SVENSK EKONOMI: Två grupper spås bli förlorare under 2024

2024 02 05

Svenska hushåll har under flera år drabbats av en svag ekonomisk situation kantat av hög arbetslöshet, kraftig inflation, stora ränteökningar på bostadslånen och alarmerande stora skuldsättningar.

Ljus i tunneln

Men nu skymtar ljus i tunneln och inte minst sätter många hushåll hoppet till att Riksbanken ska sänka styrräntan vilket torde leda till sjunkande bolåneräntor hos bankerna.

Vid finansministerns senaste uppdatering om Sveriges ekonomiska läge i januari vaR beskedet försiktigt positivt rörande inflationen.

– Den samlade inflationsbekämpningen har effekt, framhöll Elisabeth Svantesson (M).

Förlorargrupp nummer 1

Vid pressträffen betonade hon emellertid att det finns en faktor som kan ställa till det.

– Högre elpriser och högre fraktkostnader skärper riskbilden för vintern.

Enligt Swedbank talar mycket för ljusare tider under 2024.

Många svenska hushåll väntas få bättre ekonomi men samtidigt pekar man ut två hushållskategorier som ligger sämre till.

– Vi ser två förlorargrupper skulle jag säga. Några som förmodligen inte kommer få det bättre i år är tvåbarnsfamiljen i villa som har mycket lån och stora matkostnader.

Det säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques till TV4.

Det handlar om 1 600 kronor mindre i plånboken varje månad enligt Swedbanks bedömning.

Förlorargrupp nummer 2

Swedbanks sammanställning visar att det även ser mörkt ut för ytterligare en specifik hushållskategori.

Det gäller arbetslösa som väntas förlora 800 kronor per månad i relation till förra året.

De första månaderna under 2024 blir dock tuffa för alla hushåll på grund av alla kostnader som har ökat rejält inklusive matpriserna som skenat kraftigt.

– Men succesivt, i takt med att inflationen sjunker och vi får effekt av inkomstökningarna, hoppas och tror vi att folk kommer ha det bättre.

Det säger Swedbanks privatekonom till TV-kanalen.

LÄS MER här om Sveriges ekonomiska läge.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 12

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen