SVENSK EKONOMI: Stor uppgång – en grupp pekas ut

2023 07 18

Det har varit ett mycket hektiskt år för de svenska hushållens ekonomi.

Såväl höjda räntor som hög inflation och en svag valuta har ställt till det rejält, samtidigt som svenska banker gör stora vinster.

Nu kommer uppgifter om en mycket dyster uppgång, svenskarnas skulder ökar kraftigt.

Detta år har privatpersoners skulder hos kronofogden ökat med 8,2 miljarder kronor, rapporterar TV4.

“Lär inte minska”

401 000 personer har nu skulder hos kronofogden, en ökning med 7 500 sedan årsskiftet.

De samlade skulderna låg vid årsskiftet på 101 miljarder kronor, och är nu uppe på 109,7 miljarder.

– Vi har fått en kraftig ökning av inskickade skulder och skuldbelopp och den lär inte minska nästa år för vi har en eftersläpning, säger Kronofogdens analytiker Davor Vuleta.

En grupp pekas ut

Vuleta menar vidare att svenskarna belånar sig med högre skulder än tidigare, samtidigt som räntorna stiger.

Han pekar även ut unga tjejer som en grupp som får allt mer skulder.

– Vi såg att unga tjejer får större skulder i dag än tidigare. De är färre än unga killar men deras skulder ökar i mycket större takt. Vår undersökning visar att det är kopplat till näthandel och konsumtion.

Har ökat länge

Styrräntan ligger i Sverige på 3,75 procent i och med Riksbankens fortsatta försök att bekämpa inflationen.

Den totala skuldmängden i Sverige har inte sjunkit sedan 2016, och har sedan dess ökat år efter år, rapporterar SVT.

– Det är bekymrande att många som har skulder hos Kronofogden betalar år efter år, men utan att skulden minskar, eftersom man bara betalar på räntorna och inte själva grundskulden, säger Rikskronofogdens Fredrik Rosengren.

Kan bli ändring

Rikskronofogden har under en tid förespråkat lagförändringar för att lösa skuldproblematiken.

– Vi vill att fler ska kunna betala av sina skulder, och vi har i flera år drivit på för att man ska utreda just den här frågan. Nu pågår en sådan statlig utredning, och den kommer att lämna sina förslag under våren. Det tycker jag är utmärkt, fortsätter Rosengren.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen