Svenska tomter reas ut – för 1 krona kvadratmetern

2024 06 24

Den som vill köpa en tomt för ett riktigt vrakpris får nog knappast ett bättre erbjudande.

En krona per kvadratmeter.

Det är vad ett 30-tal tomter nu reas ut för i Götene kommun, Skaraborg.

Kampanjen är en medveten strategi om att försöka locka nya invånare till kommunen som under lång tid brottats med frågan om hur man ska föryngra befolkningen.

– När nu ränteläget stabiliserats och marknaden förhoppningsvis börjar vända uppåt igen så ser vi det som ett perfekt läge att göra en unik insats för att hjälpa till med få fart på bostadsbyggandet igen, säger kommunalrådet Johan Månsson från lokalpartiet Götenes Framtid i ett pressmeddelande.

"Riktigt attraktiva"

Tomterna som reas ut är sådana som aldrig blivit sålda. De är bebyggda i bostadsområden som i övrigt är färdigställda.

– Både Götene kommun och hela Skaraborg har ett behov av fler invånare och därmed fler bostäder. Kampanjen på strötomter är ett av flera verktyg kommunen kan nyttja för att möjliggöra fler bostäder och fler invånare, framhåller kommunen.

Och det är knappast tal om några skräptomter.

Det försäkrar Johan Månsson.

– Vi har riktigt attraktiva tomter att erbjuda som av olika skäl blivit mer eller mindre bortglömda, förhoppningsvis kan potentiella tomtköpare få upp ögonen för dessa genom den här kampanjen. Alla invånare i våra orter blir vinnare om samhället växer.

Behöver folk i arbetsför ålder

Även SVT Väst har uppmärksammat Götene kommuns tomtrea där man nu hoppas att det kommer att byggas många nya hus.

Till kanalen säger Johan Månsson att det handlar om en stor satsning på att få in fler personer i arbetsför ålder.

– Dels för att vi ska fixa ekonomin, dels för att vi ska klara kompetensförsörjningen i framtiden.

Lockar barnfamiljer

Av de drygt 30 tomterna har tre av dem hittills blivit sålda.

Hällekis med knappt 700 invånare står för två av dem.

Där jublar man redan över reans resultat. Enligt Johan Månsson är flera av intressenterna dessutom barnfamiljer som lockats från större städer.

– Här i Hällekis har det på 20 år byggts två hus och tack vare kampanjen så har vi sålt två tomter, där det kommer byggas två hus inom två år. Det är en fantastisk utveckling, säger Johan Månsson till SVT.

Genrefoto: B. Anselme

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen