SVENSKA KRAFTNÄT: Elpriserna fördubblas i två elområden

2025 03 25

I flera år har Sveriges norra elområden haft överskott på el, vilket lett till att större mängder el transporteras söderut för att tillgodose behovet i elområde SE3 och SE4 som haft en lägre elproduktion.

Men snart kommer exportflödet att ändras.  

Det fastslår Svenska Kraftnät i en marknadsanalys, vars syfte är att identifiera övergripande trender och förändringar i elsystemet 2025-2029.

Redan 2029 väntas det södergående flödet genom Sverige att avta. 

– Då de flesta av de nya elintensiva industrierna etableras i norra Sverige innebär det ett minskat elöverskott. Särskilt tydligt blir det i SE 1, Sverige nordligaste elområde. Trenden är att dagens södra elflöde från SE 1 till SE 2 vänder 2029 och ger ett nordligt nettoflöde, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef på Svenska Kraftnät, i ett uttalande.

Elpriserna fördubblas

En konsekvens av den ökade elförbrukningen i norra Sverige blir högre elpriser. I de norra elområdena väntas elpriserna nästan fördubblas under de kommande åren.

Samtidigt visar Svenska Kraftnäts analys att elpriserna i söder kommer sjunka med drygt 10 procent.

– I de norra delarna av Sverige samt Finland sker det en ökning av årsmedelpriserna under analysperioden vilket bland annat drivs av en försvagad elbalans i SE1 vilket i sin tur beror på en ökad elanvändning. I södra Sverige och Norge minskar årsmedelpriserna fram till 2028 vilket primärt drivs av fallande elpriser på kontinenten, framhåller myndigheten i rapporten.

”Utjämning av elpriserna”

De fallande priserna i södra Sverige beror främst på sjunkande elpriser på kontinenten. Andra faktorer är planerad utbyggnad av vind- och solkraft.

– Får vi rätt i våra beräkningar innebär det att vi får en utjämning av elpriserna mellan norra och södra Sverige, säger Daniel Gustafsson.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska Kraftnät

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen