Svensk rapport pekar ut företag: ”Kremls förlängda arm”

2025 06 09

Ryska påverkanskampanjer är mer avancerade och omfattande än man tidigare trott.

Det fastslår forskarna James Pamment från Lunds universitet och Darejan Tsurtsumia vid Karlstads universitet.

I en ny rapport pekar forskarna ut företaget Social Digital Agency (SDA) – ett företag som beskrivs som Kremls förlängda arm i det globala informationskriget.

Pamment och Tsurtsumia har granskat tusentals läckta interna dokument, som blottlägger en enorm påverkanskampanj som finansieras av den ryska staten. Enligt forskarna spenderar Kreml 600 miljoner euro årligen på desinformationskampanjer mot västvärlden.

Social Digital Agency (SDA) pekas ut som den ledande aktören.

– SDA producerar inte bara digitalt innehåll som memes, fejkade opinionsundersökningar och vilseledande artiklar– de agerar också i den fysiska verkligheten. Det kan handla om att organisera demonstrationer, iscensätta vandalism eller provocerande aktioner – allt med syftet att skapa content som sedan sprids vidare i deras egna och samarbetskanalers flöden, skriver forskarna och tillägger:

– Gränsen mellan verklighet och digital dramaturgi suddas ut, och effekten förstärks av att budskapet ofta kommer från till synes oberoende röster.

Trestegsmodell

I rapporten sammanfattar forskarna de ryska påverkansförsöken i en trestegsmodell:

  1. Skapa ett stort informationsbrus via ett nätverk av influerare, bottar, bloggar, nyhetssajter, spegelsajter, Rysslandsvänliga journalister, etc.
  2. Använda strategier från reklamvärlden. Det handlar ofta om native advertising, det vill säga målgruppsanpassade inlägg som är utformade som redaktionellt material för att passa in på den plattform där de förekommer. I 99 procent av fallen klickar ingen på länkarna, men till slut gör någon det och sprider det vidare.
  3. Bingo är när nyheter lyckas bli virala och upprepas av politiker, kändisar och journalister.

”irrelevant stora proportioner”

Huvudmålet med påverkansförsöken är att underminera västs stöd till Ukraina och destabilisera och splittra väst.

Enligt forskarna mäts framgången utifrån vilket inflytande man lyckas få i den offentliga debatten. För att uppnå detta söker man ofta efter existerande berättelser som gynnar Kremls intressen eller efter splittringar mellan politiska aktörer. Dessa förstärks sedan och sprids med stor kraft.

– Exempelvis skulle man kunna ta fasta på en eventuell konflikt mellan Zelenskyj och en annan politiker och låta detta få irrelevant stora proportioner, säger James Pamment och fortsätter:

– Sammanlagt räknar vi med att över 10 miljarder små angrepp har gjorts på informationsmiljöer när det gäller Ukrainakriget. I det långa loppet är detta oerhört svårt att stå emot.

Foto: I. Lapyrin 

Text: Redaktionen

Allt fler tecknar försäkringar som inte gäller

2025 09 08

En försäkringsexpert går nu ut med en varning till svenska konsumenter.

Fler och fler svenskar tecknar försäkringar som ska ge en ekonomisk trygghet.

Det gäller även försäkringar som ska ge ekonomiskt stöd vid arbetslöshet eller sjukskrivning.

Men det är inte ovanligt att det är ett helt onödigt köp.

– Konsumenter vaggas tyvärr in i en falsk trygghet, säger försäkringsspecialist Håkan Carlsson från Konsumenternas Försäkringsbyrå, i ett uttalande.

Försäkringar för trygghet

Försäkringar som ska ge ett ekonomiskt skyddsnät vid arbetslöshet eller sjukskrivning har ökat i antal de senaste åren.

De marknadsförs under olika namn.

Det kan vara trygghetsförsäkring, låneskyddsförsäkring och utgiftsförsäkring.

”Mycket olyckligt”

Konsumenternas försäkringsbyrå flaggar nu för att många konsumenter inte har koll på försäkringsvillkoren, och därför inte alltid omfattas av den försäkring som införskaffats.

– De tror att de ska få ekonomisk hjälp i en besvärlig situation, men i stället har de betalat för något som inte gäller för dem. Det är mycket olyckligt, säger Håkan Carlsson.

– Läs alltid förköpsinformationen noggrant innan du köper en försäkring. Kontakta gärna försäkringsbolaget om något är oklart och beskriv din situation. Det kan spara dig både pengar och besvikelse.

Undvik fallgroparna

Det finns sätt att förebygga, för att inte hamna i en situation där en tecknad försäkring inte gäller när ett behov uppstår.

Konsumenternas Försäkringsbyrå ger följande råd.

- Behöver du verkligen en extra försäkring? Gå igenom vilket skydd du redan har, till exempel från a-kassa och inkomstförsäkring. Är det värt att betala för mer skydd?

- Kontrollera om du uppfyller villkoren. För att försäkringen ska gälla krävs det ofta att du är tillsvidareanställd och fullt arbetsför när du tecknar försäkringen, vilket många missar.

- Läs det finstilta. Vad täcker försäkringen? Det finns ofta undantag. Exempelvis gäller många försäkringar inte vid sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa eller stress.

Text: Redaktionen

Ny diagnos införs i Sverige – ska räknas som sjukdom

2025 09 08

En ny diagnos ska införas i den svenska hälso- och sjukvården.

Det gäller datorspelsberoende som ska börja klassas som en officiell sjukdom i Sverige, vilket Socialstyrelsen för närvarande har uppe på sitt bord.

Den kommande diagnosen får dock kritik redan innan den ens har införts, bland annat från psykologen Peter Friberg som varnar för att en vanlig fritidsaktivitet därmed kan komma att stigmatiseras.

– Det känns rimligt och fullt adekvat att de ska få hjälp, men är det samma sak som att det behövs en diagnos? Därom tvistar de lärde så att säga, säger Peter Friberg till SR.

FHM ställer krav

Folkhälsomyndigheten har dock satt ned foten i frågan och kräver att datorspelsföretagen ska ta ett större ansvar.

Myndigheten vill nu se att mindre beroendeframkallande spel utvecklas. Bland annat ska det finnas inprogrammerade maxtider och pauser i spelen.

Men att datorspel idag medvetet görs för att skapa ett beroende är inte en bild som Per Strömbäck, vd för branschorganisationen Dataspelsbranschen, delar.

– Jag köper inte riktigt att man skulle kunna designa ett spel så att det leder fram till gaming disorder, säger han till radion.

"Väntat länge"

Just “gaming disorder” är det internationella namnet på den kommande diagnosen. Redan 2018 klassade Världshälsoorganisationen, WHO, dataspelsberoende som en sjukdom.

Spelberoende Riksförbund har tidigare uttryckt sig positiva till att det ska göras likadant i Sverige.

– Vi har väntat länge på den här diagnosen, redan 2006 mötte vi den här målgruppen. Det är en grupp som far illa och som inte har fått den hjälp som de behöver, säger Madeleine Tügel, förbundets ordförande, till SVT.

Pengar spelar roll

Det finns dock även flera positiva effekter av dataspelande och kritiker hävdar att motsvarande diagnos även  borde finnas för sociala medieberoende.

En faktor som spelar in är dock att pengar blivit en allt större del av datorspelandet.

– Vårt uppdrag är spel om pengar och vi ser att den gruppen ungdomar som söker sig till oss har börjat sitt spelande om pengar i datorspelen i tidig ålder. Vi ser också en marknadsföring riktad mot unga personer via exempelvis influencers, säger Madeleine Tügel.

Diagnosen kan införas i Sverige till 2028.

Foto: 1177

Text: Redaktionen