Svensk klassiker tar Ukraina med storm – fylls på i matbutikerna

2025 08 21

Ukrainarna har fått bekanta sig med en mångårig svensk klassiker.

Det är surströmming som nu har hittat fram till de ukrainska matbutikernas hyllor.

En av de ledande matkedjorna i landet – Silpo – har börjat sälja den svenska klassikern.

Precis som i Sverige har det varit blandade reaktioner till fisken, rapporterar SVT.

Surströmming i hyllorna

Surströmmingen säljs inte utan tvist i Ukraina – medföljer gör nämligen en klädnypa.

Import- och exportchefen Svitlana Shchegrykovych, kommenterar.

– Vi gillade idén med klädnypan i reklamen, men sedan började vi tveka. Tänk om kombinationen av klädnypa och surströmming förolämpar vår producent? Det är ju en ikonisk produkt för Sverige och svenskarna.

“Menar allvar”

Ukrainarna tvingades dubbelkolla med leverantören för att säkerställa att importen var en seriös ambition.

– Vi bekräftade flera gånger för producenten att vi verkligen menade allvar med att importera surströmming.

Läs mer: Storkedja sänker priserna på 2 000 produkter

Det är surströmming

Surströmming är lättsaltad mjölksyrejäst/fermenterad strömming.

Den var tidigare en vardaglig maträtt för det enkla och fattiga hushållet, framförallt längs norrlandskusten. 

Under senare delen av 1900-talet började den betraktas som en delikatess.

– Detta gäller framförallt i de norra delarna av landet, bland norrlänningar boende i södra Sverige och i sociala sammanhang där den regionala tillhörigheten är viktig, till exempel på universitetens nationer, förklarar organisationen Levande Kulturarv.

Liten export

Ungefär hälften av all surströmming konsumeras norr om Dalälven och den andra hälften söder därom, framförallt i Stockholmsregionen. 

En mycket liten andel exporteras. 

Mer än hälften av dem som äter surströmming gör det bara en gång per år.

– De flesta äter i dag surströmming med olika tillbehör som hårt eller mjukt tunnbröd eller på tallrik med potatis, tomat och dill, fortsätter organisationen.

– Många dricker nubbe och öl till, medan andra föredrar svagdricka eller mjölk.

Läs mer: REGERINGEN LOVAR: Då får svenska folket mer i plånboken

Foto: E. Soares

Text: Redaktionen

JUST NU: Kreml tvingas till krisdrag – “Annars kommer det aldrig fungera”

2025 08 21

Kreml tvingas till ett krisdrag för att få ihop budgeten.

Rysslands kostsamma krig i Ukraina fortsätter samtidigt som Donald Trump försöker få till stånd ett fredsavtal.

Kriget innebär att stora summor pengar spenderas på militärt materiel.

Nu kommer uppgifter om att Kreml tvingas till ett krisdrag för att fortsätta kunna lägga pengar på det militära, rapporterar Reuters.

“Fungerar inte annars”

Moskva förbereder sig för att höja skatterna och skära ner på utgifterna i ett försök att upprätthålla höga försvarsutgifter, samtidigt som Rysslands ekonomi knakar under bördan av att finansiera det mer än tre år långa kriget i Ukraina.

– Annars kommer vi helt enkelt inte att kunna få det att gå runt, inte ens med en minskning av försvarsutgifterna, säger en källa i den ryska regeringen som Reuters har pratat med.

– Intäkterna från olja och gas sjunker och ekonomin kan inte fullt ut kompensera för detta.

“Inte som nu”

Rysslands ekonomi håller på att svalna, och vissa tjänstemän varnar för risker för recession.

Även om räntorna börjar sjunka från 20-åriga toppnivåer, har budgetunderskottet vuxit till 4,9 biljoner rubel (61 miljarder dollar), vilket tyder på att Ryssland kommer att ha svårt att uppfylla sina nuvarande åtaganden och fortsätta att finansiera kriget i nuvarande takt.

Anatoly Artamonov, chef för budgetkommittén i parlamentets överhus, kommenterar.

– Under de kommande tre åren kommer vi inte att ha tillräckligt med medel för att leva lika bekvämt som vi gör nu, säger Artamonov.

– Vi kan inte minska utgifterna för nationellt försvar och ... med all sannolikhet kommer vi att behöva öka dem.

Läs mer: Natojätte skickar upp stridsflyg

41 procent

Nya rapporter visar att Ryssland lägger över 17 biljoner rubel (ungefär 211 miljarder dollar) eller 41 procent av sin federala budget på försvar och nationell säkerhet.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Äventyrar stabiliteten

ISW förklarar.

– Ryssland äventyrar sin ekonomiska stabilitet och ryska civilpersoners försörjning för att i allt högre grad mata sin försvarsindustriella bas och upprätthålla krigsansträngningen i Ukraina.

Läs mer: ”Blir en kollaps” – skräckbesked för Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nytt ämne i skolan – redan i höst

2025 08 21

Ett nytt ämne införs i gymnasieskolans läroplan från och med i höst.

Landets cirka 400 000 gymnasielever kommer att få lära sig om totalförsvaret och Nato.

– Sveriges gymnasieelever ska få lära sig om Nato och totalförsvaret, som blir ett nytt innehåll i ämnet samhällskunskap. Eleverna ska bland annat få lära sig om Sveriges totalförsvar, folkrätten samt utrikes- och säkerhetspolitikens roll för mellanstatliga förbindelser, däribland Natos roll, framhåller regeringen i ett uttalande.

”Avgörande”

Robert Trupp, projektledare på Försvarsmakten för totalförsvarskunskap i skolan, välkomnar den nya satsningen. Han påpekar att undersökningar har visat att endast cirka 40 procent av Sveriges invånare är medvetna om vad de ska göra om krisen eller kriget kommer. 

Den nya undervisningen ska stärka medvetandet hos Sveriges unga.

–  Att utbilda unga i totalförsvarskunskap är en investering i Sveriges framtida säkerhet. Det ger insikt i hur Sverige fungerar i kris och krig, och hur hela landets befolkning har en roll att spela, säger Trupp.

– Den förståelsen är avgörande för att vi ska kunna ha ett robust och motståndskraftigt samhälle med hög försvarsvilja.

Positiva mätningar

Inför skolstarten har provomgångar av utbildningen genomförts för att mäta om elevernas kunskaper om totalförsvaret ökar efter undervisningen.

Enligt Försvarsmakten visar testen på kraftigt ökade kunskaper, insikter och förståelse för totalförsvaret och Sveriges pliktsystem:

- 97 procent svarar ja på frågan "Har du nu en bättre förståelse vad totalförsvaret är, varför det behövs och hur det kommer att påverka dig?"

- 86 procent uppger efter utbildningen att de är beredda att försvara vår demokrati och frihet. Endast 3 procent svarar nej på denna fråga.

- 92 procent tycker att utbildningen ska genomföras årligen i gymnasieskolan.

Foto: T. Flowe

Text: Redaktionen