Svenska ekonomer förvånade – “Det har överraskat oss”

2023 12 07

Svenska ekonomer uttrycker nu förvåning efter marknadsräntornas fall.

Under den senaste tiden har det kommit mer positiva inflationssiffror än väntat från flera olika länder.

I bland annat USA kom den senaste siffran in under förväntningarna, vilket satte fart på börsen och gav hopp om en definitiv räntetopp.

Även de internationella marknadsräntorna har fallit oerhört snabbt, någonting som överraskar ekonomerna.

Det rapporterar Dagens industri.

“Har överraskat oss”

Det är mycket tack vare de allt mer positiva inflationssiffror som kommer in som marknadsräntorna har fallit.

Just att de har fallit bedöms inte vara någon större överraskning, men hur snabbt det har gått var ekonomerna inte beredda på.

Det menar Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg.

– Men nedgången har överraskat oss med sin hastighet, säger hon till Di.

Då sänks styrräntan

Det har sedan Riksbanken gav besked om att man pausar räntehöjningarna diskuterats ordentligt angående när den första räntesänkningen kan tänkas komma.

Stråberg menar att det kan dröja.

Länsförsäkringar bedömer att den första räntesänkningen kommer i juli 2024.

Det är marknadsräntor

Marknadsräntorna, som ekonomerna är överraskade över hur snabbt de har fallit på sistone, är den ränta som olika aktörer vill betala för lån och krediter.

– En internationell marknadsränta är den ränta som aktörerna är beredda att betala för antingen korta eller långa krediter och som prissätts utanför den svenska marknaden, framhåller Riksbanken.

Fler kan följa

Flera storbanker har under den senaste tiden sänkt räntorna på bundna bostadslån.

De fallande marknadsräntorna bedöms vara en indikator på att fler institut lär följa framöver.

Samtidigt pekar många ekonomiska bedömare på att vi har nått en räntetopp och att det inte kommer att bli några fler höjningar.

Detta trots att riksbankschef Erik Thedéen flaggat för flera höjningar framöver.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


JUST NU: Kaos på ryska flygplatser

2025 07 06

Kaos har uppstått på ryska flygplatser.

Kaotiska scener uppges ha utspelat sig på flera ryska flygplatser.

Flera flygplatser har tvingats stänga tillfälligt och ett stort antal flyg har blivit inställda, enligt ryska myndigheter.

Kaos på flygplatser

Kaoset uppstod under natten mellan lördag och söndag, rapporterar Kyiv Post.

Enligt ryska försvarsministeriet beror det på ukrainska drönarattacker.

Ministeriet hävdar på söndagsmorgonen att man har skjutit ned 120 ukrainska drönare i tio olika regioner i Ryssland under natten.

Detta ska ha lett till att flera flygplatser tvingats stänga och att många flyg blivit inställda.

Bland annat påverkades flygplatser i Moskva och Sankt Petersburg.

I Moskva blev 174 flyg inställda på Sheremetyevo flygplats, och ytterligare 47 blev kraftigt försenade.

”Måste sitta och ligga på golvet”

Trängsel, trafikstockning och kaos ska ha uppstått på grund av situationen.

– Många passagerare har tillbringat mer än nio timmar på flygplatser. Situationen är allvarligast på Sheremetyevo flygplats, rapporterar den ryska mediekanalen Baza, enligt tidningen.

– Folk måste sitta och ligga på golvet – det finns inga lediga platser kvar ens på kaféer och i affärslounger, tillägger mediekanalen.

Dessutom har vissa passagerare inte fått stiga av sina flygplan efter landning, på grund av den kaotiska situationen.

Det är oklart vilka flygplatser som har tvingats stänga på lördagskvällen och vilka som ”bara” har drabbats av inställda flyg och annat kaos.

Drönare i flera regioner

Enligt Ryssland har kaoset alltså uppstått på grund av drönarattacker. Kyiv har inte kommenterat uppgifterna.

Ryska försvarsministeriet uppger bland annat att det har skjutit ned 30 drönare över Bryanskregionen, 29 över Kurskregionen och tre över Leningradregionen med staden Sankt Petersburg.

Kaoset på flygplatserna ska enligt ryska uppgifter ha pågått på kvällen och natten mot söndag.

Foto: Leonardo Yip resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: USA säger nej till Sverige

2025 07 06

USA uppges ha sagt nej till Sverige och Finland.

Sverige ska leda arbetet med den nya Natostyrkan FLF, vilket står för Forward Land Forces.

Styrkan kommer att vara baserad i norra Finland.

Men USA säger nej till att låta amerikanska soldater ingå i styrkan.

USA säger nej

I samband med Natos toppmöte i Haag meddelades att Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien kommer att ingå i den svenskledda Natostyrkan Rovaniemi och Sodankylä.

Sverige och Finland hade dock hoppats på att även Kanada och framför allt USA skulle ingå i styrkan, rapporterar DN.

Sverige har dock fått nej – USA vill inte ingå i styrkan. De är för upptagna på annat håll.

– De vill nog inte sträcka ut sina åtaganden för mycket, framför allt om det blir kris eller konflikt, säger Joel Linnainmäki, försvarsforskare i Finland, till tidningen.

USA:s närvaro i Europa minskar, och landet vill göra andra prioriteringar.

– Det är säkerligen en besvikelse för både Finland och Sverige, säger Joel Linnainmäki till tidningen.

Ska ha ”framskjuten närvaro” i Finland

Det var vid Natos toppmöte i Washington 2024 som alliansens medlemsländer enades om att etablera en ”ny, framskjuten närvaro” i Finland, enligt regeringen. Styrkan ska vara skräddarsydd för regionala förhållanden i norra Finland.

Senare har det alltså beslutats att styrkan ska ledas av Sverige men utgöras av multinationella styrkor från Natoländerna.

Men USA vill alltså inte ingå. Istället får andra länder – Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien – bidra till styrkan.

– Sverige ser fram mot att fortsätta utvecklingen av FLF Finland tillsammans med dessa länder, har försvarsminister Pål Jonson (M) tidigare sagt i ett uttalande.

– FLF Finland är en viktig del av Natos samlade avskräckning och försvar och bidrar till att stärka alliansens förmåga i Natos norra flank. Det är också en viktig del av Sveriges och Finlands integrering i Nato, tillade försvarsministern.

Foto: Nato resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen