05 aug 26

Svenska hushåll uppmanas till bättring – “Det är jätteviktigt”

2024 03 30

Svenska hushåll måste bli bättre på att källsortera.

Arbetet fortgår med att informera allmänheten om vikten av att sortera på rätt sätt.

Det tycks gå lite hackigt, då svenskarna inte bedöms vara tillräckligt bra på att källsortera.

I den vanliga soppåsen är en tredjedel matavfall som skulle kunna bli biogas och biogödsel.

Det rapporterar Svenska Dagbladet.

“Är jätteviktigt”

Hushållen står för ungefär hälften av livsmedelsavfallet.

– Det är jätteviktigt att vi blir bättre på att sortera och ökar materialåtervinningen. Sverige riskerar vite från EU eftersom det ser ut som att vi inte kommer att nå målen till 2025, säger Naturvårdsverkets handläggare Milla Sundström till SvD.

Inte bara Sverige

Det är inte bara i Sverige som det tycks finnas problem med källsorteringen.

18 av EU:s 27 medlemsländer ser ut att misslyckas med att uppfylla målen vad gäller materialåtervinning.

– Man är kanske lat och orkar inte hålla på att sortera ut matavfall som ligger i förpackning, säger Jenny Westin vid Avfall Sverige, som är kommunernas branschorganisation för avfallshantering.

Pågår ett arbete

Naturvårdsverket framhåller att arbetet med sortering i Sverige fortgår.

– I Sverige och Europa pågår ett förändringsarbete för att minska mängden avfall, framhåller myndigheten.

– Både för att förebygga avfall och få mer resurser i ett cirkulärt flöde.

Mycket hamnar i avlopp

Vidare förklarar Naturvårdsverket att mycket av maten och drycken hamnar i avloppet

– Enligt den senaste undersökningen beräknas hushållen hälla ut cirka 190 000 ton flytande mat och dryck i avloppet under ett år. Det motsvarar cirka 18 kilo per person och år, meddelar myndigheten via sin webbsida.

–De största mängderna som slängs är kaffe, te och mejeriprodukter. Det finns en stor potential att förbättra hanteringen av matavfall genom att det sorteras ut separat från övrigt avfall och behandlas biologiskt, antingen genom rötning eller kompostering, så att växtnäring och biogas tas tillvara. 

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen


05 aug 26

Glatt besked för alla som handlar på Willys

2026 08 06

Nu kommer glädjande nyheter för kunder som väljer att handla i Willys butiker.

Lågprisjätten toppar en åtråvärd lista som publicerats av jämförelsesajten Matpriskollen.

Listan handlar om vilka livsmedelsbutiker som genomfört störst prissänkningar i juli.

Willys utklassar konkurrenterna med prissänkningar på 0,5 procent, medan ingen annan kedja sänkte mer än 0,1 procent.

Det rör sig dessuto om en bred prissänkning. Inom sexton varukategorier genomförde Willys större prissänkningar än marknaden.

– Tyngst väger skafferi, snacks och mejeri, som står för 57 procent av hela sänkningen. Frukt & bär, där rörelserna alltid är stora av säsongsskäl, förklarar bara 6 procent. Tydligast är grönsaker, där marknaden höjde 0,7 procent medan Willys sänkte 0,6 procent, rapporterar Matpriskollen.

Efterlängtat besked

Beskedet innebär ett trendbrott i Willys butiker. På årsbasis har lågpriskedjan sänkt matpriserna minst av alla kedjor.

– Willys, vars hela affärsidé är att ha ”Sveriges billigaste matkasse”, har det senaste året faktiskt sänkt något mindre än marknaden i procent. Nu går man till motoffensiv, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen.

Enligt Mazur syns en liknande prisutveckling hos lågpriskonkurrenten Lidl, som inte är med mätningen.

– När en kedja sänker mer än marknaden i sexton kategorier av sexton, och går emot marknaden på grönsaker, då är det inget kortsiktigt kampanjutspel och det drar med sig Lidl neråt i prissättningen, säger han. 

ANDRA LÄSER: Eldinferno över Ryssland 

Ica kan svara

Matpriskollen beskriver Willys prissänkningar i juli som en del av ett större priskrig.      

Enligt sajten kan både Ica och Coop komma att svara med egna prissänkningar.

–  Coop har sänkt priserna mest senaste året ihop med City Gross och dom kommer nog inte tillåta att prisgapet till Ica ökar igen. När marknadsledaren pressar priserna får det ekonomiska konsekvenser för hela branschen.

LÄS OCKSÅ: Tung smäll för Volvo

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen