Svenska lån stoppas – handlar om miljonbelopp

2026 02 10

Svenska lånutbetalningar har stoppats.

Polisen och 25 banker har tillsammans blockerat låneutbetalningar värda miljonbelopp.

Detta för att hindra organiserad brottslighet från att utnyttja kreditmarknaden, rapporterar DN.

Stora summor stoppas

Operationen — som kallas Tvättstuga, har lett till att utbetalningar av omkring 670 miljoner kronor i misstänkta lånebedrägerier har avbrutits innan pengarna nått ut till sökande, enligt polisen.

Totalt har cirka 2 800 låneansökningar avbrutits sedan förra året genom att polis och banker delat information om vilka ansökningar som bedömts som misstänkta.

Syftet med insatsen är att försvåra för organiserade brottsnätverk att använda lån som finansiering för kriminell verksamhet.

– När våldet minskar måste vi ta chansen att ge den kriminella ekonomin en rejäl bredsida, säger polischefen Jale Poljarevius, till DN.

LÄS MER: Börsbolag i konkurs

Många aktörer involverade

Operation Tvättstuga involverar polisen och 25 olika banker, som tillsammans utbyter uppgifter om misstänkta kreditansökningar.

Genom att kombinera bankernas rutinmässiga kontroller med polisens kunskap om brottsliga mönster kan fler bedrägeriförsök avslöjas tidigt.

Vad de 670 miljonerna egentligen skulle användas till går bara att spekulera i, enligt Poljarevius.

– En del skulle troligen tvättas genom fastighetsköp, medan resten sannolikt skulle ha finansierat den kriminella verksamheten. Det är pengar som kan användas för att införskaffa vapen eller narkotika, säger Jale.

Mot organiserad brottslighet

Polisen menar att dessa typer av blufflåneansökningar ofta är kopplade till organiserade grupper som använder nätverk för att dölja sina spår, och att stoppa utbetalningar i förväg är ett effektivt sätt att hindra dem från att få tillgång till stora summor pengar.

Tidigare i år avslöjade och stoppade Utbetalningsmyndigheten felaktiga framtida utbetalningar till ett totalt värde av över 103 miljoner kronor efter analyser av data och underrättelser till andra myndigheter, såsom CSN och Försäkringskassan.

Arbetet har lett till tusentals granskningar, där majoriteten avser inkomster som inte stämmer med utbetalda förmåner som sjukpenning eller studiestöd. 

– Det är en milstolpe och det känns fantastiskt att vi kommit så långt på bara lite drygt ett år. Nu växlar vi upp och går mot mer avancerade angrepp, sade Per Eleblad, generaldirektör på Utbetalningsmyndigheten, vid tillfället.

LÄS MER: “Helt galet – kan inte tro på det”: Trumps besked väcker ramaskari

Foto: M Akbarzadegan

Text: Redaktionen

NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet.

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen