Svenska folket överens: Klarar sig inte utan två matvaror

2025 01 22

Januari brukar beskrivas som årets fattigaste månad.

Efter julklappsköp och andra festligheter gapar många plånböcker tomma. Det indikerar inte minst svenskarnas köpbeteende under årets första månad.

Många anpassar sina inköp av livsmedel för att spara på slantarna, enligt en färsk undersökning från mejeriföretaget Arla.

Men vissa produkter håller svenska folket hårt i.

Två matvaror är hushållen inte beredda att kompromissa med, oavsett plånbokens status.

I undersökningen svarar en tredjedel (32 procent) att de inte kan tänka sig att vara utan smör och nästan lika många (30 procent) uppger att de håller fast vid osten.

– Smör och ost är basvaror som används till mycket. Förutom att de är goda håller de länge, vilket också kan vara en anledning till att de prioriteras även i kärvare tider, säger Tony Fredriksson, innehållschef för Arla.

Årets fattigaste dag

Den 24 januari sägs ofta vara årets fattigaste dag.

Väntan på januarilönen kan bli lång. Den som brukar få lön den 25:e behöver vänta 32 dagar innan lönen trillar in på bankkontot.

Enligt Arlas undersökning tar svenskarna till flera knep för att spara på utgifterna under årets fattigaste månad.

Nästan var tredje svensk (32 procent) svarar de lagar mer hemlagad mat, 18 procent gör mer storkok, 16 procent köper storpack och fryser in, och 16 procent drar ner på godis och snacks.

–  När vi letar efter billigare alternativ är det lätt att glömma att maten inte bara ska mätta oss, utan också ge oss rätt mängd energi och de näringsämnen vi behöver. Men svenska folket verkar ha koll på läget och göra sunda prioriteringar, säger Elin Boll, hälso- och nutritionsexpert på Arla.

Experten presenterar ytterligare ett knep för att spara pengar i januari.

 – Ytterligare ett bra tips är att lita på sina sinnen och titta, lukta och smaka innan man slänger mat, säger Elin Boll.

Foto: J. Briscoe

Text: Redaktionen


06 okt 26

PRISSMÄLL I DAG: Hushållen uppmanas till fem åtgärder

2026 10 07

På onsdagen sticker elpriserna i väg ordentligt.

Särskilt dyrt blir det i södra Sverige.

Enligt spotpriserna från elbörsen Nord Pool landar genomsnittspriset i det sydligaste elområdet SE4 på cirka 2,20 kronor per kilowattimme.

Uppmanar: Vidta fem åtgärder

Nu går det gröna teknikföretaget 1KOMMA5 ut med flera uppmaningar inför onsdagens pristopp och kommande pristoppar under hösten och vintern. 

Marianne Andera, CCO och expert på elekonomi på företaget, rekommenderar hushållen att vidta följande åtgärder för att dämpa effekterna av de höga elpriserna:

1, Flytta din förbrukning

– Det finns ofta relativt billig el att tillgå någon gång under dagen. Genom att styra elanvändningen till dessa tider kan du påverka din totala elkostnad. Det kan exempelvis handla om att ladda elbilen när elen är som billigast, framhåller experten.

2, Se över din huvudsäkring

– Utöver elhandelspriserna, som kan vara volatila, tillkommer kostnaden för elnätet. För vissa villaägare kan en större säkring än vad huset behöver innebära en onödigt hög elnätsavgift, uppger Andera.

3, Kontrollera din värmepump

Andera framhåller att värmepumpen står för en stor del av energianvändningen i många villor.

– För den som har en äldre värmepump kan det därför vara värt att undersöka både skick och effektivitet inför vintern, konstaterar experten.

Nyare varvtalsstyrda värmepumpar kan anpassa effekten efter husets behov. Det ger möjlighet att styra elanvändningen till billigare timmar och samtidigt minska effektbehovet.

Andra läser: Ny Swishlösning i Ica-butiker – från och med idag

4, Undersök möjligheterna till egen energiförsörjning

– Att installera solceller är ett sätt att producera egen el och kan på sikt spara pengar för hushållet, betonar Andera.

5, Lagra energi när den är billig

I dag installerar allt fler privatpersoner hembatterier, antingen som fristående system eller i kombination med solceller.

– Batteriet gör det möjligt att lagra el och använda den när den gör störst nytta, framhåller Marianne Andera

Läs också: Ryssland: Ukraina har slagit nytt rekord i kriget

Foto: Hallkom

Text: Redaktionen


6 okt 2026

2 000 måste anställas akut – lönen 40 000 i månaden

2026 10 06

Personalbristen har blivit akut.

Tusentals plåtslagare måste anställas.

Helst så fort som möjligt, men åtminstone inom de närmaste tre åren. Hela 2 000 nya tjänster kommer att behövas för att täcka behovet som har uppstått, rapporterar Aftonbladet.

– Jag tror att det är en ganska osynlig yrkesgrupp. Få har nära kontakt med stadens tak, säger den tidigare plåtslagaren Mathilda Klinger Danielsson, som nu är ombudsman på fackförbundet Byggnads, till tidningen.

Chefen: Ge mig tio idag

Det är inte första gången det larmas om den akuta bristen på plåtslagare. Redan i februari efterlyste branschen 2 000 nya plåtslagare kommande tre åren. Men under den perioden det är bara 1 000 som väntas utbildas till yrket.

– Vi skulle kunna anställa tio personer i dag utan problem. Så ser det ut överallt och det har gjort det länge, säger Fredrik Nyström, personalchef på Karlaplans Plåtslageri, till tidningen Mitt i.

Konsekvenser

Att det råder brist på plåtslagare får stora konsekvenser, menar politikerna. I Stockholm har Liberalerna gått fram med förslaget om ett ett särskilt yrkesprogram med plåtinriktning på gymnasiet.

– Den stora bristen på plåtslagare i Stockholm gör nu att byggen försenas eller i värsta fall stoppas helt, och då har vi redan i dag en allvarlig bostadsbrist. Det kommer att ta tid att vända utvecklingen och därför måste staden snarast vidta åtgärder för att utbilda fler plåtslagare, sade det tidigare oppositionsborgarrådet Jan Jönsson (L) till Mitt i vid tillfället.

Andra läser: Ny Swishlösning i Ica-butiker – från och med idag

Snart 50 000 i lön

Snittlönen för en plåtslagare är idag knappt 40 000 kronor i månaden, enligt statistik som Jobbland tagit fram.

Den kan dock komma att öka kraftigt.

– Om några år så är han och snuddar runt 50 000, säger en personalchef Aftonbladet talat med.

Andra läser: 320 förlorar jobbet – tung kollaps i bilbranschen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen