SVENSK SJUKVÅRD: Stort avslöjande – var tredje person påverkas

2023 10 05

En hemlig rapport avslöjar stora brister inom svensk sjukvård.

För att möjliggöra patienternas kontakt med det digitala vårdsystemet 1177 använder sig 18 av Sveriges 21 regioner av vårdverktyget Platform24.

Nu pekar en ny hemlig rapport på att det råder stora problem, och risker för patientsäkerheten finns i it-systemet.

Det avslöjar SVT.

Hamnar fel

I rapporten, som ännu inte offentliggjorts ännu, framkommer att tre av tio personer sorteras fel av systemet och därmed riskerar felaktig vård.

– I vårt material visar vi att tre patientfall av tio leder till någon form av avvikelse, står det i rapporten enligt SVT.

– Det mest allvarliga är att vissa fall leder till en för låg prioritet, vilket innebär en risk för patientsäkerheten.

Har pausats

Västra Götalandsregionen har satt Platform24 och tjänsten “Sök vård” på paus på grund av de stora bristerna.

Enligt uppgifter har en rapport skrivits under sommaren där avvikelser dokumenterades, men den offentliggjordes inte på grund av påtryckningar från bolaget som står bakom vårdverktyget.

Varken Västra Götalandsregionen eller bolaget bakom Platform24 har uttalat sig om avslöjandet då rapporten ännu inte är offentlig.

“Inte på långa vägar”

Vidare förklaras det att “tjänsten Sök vård inte på långa vägar är färdigutvecklad. Betydande arbete för Platform24 kvarstår”.

Återkommande kritik har riktats mot svensk sjukvård på sistone, någonting som regeringen menar att man ska ta tag i.

– Regeringen föreslår ett sektorsbidrag om 3 miljarder under 2024 med syfte att stärka möjligheterna för hälso- och sjukvården att bedriva en god och patientsäker hälso- och sjukvård.

Digital infrastruktur

Det är just den digitala infrastrukturen som regeringen vill satsa på framöver.

– En nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården där staten tar ett större ansvar ska genomföras, framhåller regeringen.

– Syftet är att förbättra kvaliteten och patientsäkerheten i vården samt att på sikt minska den administrativa bördan för hälso- och sjukvårdens medarbetare.

Foto: H. Naidoo Jade

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen