Det har som bekant varit några tuffa ekonomiska år för hushållen.

Det kan vara en bidragande anledning till varför svenskarna nu nobbar restauranger och caféer.

En ny undersökning visar att de svenska hushållen lägger mindre pengar på restaurangbesök, i synnerhet om man jämför med andra europeiska länder.

Det rapporterar Dagligvarunytt.

Ny undersökning

En konsumentundersökning från CPS GFK visar att svenskarna drar ner på pengarna som spenderas på restauranger och caféer.

Istället väljer man att lägga pengarna på matkassen.

Svenskarna väljer även i större omfattning att laga måltider hemma än att köpa utemat.

“Blir hårdare konkurrens”

Elin Scotford, analytiker på CPS GFK, menar att det leder till en ännu hårdare konkurrens bland restaurangerna.

– Svenskarna verkar vilja hålla mer i plånboken än de europeiska hushållen just nu, förklarar hon.

– Detta trots att 33 procent av hushållen nu uppger att de inte behöver hålla igen ekonomiskt, att jämföra med 25 procent i EU. För landets restauranger och caféer betyder det en hårdare konkurrens om de kvarvarande 24 procent som inte vill prioritera bort utelivet.

Hushållen rikare

Beskedet om att svenska folket nobbar restauranger kommer trots att en ny sammanställning från banken SEB visar att de svenska hushållens förmögenhet har nått en ny rekordnivå.

– Hushållens förmögenhet fortsätter att trotsa lågkonjunkturen och nådde under andra kvartalet en ny toppnotering på nästan 28 800 miljarder kronor, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i samband med ett pressmeddelande.

– En rekordstor skatteåterbäring, som ett resultat av räntetoppen 2023, och en god utdelningssäsong är några av de faktorer som fick förmögenheten att växa under kvartalet.

Väljer hellre matkassen

När det kommer till hur man väljer att spendera pengarna tycks många svenskar hur som helst föredra matkassen framför restaurangen.

Kampen om uppmärksamheten väntas därmed bli allt mer intensiv bland landets krogar och restauranger.

Foto: S. Seitamaa

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen