Svenska ekonomer förvånade – “Det har överraskat oss”

2023 12 07

Under den senaste tiden har det kommit mer positiva inflationssiffror än väntat från flera olika länder.

I bland annat USA kom den senaste siffran in under förväntningarna, vilket satte fart på börsen och gav hopp om en definitiv räntetopp.

Även de internationella marknadsräntorna har fallit oerhört snabbt, någonting som överraskar ekonomerna.

Det rapporterar Dagens industri.

“Har överraskat oss”

Det är mycket tack vare de allt mer positiva inflationssiffror som kommer in som marknadsräntorna har fallit.

Just att de har fallit bedöms inte vara någon större överraskning, men hur snabbt det har gått var ekonomerna inte beredda på.

Det menar Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg.

– Men nedgången har överraskat oss med sin hastighet, säger hon till Di.

Då sänks styrräntan

Det har sedan Riksbanken gav besked om att man pausar räntehöjningarna diskuterats ordentligt angående när den första räntesänkningen kan tänkas komma.

Stråberg menar att det kan dröja.

Länsförsäkringar bedömer att den första räntesänkningen kommer i juli 2024.

Det är marknadsräntor

Marknadsräntorna, som ekonomerna är överraskade över hur snabbt de har fallit på sistone, är den ränta som olika aktörer vill betala för lån och krediter.

– En internationell marknadsränta är den ränta som aktörerna är beredda att betala för antingen korta eller långa krediter och som prissätts utanför den svenska marknaden, framhåller Riksbanken.

Fler kan följa

Flera storbanker har under den senaste tiden sänkt räntorna på bundna bostadslån.

De fallande marknadsräntorna bedöms vara en indikator på att fler institut lär följa framöver.

Samtidigt pekar många ekonomiska bedömare på att vi har nått en räntetopp och att det inte kommer att bli några fler höjningar.

Detta trots att riksbankschef Erik Thedéen flaggat för flera höjningar framöver.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen