Svenska folket nobbar restauranger – dit går pengarna istället

2024 09 09

Svenskarna drar in på restaurangbesöken.

Det har som bekant varit några tuffa ekonomiska år för hushållen.

Det kan vara en bidragande anledning till varför svenskarna nu nobbar restauranger och caféer.

En ny undersökning visar att de svenska hushållen lägger mindre pengar på restaurangbesök, i synnerhet om man jämför med andra europeiska länder.

Det rapporterar Dagligvarunytt.

Ny undersökning

En konsumentundersökning från CPS GFK visar att svenskarna drar ner på pengarna som spenderas på restauranger och caféer.

Istället väljer man att lägga pengarna på matkassen.

Svenskarna väljer även i större omfattning att laga måltider hemma än att köpa utemat.

“Blir hårdare konkurrens”

Elin Scotford, analytiker på CPS GFK, menar att det leder till en ännu hårdare konkurrens bland restaurangerna.

– Svenskarna verkar vilja hålla mer i plånboken än de europeiska hushållen just nu, förklarar hon.

– Detta trots att 33 procent av hushållen nu uppger att de inte behöver hålla igen ekonomiskt, att jämföra med 25 procent i EU. För landets restauranger och caféer betyder det en hårdare konkurrens om de kvarvarande 24 procent som inte vill prioritera bort utelivet.

Hushållen rikare

Beskedet om att svenska folket nobbar restauranger kommer trots att en ny sammanställning från banken SEB visar att de svenska hushållens förmögenhet har nått en ny rekordnivå.

– Hushållens förmögenhet fortsätter att trotsa lågkonjunkturen och nådde under andra kvartalet en ny toppnotering på nästan 28 800 miljarder kronor, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i samband med ett pressmeddelande.

– En rekordstor skatteåterbäring, som ett resultat av räntetoppen 2023, och en god utdelningssäsong är några av de faktorer som fick förmögenheten att växa under kvartalet.

Väljer hellre matkassen

När det kommer till hur man väljer att spendera pengarna tycks många svenskar hur som helst föredra matkassen framför restaurangen.

Kampen om uppmärksamheten väntas därmed bli allt mer intensiv bland landets krogar och restauranger.

Foto: S. Seitamaa

Text: Redaktionen


30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen