28 maj 26

Svensk person gripen i Ryssland

2022 08 17

Det råder stort hemlighetsmakeri om en svensk person som blivit häktad i Ryssland.

Varför den svenska mannen blivit gripen är oklart, precis som var han befunnit sig när gripandet ägde rum.

Men enligt dokument som Svenska Dagbladet kommit över har en bekant till mannen vädjat till Sveriges ambassad i Moskva om hjälp.

– Sista meddelandet vi fick var när han greps av polis, det är skrämmande, snälla hjälp oss att hitta honom, skrev hen till ambassaden enligt tidningen den 17 juli.

“Utan anledning”

Enligt personen som formulerat meddelandet till svenska ambassaden ska den gripne svensken inte längre vara nåbar.

Han greps “utan anledning”, menar den bekanta enligt SvD.

UD fåordiga

I början av augusti ska ambassaden i Moskva ha varit i kontakt med Utrikesdepartementet, UD, i Stockholm.

– UD har kännedom om att en svensk medborgare, en man i medelåldern, frihetsberövats i Ryssland under juli. Vi undersöker uppgifterna. Vi kommenterar inte enskilda fall med hänsyn till konsulär sekretess, skriver pressekreteraren Andrea Roempke i ett mejl till tidningen.

Svensk inför rätta i Ukraina

Tidigare idag har det även rapporterats om den svensk som omhändertagits i ryskockuperade Donetsk i Ukraina.

Han ställs inför rätta anklagad för att ha arbetat som legosoldat och för att ha försökt “ta makten med våld” enligt rysk statlig media.

UD bekräftar uppgifterna i ett mejl till Sveriges Radio Ekot.

De skriver då också att de för närvarande arbetar på fallet men att omständigheterna i Ukraina försvårar möjligheterna. 

Kan dömas till döden

Det finns risk att svensken döms till döden i Donetsk.

– Man har redan tidigare dömt tre frivilliga till döden, säger Jörgen Elving, före detta överstelöjtnant, till Ekot.

En tredje svensk

Utöver dessa två svenskar ska ytterligare en svensk vara frihetsberövad i Ryssland.

Det ska dock handla om ett äldre fall enligt källor till Svenska Dagbladet.

Foto: I. Shilov

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen