Svenska folket uppmanas – avstå den här klassikern på julbordet

2024 12 18

Inför jul uppmanas svenskar att välja bort en produkt som traditionellt har funnits på många julbord.

När julen närmar sig uppstår det ofta diskussioner om vad som bör eller inte bör finnas på julbordet.

Ibland är det en fråga om smak, men andra gånger är det snarare en fråga om vad som är hållbart att konsumera.

Nu går Världsnaturfonden WWF ut och uppmanar svenska folket att avstå ifrån en traditionell rätt på julbordet, rapporterar SR.

På väg att försvinna

Det handlar om ål.

Ål har traditionellt funnits på många svenska julbord, men det finns ett väldigt starkt skäl till att avstå ifrån den traditionen, menar Världsnaturfonden.

– Enligt svenska forskare så räknar man med att ungefär 90 till 95 procent av beståndet är borta jämfört med hur det såg ut på 80-talet, säger Inger Melander, fiskeexpert på WWF, till radiokanalen.

Ålen är alltså en utrotningshotad art.

Trots det finns det många platser där man kan köpa ål inför julen, i fiskaffärer och saluhallar och även på nätet, enligt WWF.

Finns ett alternativ

Om vi vill kunna fiska ål i framtiden så måste vi ge ålen en chans att återhämta sig, menar Världsnaturfonden.

Om vi fortsätter att konsumera ål lika mycket som vi gör idag så kan det få förödande konsekvenser för ekosystemet under ytan, understryker de.

Dessutom så finns det ett väldigt gott alternativ för den som gillar ål men hellre vill äta hållbart, menar Inger Melander.

Det handlar om fisken clarias.

– Den här rökta klariasen, den påminner väldigt mycket om ålen, både i smak och konsistens och fetthalt, säger hon till radiokanalen.

Sverige storfiskare

Sverige tillhör de länder i EU som har störst ålfiske, enligt WWF.

Det internationella havsforskningsrådet ICES rekommenderar dock att ål inte bör fiskas över huvud taget.

Världsnaturfonden menar också att man ska tänka sig för när det gäller en annan, ännu större klassiker på julbordet, nämligen sill. Sill och strömming från Östersjön bör undvikas, uppmanar organisationen i ett uttalande. Det finns dock sill som är fiskad i exempelvis Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön, som man inte behöver undvika, enligt WWF.

Foto: Ludvig Simonsson

Text: redaktionen


19nov25

”Minskning med 2 090 kronor”– glatt besked för hushållen

2025 11 19

Under 2026 blir det billigare för hushållen i Sverige.

Matkostnaderna väntas sjunka rejält, enligt Konsumentverkets årliga prognos för hushållens kostnader.

Matutgifterna för en barnfamilj med två barn i åldrarna 5 och 9 år beräknas landa på 8 440 kronor per månad under 2026 – en minskning med 2 090 kronor jämfört med förra årets beräkningar.

Totalt rör det sig om en minskning på hela 20 procent.

Tre anledningar

Enligt Konsumentverket finns det flera förklaringar till den nya prognosen:

- En förväntad minskad matmoms kan leda till lägre livsmedelspriser.

- Ny metod för prismätning av livsmedel. Prismätningen genomförs i fler butiker och på fler orter samt under en längre period än tidigare. Detta för att bättre kunna ta hänsyn till regionala prisskillnader samt till olika erbjudanden och rabatter. 

- Nya matsedlar, som används för att beräkna matkostnader, är anpassade till de senaste Nordiska näringsrekommendationerna som publicerades 2023 samt Livsmedelsverkets uppdaterade svenska kostråd som publicerades 2025. 

LÄS MER: Länsförsäkringar bekräftar – nu blir det billigare för svenskarna 

Räkneexempel: Så stor blir månadskostnaden

Hur mycket pengar hushållen kommer att spara på minskade matkostnader återstår att se. Konsumentverket fastslår dock att matkostnaderna väntas minska för alla typer av hushåll.

Här är exempel på beräknade månadskostnader för olika hushåll:

- För en vuxen kan maten kosta cirka 2 730 kronor per månad. 

- För en familj på två vuxna och två barn kan maten kosta cirka 8 440 kronor per månad.  

- För dig som behöver specialkost kan det kosta 50-250 kronor extra per månad.  

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


19nov25

Sverige säger nej till Turkiet

2025 11 19

Under Natoprocessen enades den svenska och turkiska regeringen om att omkring 70 personer från Sverige ska utlämnas till Turkiet.

I regel handlar det om personer som Turkiet beskriver som terrormisstänkta.

Nu avslår Sverige en begäran om att lämna ut två personer, rapporterar Aftonbladet.

Sverige säger nej 

Turkiet hävdar att personerna är medlemmar i en väpnad terrororganisation.

Men Sverige kommer inte att lämna ut dem.

I det ena fallet stoppas utlämningen eftersom personen är svensk medborgare.

– Enligt utlämningslagen får en svensk medborgare inte utlämnas, framhåller regeringen enligt tidningen.

I det andra fallet sätter Högsta domstolen stopp. Domstolen konstaterar att det ”förelåg hinder för utlämning”, uppger tidningen.

Här är hela avtalet

Under Natoprocessen undertecknade Sverige, Finland och Turkiet ett avtal där Turkiet gick med på att lyfta sitt veto mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap om länderna uppfyllde en rad krav.

LÄS MER: Ryanair är för dåliga – flygningar förbjuds 

Här är avtalet i sin korthet:

- Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.

- Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna

- Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).

- En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.

- Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.

- Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Källa: Nato

LÄS OCKSÅ: Ryssland rasande – ”ni har förstört i 12 år”

Foto: Nato resp Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen