Svensk nationalsymbol riskerar att försvinna

2024 08 02

En viktig symbol för Sverige rapporteras nu vara hotad.

Det finns vissa nationalsymboler som är starkt förknippade med svensk natur och kultur.

En av dem är älgen.

Men älgstammen har minskat kraftigt på senare tid, och nu är den så liten att älgen riskerar att hamna på Artdatabankens rödlista.

Detta leder till att älgjakten ställs in på flera håll i höst, rapporterar SR.

Jägare måste ta ansvar

Många jägare har lagt märke till att älgstammen verkar minska.

– Jag tänker väl så här, att man tar ut det som går att ta ut, och är det dåligt med det, då får man hålla igen, säger jägaren Joakim Andersson utanför Lidköping, till radiokanalen.

Han menar att det finns flera orsaker till att älgstammen minskar.

Det handlar bland annat om högavskjutning, vargens utbredning och trafikolyckor.

Jägarna måste också själva ta ett större ansvar, menar han.

– Tar de en älgko som är produktiv, då måste man släppa upp en ny älgko som blir produktiv. Man kan inte skjuta bort fler hondjur kanske i den marken just då. Så man får ta hänsyn till många parametrar när det gäller jakt, säger Joakim Andersson till radiokanalen.

”Börjar nå gränsen”

Älgstammen har gått tillbaka kraftigt de senaste 10 åren, och tros nu omfatta cirka 200 000 djur.

Det är den lägsta siffran sedan 1970-talet.

– Nu börjar vi nå gränsen, vi ska inte skjuta ner stammen mer, säger Sven Norgren, Jägareförbundet Mitt Norrland, till SVT.

Rapport senare i augusti

Länge har det varit ett mål att minska den svenska älgstammen för att minska skadorna på skog, vilket leder till minskade värden för skogsbolagen.

Kritiker menar dock att skogsbranschen har för stor makt över frågan.

Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ska besluta om huruvida älgen ska rödlistas.

Den 21 augusti ska SLU lämna över en ny rapport till Naturvårdsverket, enligt kanalen.

– I rapporten kommer vi beskriva älgstammens storlek och hur den utvecklas. Den kommer vara viktig för kommande älgförvaltning, säger SLU:s viltforskare Fredrik Widemo till kanalen.

Foto: D Posteby

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen