SVENSKA FOLKETS SKULDER: Dramatisk utveckling – ”våga ta kontakt”

2023 01 26

Svenskarnas skulder är uppe på nya rekordnivåer.

Det visar ny statistik från Kronofogden.

Vid årsskiftet fanns 393 781 personer registrerade hos Kronofogden. Det är en ökning med 2 742 personer (0,7 procent) jämfört med föregående år.

– Samtidigt ökar skuldbeloppen med 7,4 procent, något som delvis kan förklaras med att skuldernas räntekostnader ökar totalskulden, framhåller myndigheten.

Davor Vuleta, analytiker på Kronofogden, kommenterar uppgången.

– En stor del av ökningen beror på att skulderna växer konstant på grund av räntor. Men det handlar också om att vi får in fler skulder på högre belopp.

Historisk nivå

Den kraftiga uppgången under 2022 innebär att en ny rekordnivå för privatpersoners skulder hos Kronofogden uppmättes vid årsskiftet.

Den sammanlagda skulden landar på 101 miljarder kronor.

– Det är en ökning med drygt sju miljarder sedan förra året, eller närmare 20 miljoner om dagen. På tio år har skuldberget vuxit med cirka 34 miljarder kronor.

Medianskulden per person låg vid årsskiftet på 70 700 kronor.

Det är en ökning med 8,2 procent jämfört med förra årsskiftet.

Flera tips

Davor Vuleta framhåller är utvecklingen dyster, men ganska väntad.

– Ökade levnadsomkostnader generellt bidrar till högre överskuldsättning. De som redan har det tufft ekonomiskt, med små marginaler, blir lättare överskuldsatta, säger han och tillägger:

– Ju längre tid man lever med skulder, desto svårare blir det att ta sig ur situationen. För de mest skuldsatta vill jag ge följande tips: våga ta kontakt med den du är skyldig pengar för att minimera räntor, avgifter och eventuella betalningsanmärkningar.

Kommuner med högst andel skuldsatta

Ljusnarsberg

9,1%

Perstorp

8,8%

Högsby

7,7%

Filipstad

7,7%

Eda

7,5%

Kommuner med lägst andel skuldsatta

Lomma

0,8%

Danderyd

1,0%

Vellinge

1,3%

Täby

1,4%

Kungsbacka

1,7%

Foto: Christian Erfurt

Text: Redaktionen


Willys och Hemköp stoppar populär produkt – gäller resten av 2024

2024 07 26

Axfood har gett besked om att matjätten sätter stopp för vissa livsmedel.

Under den senaste tiden har beståndet av surströmming uppmärksammats i Sverige.

Det råder stora utmaningar för odlare och surströmmingen bedöms i viss mån vara hotad.

Livsmedelsjätten Axfood, som äger Willys och Hemköp, har gett besked om att man sätter stopp för försäljningen av surströmming och annan fisk och skaldjur under resten av året.

Långsiktigt arbete

I WWF:s senaste fiskguide har strömming från Östersjön fått rött ljus. 

Det innebär att arten bedöms som hotad och helt bör undvikas.  

– Även om det inte är det småskaliga fisket som är det stora problemet, är strömmingsbeståndets biomassa lägre och åtgärder behöver vidtas, framhåller Axfood.

– Axfoods butiker kommer därför inte att sälja surströmming under säsongen 2024. Tillsammans med leverantörer ses nu olika hållbara lösningar över för att framöver kunna erbjuda surströmming på ett långsiktigt hållbart sätt framöver. 

“Borde inte tillåtas”

Åsa Domeij, Axfoods hållbarhetschef, har uttalat sig om situationen.

– Det är det industriella och storskaliga trålfisket av sill/strömming för fodertillverkning som inte borde tillåtas eftersom det leder till utfiske och därför förstör möjligheterna för det kustnära och småskaligt garnfiske för konsumtion, till exempel surströmming.

“Blandade känslor”

En annan som har kommenterat saken är Urban Winther som är butikschef för en Willysaffär i Luleå.

– Det är ju verkligen blandade känslor. Jag har respekt för att den har blivit rödlistad och det är ju väldigt ont om strömming. De sista åren har vi inte alls fått tag i de volymer som vi önskar, säger han till Sveriges Radio.

– Det är ju en otrolig brist på det.

Nya räkor

Axfood ersätter även de svenska räkorna i butikerna av liknande skäl.

– Även den svenska räkan har rött ljus i WWF:s fiskguide. I och med att den dessutom förlorat sin miljömärkning från MSC har den tillsvidare ersatts av räkor från Norge i Axfoods butiker.

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen


Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen