SVENSK SJUKVÅRD: Skickades hem – dog en timme senare

2023 07 03

En patient på en hälsocentral i Norrbotten sökte vård för misstänkt lunginflammation.

Vid ett första besök skickades patienten hem med utskriven antibiotika.

Men personens tillstånd försämrades.

Sex dagar senare tvingades patienten på nytt besöka hälsocentralen.

Personen beskrev då ett försämrat hälsotillstånd.

Men klagomålen hörsammades inte.

Patienten skickades återigen hem från vårdcentralen.

En timme senare var katastrofen ett faktum.

Personens hälsotillstånd försämrades drastiskt och hen avled av ett plötsligt hjärtstopp.

Lex Maria-anmälan

Händelsen är anmäld enligt lex Maria till IVO, Inspektionen för vård och omsorg.

– För att eventuella brister i organisationen ska upptäckas samt för att hitta förbättringsåtgärder så att liknande händelser ska kunna förebyggas eller förhindras i framtiden, framhåller Region Norrbotten i ett pressmeddelande.

”Brist i kommunikationen”

Omständigheterna kring patientens död är oklara.

Formuleringar i regionens pressmeddelande tyder dock på att sjukvårdspersonalen inte tagit sig tid att granska patienten eller lyssna in vad personen sa.

– På grund av bland annat hög arbetsbelastning och brist i kommunikationen framkommer inte hur påverkad patienten är, utan hen får återgå till hemmet med annat antibiotikum. Patienten avlider en timme efter hemkomst i plötsligt hjärtstopp, skriver Region Norrbotten.

Har kritiserats

Region Norrbotten genomförde en omfattande omorganisation av sjukvården 2019.

Syftet var att spara 700 miljoner kronor. Detta för att få en långsiktigt hållbar ekonomi efter flera år med underskott, rapporterar Läkartidningen.

Den stora omställningen ledde till ett massivt missnöje och en extern granskning av omorganisationen har sågat omstöpningen av sjukvården.

– Det har varit ett toppstyre som skapat ett jättemissnöje, både bland chefer och medarbetar, sa Julius Breimer, ordförande för Sveriges yngre läkares förening, Sylf, i Norrbotten, till Läkartidningen för drygt ett år sedan.

”Kommer ta lång tid”

Gunilla Engström, vice ordförande i Norrbottens läkarförening, riktar även kraftig kritik mot omorganisationen i sjukvården.

– Återhämtningen från detta stålbad kommer ta lång tid, det krävs stora satsningar på arbetsmiljö och tillit. Mycket återstår, även om vi i dag har en bra dialog med ledningen är det en lång bit kvar innan vi kan stå för och vara stolta över att vi ger invånarna en trygg, god och jämlik vård, säger hon till Läkartidningen.

Foto: A. Savala

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen