Svenska tomter reas ut – för 1 krona kvadratmetern

2024 06 24

Den som vill köpa en tomt för ett riktigt vrakpris får nog knappast ett bättre erbjudande.

En krona per kvadratmeter.

Det är vad ett 30-tal tomter nu reas ut för i Götene kommun, Skaraborg.

Kampanjen är en medveten strategi om att försöka locka nya invånare till kommunen som under lång tid brottats med frågan om hur man ska föryngra befolkningen.

– När nu ränteläget stabiliserats och marknaden förhoppningsvis börjar vända uppåt igen så ser vi det som ett perfekt läge att göra en unik insats för att hjälpa till med få fart på bostadsbyggandet igen, säger kommunalrådet Johan Månsson från lokalpartiet Götenes Framtid i ett pressmeddelande.

"Riktigt attraktiva"

Tomterna som reas ut är sådana som aldrig blivit sålda. De är bebyggda i bostadsområden som i övrigt är färdigställda.

– Både Götene kommun och hela Skaraborg har ett behov av fler invånare och därmed fler bostäder. Kampanjen på strötomter är ett av flera verktyg kommunen kan nyttja för att möjliggöra fler bostäder och fler invånare, framhåller kommunen.

Och det är knappast tal om några skräptomter.

Det försäkrar Johan Månsson.

– Vi har riktigt attraktiva tomter att erbjuda som av olika skäl blivit mer eller mindre bortglömda, förhoppningsvis kan potentiella tomtköpare få upp ögonen för dessa genom den här kampanjen. Alla invånare i våra orter blir vinnare om samhället växer.

Behöver folk i arbetsför ålder

Även SVT Väst har uppmärksammat Götene kommuns tomtrea där man nu hoppas att det kommer att byggas många nya hus.

Till kanalen säger Johan Månsson att det handlar om en stor satsning på att få in fler personer i arbetsför ålder.

– Dels för att vi ska fixa ekonomin, dels för att vi ska klara kompetensförsörjningen i framtiden.

Lockar barnfamiljer

Av de drygt 30 tomterna har tre av dem hittills blivit sålda.

Hällekis med knappt 700 invånare står för två av dem.

Där jublar man redan över reans resultat. Enligt Johan Månsson är flera av intressenterna dessutom barnfamiljer som lockats från större städer.

– Här i Hällekis har det på 20 år byggts två hus och tack vare kampanjen så har vi sålt två tomter, där det kommer byggas två hus inom två år. Det är en fantastisk utveckling, säger Johan Månsson till SVT.

Genrefoto: B. Anselme

Text: Redaktionen

Kundrusning till Icas nya satsning på lösgodis

2026 05 14

Ica tänker nytt när det kommer till lösgodis.

Ett nytt, färgstarkt upplägg för godisavdelningen testas nu på Ica Maxi.

Resultaten pekar redan uppåt i försäljningen, rapporterar Dagligvarunytt.

Ska locka kunder

Ica Maxi Arninge är först ut med att testa kedjans nya godiskoncept, där fokus ligger på att göra avdelningen mer visuell och inbjudande för kunder.

Med rosa godisnappar, karameller och tydlig avskärmning för avdelningen i härliga pastellfärger, blir godissektionen mer lockande och lättare att hitta vid för kunderna.

Butikens handlare, Andreas Paulsson, beskriver förändringen som främst estetisk.

Istället för att bygga om hela ytor handlar det om att addera färg, form och tydligare avgränsning för att skapa en mer attraktiv upplevelse för kunden.

LÄS MER: Bokningarna rusar – svenska folket har ny favoritstad

Försäljningen ökar

Efter bara ett par veckor i test har butiken redan sett tydliga effekter i sina nyckeltal.

– Om vi gör en uppskattning kan vi säga att försäljningsandelen för godis har ökat med 0,5 procentenheter, vilket är cirka 5 procent mer än ökningen för övriga butiken, säger Paulsson, till Dagligvarunytt.

Även om Ica Maxi Arninge är den första butiken som fått prova konceptet, hoppas Ica Maxi att fler butiker kan ta efter.

– De följer siffrorna nu, och om det fortsätter så här kommer de att rulla ut lösningen till fler, säger han.

Nya godisprodukter rullar in

Förutom att utseendet i butikerna ändras så har en hel del nyheter inom godisväg precis landat i Icas butiker.

Godisjätten Cloetta har lanserat flera nya produkter, något som Marcusoscarsson.se, nyligen rapporterat om.

Bland nyheterna finns att en succé från lösgodishyllan, Malaco Foamy Monkeys, nu paketeras om och lanseras i påse inom Malaco-sortimentet.

– Produkten blev snabbt en succé bland konsumenter som söker nya varianter av välkända smaker, och nu breddas tillgängligheten ytterligare när Foamy Monkeys även lanseras i påse inom Malaco‑sortimentet, uppgav Cloetta, vid lanseringen.

Samtidigt introduceras nya samarbeten, bland annat en mixpåse i samarbete med Trocadero med smaker som cola, jordgubb och Trocadero.

Även nya varianter inom Gott & Blandat lanseras, där Fruity Bites sticker ut som ett veganskt alternativ med fruktsmaker.

LÄS MER: Bolånekunder lurade av banker

Foto: V. Amano

Text: Redaktionen

Klassisk svensk tradition stoppas

2026 05 14

Köttbullar, sill och revbensspjäll är givna inslag på de flesta julbord i Sverige.

Men i Göteborg kommer köttalternativen stoppas.

Från och med 2026 kommer anställda i Göteborgs stad endast serveras vegetariska julbord. Det meddelar det rödgröna styret i staden, rapporterar GP.

Beslutet är en del av stadens miljö- och klimatmål.

– Om man tänker att man vill verka för Göteborgs stads övergripande mål då hoppas jag från vårt håll att man väljer ett vegetariskt alternativ. Det vi pratar om är ändå kost i tjänsten som i förlängningen blir gratis för medarbetaren, säger Marcus Rudholm, enhetschef på inköps- och upphandlingsförvaltningen, till GP.

Kritiken: ”Blev inte mätt

Det kommer gå att efterfråga kött- och fiskalternativ, men det blir upp till den som serverar julbordet att besluta om motiveringen betraktas som godtagbar eller inte, uppger tidningen.

Mattias Tykesson (M), andre vice ordförande i stadsfastighetsnämnden, riktar kritik mot beslutet.

Han uppger att endast vegansk mat har serverats vid andra evenemang i staden och att hans begäran om ”specialkost” har avslagits.

– Förra gången jag var med serverades vegansk lunch. Jag personligen tycker inte det är jättegott och framförallt så blev jag inte mätt på det, säger Tykesson till GP.

LÄS MER: Bokningarna rusar – svenska folket har ny favoritstad

FAKTA: Julbordet

- Att äta julbord är en tradition som följt oss ända sedan vikingatiden då uttrycket ”dricka jul” myntades. Under medeltiden kom det kristna julfirandet till Sverige, och i och med att det var en romersk-katolsk sed fastade man under advent. Det innebar ett förbud mot att äta kött, och middagen bestod i stället av lutfisk och gröt. Under dagen serverades ofta dopp i grytan mellan alla sysslor på gården och i hemmet.

- Genom åren har det diskuterats vilka maträtter som ansetts höra till julbordet och en rad maträtter har tillkommit. Julskinka, kalvsylta och julkorv är exempel på rätter som förekommit längst på julbordet. Prinskorv, gravlax, rödkålssallad och sillar med olika smak dök upp senare och den nu så populära köttbullen hamnade inte på julbordet förrän 1970.

- Dagens julbord består av rätter som dels har anknytning till medeltidens fasteregler, dels är förknippade med den traditionella slakten av julgrisen före jul och dels är en kvarleva från dåtidens konserveringsmetoder som till exempel inlagd sill.

Källa: Julbordsguiden

LÄS OCKSÅ: Trump säger nej: Kalldusch för Putin

Foto: P. Marco

Text: Redaktionen