Svensk jättesatsning – blir näst störst i Europa

2026 03 19

Ett svenskt gruvbolag storsatsar.

Svenska Grangex startar upp den gamla Sydvarangergruvan i Norge med hjälp av globala storspelare.

Gruvan väntas bli en av Europas största leverantörer av järnmalm för grönt stål, rapporterar Realtid.

Öppnar efter 11 år

Sydvarangergruvan i Kirkenes har stått stilla sedan 2015, när tidigare ägare gick i konkurs på grund av fallande råvarupriser.

Nu planerar svenska Grangex att starta upp produktionen igen och leverera cirka 3,5 miljoner ton järnmalm per år till stålindustrin i Europa och världen.

Företaget planerar att starta produktionen i slutet av året.

LÄS MER: Konsumenter varnas – succébolag lurar sina kunder

Stöd från storjätte

I december 2025 skrev Grangex avtal med brittisk-sydafrikanska Anglo American. Anglo American får köpa hela produktionen och slipper betala royalty på 37 miljoner dollar, samtidigt som de bidrar med finansiering till projektet.

– Anglo Americans avstående av befintliga royaltyavtal har en stor positiv inverkan på den totala ekonomin för Sydvarangergruvan, och det exklusiva offtake-avtalet garanterar en marknad för vår produktion, samtidigt som det avsevärt minskar den totala operativa risken, meddelar Grangex vd Christer Lindqvist.

Anglo American ser också möjligheter med gruvans produktion.

– I takt med att den globala stålindustrin övergår till direktreduktion för att minska koldioxidutsläppen kommer Sydvarangers återstart lägligt för att möta den växande efterfrågan på koncentrat till direkreduktionsapplikationer, säger Timo Smit, chef för marknadsföring av järnmalm på Anglo Americans.

450 nya jobb

Återstarten beräknas ge upp till 450 nya jobb och en årlig omsättning på 3-4 miljarder norska kronor.

Grangex planerar också att sätta upp en rådgivande kommitté som ska utvärdera miljövänliga sätt att hantera gruvavfall.

Grangex fick för över ett år sedan nej när en extern leverantör ville sätta upp ett privat 5G-nät vid gruvan nära den ryska gränsen, på grund av risk för störningar mot Ryssland.

Grangex vd Christer Lindqvist uppger att de i dagsläget lyckats hitta andra kommunikationslösningar.

LÄS MER: Storbanker varnar: då rusar priserna

Foto: Danist-Soh

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen