SVENSK EKONOMI: Stor uppgång – en grupp pekas ut

2023 07 18

Det knakar ordentligt i svensk ekonomi.

Det har varit ett mycket hektiskt år för de svenska hushållens ekonomi.

Såväl höjda räntor som hög inflation och en svag valuta har ställt till det rejält, samtidigt som svenska banker gör stora vinster.

Nu kommer uppgifter om en mycket dyster uppgång, svenskarnas skulder ökar kraftigt.

Detta år har privatpersoners skulder hos kronofogden ökat med 8,2 miljarder kronor, rapporterar TV4.

“Lär inte minska”

401 000 personer har nu skulder hos kronofogden, en ökning med 7 500 sedan årsskiftet.

De samlade skulderna låg vid årsskiftet på 101 miljarder kronor, och är nu uppe på 109,7 miljarder.

– Vi har fått en kraftig ökning av inskickade skulder och skuldbelopp och den lär inte minska nästa år för vi har en eftersläpning, säger Kronofogdens analytiker Davor Vuleta.

En grupp pekas ut

Vuleta menar vidare att svenskarna belånar sig med högre skulder än tidigare, samtidigt som räntorna stiger.

Han pekar även ut unga tjejer som en grupp som får allt mer skulder.

– Vi såg att unga tjejer får större skulder i dag än tidigare. De är färre än unga killar men deras skulder ökar i mycket större takt. Vår undersökning visar att det är kopplat till näthandel och konsumtion.

Har ökat länge

Styrräntan ligger i Sverige på 3,75 procent i och med Riksbankens fortsatta försök att bekämpa inflationen.

Den totala skuldmängden i Sverige har inte sjunkit sedan 2016, och har sedan dess ökat år efter år, rapporterar SVT.

– Det är bekymrande att många som har skulder hos Kronofogden betalar år efter år, men utan att skulden minskar, eftersom man bara betalar på räntorna och inte själva grundskulden, säger Rikskronofogdens Fredrik Rosengren.

Kan bli ändring

Rikskronofogden har under en tid förespråkat lagförändringar för att lösa skuldproblematiken.

– Vi vill att fler ska kunna betala av sina skulder, och vi har i flera år drivit på för att man ska utreda just den här frågan. Nu pågår en sådan statlig utredning, och den kommer att lämna sina förslag under våren. Det tycker jag är utmärkt, fortsätter Rosengren.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

JUST NU: Finsk försvarsplan mot Ryssland stoppas

2025 10 17

Finland har fått ett tydligt nej på sina krav om ökat skydd vid den östra gränsen.

EU nekar en särskild drönarmur längs den östra gränsen som flera östliga medlemsländer menar är en nödvändighet för att kunna försvara sig mot ett potentiellt ryskt anfall.

Detta har väckt stark kritik i Helsingfors, rapporterar Svenska Yle.

Nobbar Finlands krav

Finland och flera östliga medlemsländer har krävt att EU:s nya försvarsplan ska innehålla ett särskilt drönarskydd för unionens östra gräns – där hotet från Ryssland är som störst.

Men i den plan som EU-kommissionen nu presenterat finns inga särskilda zoner för östländerna.

– Vi måste kunna skydda vår infrastruktur i hela Europa, men fokus borde först ligga på de mest utsatta områdena, säger Pekka Toveri, EU-parlamentariker för Samlingspartiet, till Svenska Yle.

Trots Finlands påtryckningar har kommissionen valt en modell som ska gälla hela EU – inte bara gränsstaterna.

LÄS MER: Trippelattack mot Ryssland

EU-länder sätter stopp

Bakom beslutet ligger motstånd från flera stora medlemsländer, däribland Tyskland, Frankrike och Italien.

De vill hellre använda EU-medel till att stärka befintliga system än till att bygga nytt i öst.

– Motståndet mot ett projekt som fokuserade enbart på östra gränsområden var så starkt att kommissionen tvingades ändra förslaget för att få det igenom, säger Ville Niinistö, EU-parlamentariker för De Grönas.

Han betonar samtidigt att EU:s försvar måste byggas snabbt – och på riktigt.

– I min egen grupp finns en tydlig uppfattning om att det östra områdets behov måste prioriteras, eftersom vi bär ansvaret för de beslut som fattas, säger Niinistö.

”Får inte glömmas bort”

Många finländska politiker uttrycker oro över att landets särskilda läge – som EU:s gräns mot Ryssland – inte beaktas tillräckligt.

– Vi måste ha en särskild ställning, på samma sätt som de länder som bara har några hundra kilometer mot Rysslands gräns, säger ledamoten Maria Guzenina (SDP).

Även vänsterledaren Li Andersson varnar för att ett enhetligt system kan bli för urvattnat.

EU hoppas att det gemensamma drönarförsvaret ska stå klart före slutet av 2027.

LÄS MER: Krigsministern hotar Ryssland

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen

Postnord ändrar regler – gäller i hela Sverige

2025 10 17

Från och med nästa år kan nya postregler börja gälla.

De nya reglerna innefattar en förändring i tidsramen för postutskick.

Det innebär i praktiken att från och med den 1 januari 2026 kan postutdelningen ta längre tid än tidigare, enligt ett nytt regeringsförslag som välkomnas av Post- och telestyrelsen.

Längre befordringstid

Regeringen har lagt fram ett förslag om att ändra kravet på befordringstid för den samhällsomfattande posttjänsten.

Det innebär att minst 85 procent av inrikesbrev ska levereras inom tre arbetsdagar, jämfört med dagens krav på två dagar för 95 procent av breven.

För 97 procent av breven gäller fem dagar.

– Förslaget innebär att minst 85 procent av de inrikes brev som lämnas in för tredagarsbefordran före angiven senaste inlämningstid ska ha delats ut inom tre påföljande arbetsdagar och minst 97 procent inom fem påföljande arbetsdagar, meddelar regeringen.

Kort sagt kan alltså postutdelningen komma att ta längre tid än idag, särskilt i områden där digital kommunikation blivit allt vanligare.

LÄS MER: Postnord varnar kunder – hela Sverige påverkas

PTS välkomnar förändringen

Post- och telestyrelsen (PTS) ser positivt på förslaget och menar att det kan bidra till en mer hållbar postgång i hela Sverige.

– Regeringens förslag ligger i linje med de resultat PTS kommit fram till. Vi ser samtidigt att samhället behöver fortsätta öka den digitala inkluderingen samt tillhandahålla alternativ för dem som är beroende av posttjänsten, meddelar Joakim Levin, chef vid PTS enhet för postfrågor.

– De samhällsviktiga funktionerna måste också anpassa sin verksamhet till längre befordringstider. De flesta kan förhålla sig till längre befordringstider men allt kommer inte kunna digitaliseras.

Postgången förändras

Den svenska postverksamheten har förändrats dramatiskt under de senaste decennierna. Antalet brev har mer än halverats sedan millennieskiftet, medan paketleveranser har ökat kraftigt.

– Vilken typ av försändelser som delas ut till hushållen har förändrats dramatiskt. Från att handla mest om direktreklam, brev och räkningar har nu en stor del av posten ersatts av paketleveranser, uppger Postnord.

Den minskade mängden brev påverkar också hur postoperatörer kan planera utdelningen och vilka regler som ska gälla för leveranstider.

LÄS MER: Larmet: 600 000 bilister är en trafikfara – ”Politikerna gör inget”

Foto: Postnord

Text: Redaktionen