Svenska folkets besked – här är bästa statsministern

2024 10 05

Svenska folket har fått svara på vem som har varit den bästa statsministern i Sverige av dem som fortfarande lever.

Sverige har haft sju statsministrar efter att Olof Palme blev mördad 1986.

Det handlar om fyra socialdemokrater och tre moderater.

Men vem har varit den bästa statsministern de senaste 38 åren? Vem är mest populär av Sveriges nu levande statsministrar?

Den frågan har svenska folket fått besvara i en ny undersökning från Indikator Opinion, rapporterar TV4.

Tar en klar seger

Svaret kanske överraskar vissa: Fredrik Reinfeldt (M) är den mest nu levande statsministern bland svenska folket.

20 procent anger honom som favorit.

TV4:s politiske kommentator påpekar att Reinfeldt förvisso har kritiserats en del från höger på senare år, med anledning av Alliansregeringens migrationspolitik. Men här är det hela folket, både höger-, mitten- och vänsterväljare, som har svarat.

– Han tar en ganska klar seger här faktiskt, han plockar också poäng från mittenväljarna och även en del väljare till vänster uppskattar Fredrik Reinfeldt, säger Marcus Oscarsson till kanalen.

Men det finns också andra överraskningar i undersökningen.

Magdalena Andersson populär

Magdalena Andersson (S) ligger tvåa på listan med 16 procent av rösterna.

Detta trots att Andersson bara var statsminister i tio månader innan Ulf Kristersson (M) tog över.

Hennes fina resultat är ett styrkebesked inför valet, menar Marcus Oscarsson.

– Det säger nog också en hel del om själva personen och inte bara politiken, säger han.

Betydligt sämre gick det för Anderssons företrädare, Stefan Löfven.

Bara 5 procent av svenskarna anger honom som sin favorit bland svenska statsministrar.

Bland övriga socialdemokratiska statsministrar som fortfarande är i livet får Ingvar Carlsson 10 procent och Göran Persson 8 procent av rösterna.

Marcus Oscarsson är imponerad av Carlssons fina resultat. Han tycks fortfarande vara populär trots att det var länge sedan han var statsminister, och trots att han sällan syns i offentligheten.

Kristersson mindre populär än Bildt

Den nuvarande statsministern Ulf Kristersson (M) får bara 8 procent av rösterna, men har å andra sidan inte innehaft posten lika länge som de två andra moderaterna, Reinfeldt och Bildt.

Carl Bildt är fortfarande mer populär än Kristersson, av undersökningen att döma. 13 procent av svenskarna har Bildt som favorit.

Här är Sveriges mest populära nu levande statsministrar

Fredrik Reinfeldt (M) 20 procent

Magdalena Andersson (S) 16 procent

Carl Bildt (M) 13 procent

Ingvar Carlsson (S) 10 procent

Ulf Kristersson (M) 8 procent

Göran Persson (S) 8 procent

Stefan Löfven (S) 5 procent

Källa: Indikator Opinion

Foto: Melker Dahlstrand, Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen


MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen