SVENSK EKONOMI: Stor uppgång – en grupp pekas ut

2023 07 18

Det har varit ett mycket hektiskt år för de svenska hushållens ekonomi.

Såväl höjda räntor som hög inflation och en svag valuta har ställt till det rejält, samtidigt som svenska banker gör stora vinster.

Nu kommer uppgifter om en mycket dyster uppgång, svenskarnas skulder ökar kraftigt.

Detta år har privatpersoners skulder hos kronofogden ökat med 8,2 miljarder kronor, rapporterar TV4.

“Lär inte minska”

401 000 personer har nu skulder hos kronofogden, en ökning med 7 500 sedan årsskiftet.

De samlade skulderna låg vid årsskiftet på 101 miljarder kronor, och är nu uppe på 109,7 miljarder.

– Vi har fått en kraftig ökning av inskickade skulder och skuldbelopp och den lär inte minska nästa år för vi har en eftersläpning, säger Kronofogdens analytiker Davor Vuleta.

En grupp pekas ut

Vuleta menar vidare att svenskarna belånar sig med högre skulder än tidigare, samtidigt som räntorna stiger.

Han pekar även ut unga tjejer som en grupp som får allt mer skulder.

– Vi såg att unga tjejer får större skulder i dag än tidigare. De är färre än unga killar men deras skulder ökar i mycket större takt. Vår undersökning visar att det är kopplat till näthandel och konsumtion.

Har ökat länge

Styrräntan ligger i Sverige på 3,75 procent i och med Riksbankens fortsatta försök att bekämpa inflationen.

Den totala skuldmängden i Sverige har inte sjunkit sedan 2016, och har sedan dess ökat år efter år, rapporterar SVT.

– Det är bekymrande att många som har skulder hos Kronofogden betalar år efter år, men utan att skulden minskar, eftersom man bara betalar på räntorna och inte själva grundskulden, säger Rikskronofogdens Fredrik Rosengren.

Kan bli ändring

Rikskronofogden har under en tid förespråkat lagförändringar för att lösa skuldproblematiken.

– Vi vill att fler ska kunna betala av sina skulder, och vi har i flera år drivit på för att man ska utreda just den här frågan. Nu pågår en sådan statlig utredning, och den kommer att lämna sina förslag under våren. Det tycker jag är utmärkt, fortsätter Rosengren.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen