Den svenska lågprisjätten ska öppna upp till 80 nya varuhus under de kommande åren.

Samtidigt satsar flera konkurrenter på att växa på den svenska marknaden.

80 nya varuhus

Rusta har stora expansionsplaner framför sig. Lågpriskedjan räknar med att öppna ett stort antal nya varuhus under de kommande åren.

– Vi guidar för 65-80 nya varuhus de kommande tre åren. Här har vi en väldigt stark pipeline med många lägen i och runt stora städer, säger Rustas vd Cathrine Wigzell till EFN.

Efter att fem nya varuhus öppnat under det senaste kvartalet har Rusta nu 244 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget 

Vill ta marknadsandelar

Enligt vdn finns det fortfarande gott om utrymme för Rusta att växa, även utanför de största städerna.

– Vi har också, om man tittar på vår varumärkeskännedom, sett att vi kan gå ned och öppna i mycket mindre orter än vad vi har kunnat tidigare med väldigt fina resultat, säger Cathrine Wigzell.

Hon lyfter bland annat fram varuhuset i Vagnhärad som ett exempel.

Rusta pekar samtidigt på att konkurrenterna i Norge och Finland som bland annat Jysk har betydligt fler varuhus.

– Tittar du på våra konkurrenter i Norge och Finland så har de mer än dubbelt så många varuhus som oss, så nog finns det möjlighet för oss att expandera och ta marknadsandelar, säger Wigzell.

Konkurrenterna satsar också

Det är inte bara Rusta som vill växa. Även andra stora kedjor inom lågpris och detaljhandel har planer på att öppna fler butiker i Sverige.

En av konkurrenterna är danska Jysk, som redan har ett stort butiksnät i landet och fortsätter att expandera. Kedjan har under året också fortsatt att öppna nya svenska butiker och utveckla sitt butikskoncept och vill nå siffran 450 varuhus. 

– Jysk är redan väletablerat och känt för våra starka erbjudanden på många platser. Men när vi tittar på Europakartan ser vi fortfarande utrymme för fler butiker, och vi vill komma ännu närmare de många kunder som bor i Europas huvudstäder och andra nyckelstäder, sade Rami Jensen, koncernchef, i ett uttalande, tidigare i somras.

LÄS MER: Neptunmissil har slagit ned

Foto: Jysk

Text: Redaktionen

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish. 

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring. 

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning. 

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka. 

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden. 

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna. 

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata 

Text: Redaktionen