson från lokalpartiet Götenes Framtid i ett pressmeddelande.

"Riktigt attraktiva"

Tomterna som reas ut är sådana som aldrig blivit sålda. De är bebyggda i bostadsområden som i övrigt är färdigställda.

– Både Götene kommun och hela Skaraborg har ett behov av fler invånare och därmed fler bostäder. Kampanjen på strötomter är ett av flera verktyg kommunen kan nyttja för att möjliggöra fler bostäder och fler invånare, framhåller kommunen.

Och det är knappast tal om några skräptomter.

Det försäkrar Johan Månsson.

– Vi har riktigt attraktiva tomter att erbjuda som av olika skäl blivit mer eller mindre bortglömda, förhoppningsvis kan potentiella tomtköpare få upp ögonen för dessa genom den här kampanjen. Alla invånare i våra orter blir vinnare om samhället växer.

Behöver folk i arbetsför ålder

Även SVT Väst har uppmärksammat Götene kommuns tomtrea där man nu hoppas att det kommer att byggas många nya hus.

Till kanalen säger Johan Månsson att det handlar om en stor satsning på att få in fler personer i arbetsför ålder.

– Dels för att vi ska fixa ekonomin, dels för att vi ska klara kompetensförsörjningen i framtiden.

Lockar barnfamiljer

Av de drygt 30 tomterna har tre av dem hittills blivit sålda.

Hällekis med knappt 700 invånare står för två av dem.

Där jublar man redan över reans resultat. Enligt Johan Månsson är flera av intressenterna dessutom barnfamiljer som lockats från större städer.

– Här i Hällekis har det på 20 år byggts två hus och tack vare kampanjen så har vi sålt två tomter, där det kommer byggas två hus inom två år. Det är en fantastisk utveckling, säger Johan Månsson till SVT.

Genrefoto: B. Anselme

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen