Svenska hushåll uppmanas till bättring – “Det är jätteviktigt”

2024 03 30

Arbetet fortgår med att informera allmänheten om vikten av att sortera på rätt sätt.

Det tycks gå lite hackigt, då svenskarna inte bedöms vara tillräckligt bra på att källsortera.

I den vanliga soppåsen är en tredjedel matavfall som skulle kunna bli biogas och biogödsel.

Det rapporterar Svenska Dagbladet.

“Är jätteviktigt”

Hushållen står för ungefär hälften av livsmedelsavfallet.

– Det är jätteviktigt att vi blir bättre på att sortera och ökar materialåtervinningen. Sverige riskerar vite från EU eftersom det ser ut som att vi inte kommer att nå målen till 2025, säger Naturvårdsverkets handläggare Milla Sundström till SvD.

Inte bara Sverige

Det är inte bara i Sverige som det tycks finnas problem med källsorteringen.

18 av EU:s 27 medlemsländer ser ut att misslyckas med att uppfylla målen vad gäller materialåtervinning.

– Man är kanske lat och orkar inte hålla på att sortera ut matavfall som ligger i förpackning, säger Jenny Westin vid Avfall Sverige, som är kommunernas branschorganisation för avfallshantering.

Pågår ett arbete

Naturvårdsverket framhåller att arbetet med sortering i Sverige fortgår.

– I Sverige och Europa pågår ett förändringsarbete för att minska mängden avfall, framhåller myndigheten.

– Både för att förebygga avfall och få mer resurser i ett cirkulärt flöde.

Mycket hamnar i avlopp

Vidare förklarar Naturvårdsverket att mycket av maten och drycken hamnar i avloppet

– Enligt den senaste undersökningen beräknas hushållen hälla ut cirka 190 000 ton flytande mat och dryck i avloppet under ett år. Det motsvarar cirka 18 kilo per person och år, meddelar myndigheten via sin webbsida.

–De största mängderna som slängs är kaffe, te och mejeriprodukter. Det finns en stor potential att förbättra hanteringen av matavfall genom att det sorteras ut separat från övrigt avfall och behandlas biologiskt, antingen genom rötning eller kompostering, så att växtnäring och biogas tas tillvara. 

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen