Svenska kyrkan slår larm – “Det börjar bli allvar”

2024 04 14

Många svenska kyrkor kan behöva stängas framöver.

Det råder stora ekonomiska utmaningar för Svenska kyrkan.

På flera håll räcker inte pengarna till, och arbetet med flera kyrkor sätts på paus på grund av de finansiella besvären.

Det innebär också att svenska kyrkor kan behöva stängas framöver.

Det rapporterar TV4.

“Börjar bli allvar”

I Falkenberg pastorat har arbetet med två olika kyrkor pausats med anledning av läget.

Det menar pastoratets kanslichef är mycket besvärande.

– Det är ju en första indikation på att nu börjar det bli allvar av det som vi har anat under flera års tid, säger kanslichef Håkan Widepalm till TV4.

Behöver höjas

Det årliga statliga stödet bedöms inte räcka till.

Om inte stödet höjs så befaras många svenska kyrkor få slå igen, en situation som regeringen har koll på.

– Vi hör och ser och har också noterat att kyrkan har gjort den här förfrågan, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M).

Det är oklart exakt hur mycket pengar Svenska kyrkan ber om, men de slår fast att behovet är stort och att man kan tvingas till drastiska åtgärder om det inte finns tillräckligt med pengar.

Kyrkoavgiften betydande

Svenska kyrkan finansieras som bekant med hjälp av kyrkoavgiften.

– Svenska kyrkans arbete finansieras till största delen av den kyrkoavgift som alla medlemmar betalar. Kyrkoavgiftens storlek bestäms lokalt i varje församling, förklarar Svenska kyrkan.

– Den totala intäkten från kyrkoavgiften 2022 uppgick till 14,5 miljarder kronor. Kyrkoavgiften motsvarar ungefär 60 procent av Svenska kyrkans totala verksamhetsintäkter.

Även kapitalförvaltning

Svenska kyrkan arbetar dock även med kapitalförvaltning på olika sätt.

– Förvaltningen följer en särskild Svenska kyrkans finanspolicy som slår fast att kapitalet ska förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med Svenska kyrkans grundläggande värderingar. 

– Detta innebär att kyrkan i sin förvaltning försöker identifiera företag som både bidrar till en hållbar global utveckling och ger bra finansiell avkastning.

Foto: S. Lindberg Svensk kyrkan

Text: Redaktionen


JUST NU: Hamburgerjätte ska öppna nya 100 restauranger

2025 09 15

Hamburgerjätten Max når en historisk milstolpe – och planerar för fler.

Max når nu en ny milstolpe.

Hamburgerkedjan har öppnat den 200:e restaurangen – någonting som de beskriver som “historiskt”.

Samtidigt ger snabbmatskedjan besked om att ytterligare 100 restauranger ska öppnas fram till 2030.

Når milstolpe

Max når en ny milstolpe när den 200:e restaurangen öppnar i Gislaved – mitt i det expansiva handelsområdet Smålandia.

Kedjan har nu 160 restauranger i Sverige, 26 i Polen, 8 i Norge och 6 i Danmark.

– Att öppna vår 200:e restaurang känns otroligt stort – både för oss som företag och som familj, säger Christoffer Bergfors, vice vd för Max, i ett pressmeddelande.

100 till

200 restauranger är dock inte nog för kedjan.

Max tydliggör att de har satt upp ett mål om att öppna ytterligare 100 restauranger under de kommande fem åren.

– Ambitionen är att nå 300 restauranger till år 2030, menas det.

Läs mer: UPPGIFTER: Amerikansk snabbmatsjätte kommer till Sverige

Öppnar i Gislaved

Restaurang nummer 200 öppnar vid handelsområdet Smålandia i Gislaved.

Restaurangen har plats för 206 gäster, varav 70 sittplatser inomhus och 136 utomhus.

Inför öppningen har 30 nya medarbetare anställts, och fler rekryteringar är planerade under hösten.

“Varm kultur”

Max Gislaved leds av restaurangchef Taha Javaid, som själv har gjort karriär under sina sex år inom företaget.

Han började som deltidsanställd under sin masterutbildning i ekonomi, och har nu flyttat till Gislaved för att ta sig an sitt första restaurangchefsuppdrag.

– På Max är det kompetens, engagemang och driv som räknas – inte var du kommer ifrån, säger Javaid.

– Jag har alltid känt mig inkluderad och sedd här. Nu som restaurangchef vill jag skapa en arbetsplats där människor växer, inspireras och får ta plats. Min vision är att bygga en restaurang där framtidens ledare formas, i en varm och familjär kultur.

Restaurangen ligger på Smålandiagatan 8 i Gislaved.

Läs mer: Expanderar i rasande fart – hamburgerkedja tar över Sverige

Foto: MAX Burgers

Text: Redaktionen


15 september 2025

UPPGIFTER: Slår till mot Palestinademonstrationer

2025 09 15

Palestinademonstrationerna utanför riksdagen fortsätter att skapa debatt.

Nu öppnar statsminister Ulf Kristersson (M) för lagändringar som skulle försvåra för aktivisterna.

– Jag utesluter inte alls lagförändringar, men i första hand tycker jag att vi borde kräva att demonstranter beter sig som anständiga personer, säger Kristersson till SVT.

Statsminsitern anser att demonstrationerna urartat vid flera tillfällen. Han nämner bland annat att ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, har förföljts av skrikande Palestinademonstranter.

–  En del av de här demonstrationerna har agerat på ett så hotfullt sätt, jag har sett det i Göteborg och Malmö där inte minst den judiska minoriteten är ständigt utsatt. Det finns en avvägning att göra här och jag tycker att den ofta har gått ut över minoriteter på ett helt orimligt sätt.

KD kräver hårdare tag

Kristdemokraterna anser att fler Palestinaaktivister ska kunna lagföras och stängas av från offentliga platser.

– Det är dags för fler att gå från allmänna fördömanden till aktiv handling och agera för att skydda vår demokrati, våra gemensamma värderingar, svenska medborgare, och därtill säkerställa att vi inte ger vika för detta dominans­beteende och krav på under­kastelse, skriver partiledare Ebba Busch och KD:s EU-parlamentariker Alice Teodorescu Måwe i SvD.

LÄS MER: Palestinaaktivisterna svarar Carl-Oskar Bohlin

Kritiken: ”Hot mot yttrandefriheten”

Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg anser att KD går för långt. Han menar att KD:s retorik är ett hot mot yttrandefriheten.

– Om vi ger staten makt att begränsa demonstrationsfriheten för en grupp så begränsas den för alla. Vem kan veta vilka som i så fall står på tur att tystas? framhåller Lindberg i en ledartext.

LÄS MER: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen