Svensk miljardförsäljning till Ryssland

2023 02 27

Under de första nio månader av kriget sålde Sverige för över fem miljarder kronor till Ryssland – i en och samma bransch.

Det är export av kemiska produkter som ligger bakom den enorma summan, rapporterar Sveriges Radio.

Summan är en ökning med 1,5 miljard jämfört med perioden mars-november 2021.

Enligt radiokanalen utgör mediciner den största delen, men av de fem miljarderna ska så kallade “organiska kemiska föreningar” ha stått för 2,2 miljarder.

Precis före EU-sanktioner

Ökningen har rapporterats i medierna tidigare.

Vad som är nytt är dock att SR kan avslöja att det skedde en ordentlig boost i försäljningen precis före det att EU införde ett nionde sanktionspaket mot Ryssland.

Sanktionerna trädde i kraft 16 december och och utökade förbudet mot “ytterligare kemiska produkter”.

– På exportsidan har vi fortsatt att exportera ganska mycket läkemedel framför allt, och det är till stor del en vara som inte omfattas av sanktioner av militära skäl, säger Petter Stålenheim, handelspolitisk expert på Kommerskollegium, myndigheten för export,  till radiokanalen.

Störst ökning i november

Den största ökningen i kemikaliehandeln med Ryssland skedde i november 2022 då Sverige sålde produkter för 1,2 miljarder kronor.

Till stor del mediciner, men återigen stod även “organiska kemiska föreningar” för en betydande del – nämligen 570 miljoner kronor.

Experterna kan inte svara på vad exakt dessa produkter är för någonting.

– Jag har inte grävt jättedjupt i det, men jag vet att den stora mängden är vissa typer av läkemedelsrelaterade kemikalier, säger Petter Stålenheim.

"En hemlighet för svenska myndigheter"

I höstas uppmärksammade även Dagens industri att försäljningen av kemikalier har ökat, trots att handeln med Ryssland i övrigt bromsat in kraftigt sedan Vladimir Putins invasion av Ukraina.

– Vem som ökat kemikalieförsäljningen till miljardsummor är dock en hemlighet svenska myndigheter bevarar, framhöll tidningen.

Stor skillnad från 2021

Enligt uppgifter från Kommerskollegium mer än halverades den svenska handeln med Ryssland under 2022.

En stor skillnad jämfört med hur det såg ut året dessförinnan.

– Från Ryssland köpte Sverige 2021 bland annat oljeprodukter, gödselmedel och uran. Vi exporterade verkstadsmaskiner, läkemedel, telekomutrustning, bilar och lastbilar till Ryssland, informerar Statistiska centralbyrån, SCB.

Under 2021 motsvarade Sveriges handel med Ryssland 1,4 procent av den totala exporten och 1,2 procent av den totala importen.

Totalt exporterade man varar till Ryssland för 22,5 miljarder och importerade för 19,6 miljarder.

Foto: Riksbanken (bild redigerad av MarcusOscarsson.se)

Text: Redaktionen


25 oktober 2025

JUST NU: Hårt slag för Putin – första gången sedan krigsstarten

2025 10 25

Putins Ryssland noterar ännu ett mycket tungt bakslag.

Vladimir Putin vägrar vapenvila och fred i Ukraina – men de ryska problemen fortsätter att hopa sig.

Nu kommer larmrapporter om att en bransch som gått bra sedan krigsstarten nu har bromsat in kraftigt.

Tungt bakslag – efter tre år av tillväxt

Ryssland har länge haft allvarliga ekonomiska problem.

Försvarssektorn har dock haft hög tillväxt i tre år eftersom den gynnas av kriget.

Men nu har även den sektorn börjat bromsa in rejält, rapporterar Kyiv Post.

Den ryska försvarssektorn visar sina första tecken på avmattning sedan invasionen av Ukraina inleddes, enligt tidningen.

Uppgifterna grundar sig i data från den ryska statistikbyrån Rosstat, som konstaterar att militärindustrin bromsar in rejält efter tre år av tvåsiffrig tillväxt.

Statistiken visar att företag som är kopplade till militären har börjat få problem med tillväxten under sensommaren och hösten.

Exempelvis har tillväxten inom kategorin ”annan transportutrustning”, där stridsvagnar och pansarfordon ingår, minskat till 6 procent på årsbasis jämfört med mer än 60 procent i augusti, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysslands plötsliga öppning - "nära en lösning" på kriget

”Ser chockerande ut”

Det handlar alltså om ännu ett tungt bakslag för den ryska ekonomin, som brottas med flera allvarliga problem.

Uppgifterna om nedgången i försvarssektorn ”ser chockerande ut”, enligt analytiker på ett ryskt konsultföretag, uppger tidningen.

Utöver försvarsindustrin har hela den ryska industrisektorn problem. Industriproduktionen har nästan slutat växa.

Andra rapporter visar att 18 av 24 ryska tillverkningssektorer nu befinner sig i recession.

Vill tvinga Putin till förhandlingsbordet

Samtidigt drabbas Ryssland av nya problem i form av USA:s sanktioner mot de två största ryska oljeföretagen.

På fredagen meddelade den ryska centralbanken att räntan sänks från 17 procent till 16,5 procent.

Ukrainas allierade har fortsatta förhoppningar om att kunna tvinga Vladimir Putin till förhandlingsbordet – bland annat genom att sätta ytterligare press på den hårt prövade ryska ekonomin.

LÄS OCKSÅ: Europa hotar med stenhård åtgärd - stryper rysk sektor

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


25 oktober 2025

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

En konflikt pågår i Sveriges regering.

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen