Svensk idrottsstjärna stoppas – beslut kopplas till Putinregimen

2023 05 01

Den svenska ishockeymålvakten Adam Reiderborn har precis blivit rysk mästare med klubben CSKA Moskva.

En klubb som uppmärksammats för sina nära kopplingar till den ryska armén och regimen i Moskva.

Efter säsongen löper målvaktens kontrakt ut.

Reiderborn har tidigare spelat fem säsonger i Djurgården.

Men det blir ingen ny sejour i Stockholmsklubben.

Djurgården säger nej eftersom målvakten valt att stanna i Ryssland – trots att landet för ett oprovocerat anfallskrig mot Ukraina.

– Det är ingen fråga att diskutera. Jag vill inte kommentera det, men där är vårt ställningstagande ganska tydligt i dag, säger Djurgårdens sportchef K-G Stoppel till DN.

På frågan om klubbens beslut handlar om att Reiderborn valt att spela vidare i Ryssland under invasionen, svarar sportchefen kort och koncist:

– Ja.

Öppnat för förlängning

Trots massiv kritik har den svenska målvakten öppnat för att stanna i CSKA Moskva och Ryssland.

– Om CSKA vill behålla mig så kan vi förhandla, sa han efter finalvinsten, uppger Sportbladet med hänvisning till ryska medier.

Flera har lämnat

Utöver Adam Reiderborn spelar den svenske backen Fredrik Claesson i CSKA Moskva.

Tillsammans med Reiderborn valde Claesson att stanna kvar i klubben efter invasionen.

Forwarden Lucas Wallmark tog ett annat beslut.

Han tackade nej till över tio miljoner kronor och bröt kontraktet med den regimtrogna klubben.

– Det blev en ekonomisk käftsmäll. Men jag kände att jag inte ville vara en del av det där. Jag kan inte stå bakom det som sker, sa han till SVT Sport efter beslutet.

Wallmark berättade att han snabbt fattade det kostsamma beslutet.

– Det var så många tankar som for i skallen. Klubben är också tätt förknippad med regimen. Jag kände att jag inte ville vara en del av detta. Jag hade en familj hemma i Sverige som låg sömnlös. Nej, jag ville bara härifrån.

Röda arméns förening

- Föreningen CSKA Moskva grundades 1923

- Under kalla kriget var CSKA Moskva Röda arméns centrala förening

- I dag har föreningen starka kopplingar till Kreml och den ryska armén

Foto: Дмитрий Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen