SVENSK BANK: Därför ökar matpriserna – många har helt fel

2025 03 26

Livsmedelspriserna fortsätter att stiga i Sverige.

Kritiker anklagar de stora matjättarna – Ica, Axfood, och Coop – för att passa på att höja priserna samtidigt som de gör stora vinster.

Men teorin stämmer inte.

Det framhåller Länsförsäkringar i en stor kartläggning av prisutvecklingen för livsmedel i Sverige och Europa.

– Vår jämförelse visar att frågan om de svenska matpriserna är komplex. Beskrivningen om att prisökningarna i första hand beror på inhemska faktorer såsom bristande konkurrens eller att matjättarna "passar på" att driva upp priserna är missvisande, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, och tillägger:

– Nog för att bristande konkurrens kan bidra till att förvärra problemet, men vi måste bredda perspektivet. Vi ser alltså liknande prisökningar i övriga Europa och det följer på internationellt stigande priser på livsmedel. 

Förklaringen: Därför stiger matpriserna

Enligt Länsförsäkringars analys finns det en bidragande orsak till att matpriserna fortsätter att stiga.

Den främsta förklaringen är att de internationella livsmedelspriserna började stiga för ungefär ett år sedan. De har sedan dess gått upp med drygt 12 procent samtidigt som den svenska matkassen har blivit nästan 4 procent dyrare.

– Mönstret den här gången påminner faktiskt om hur det såg ut för tre år sedan. Efter pandemin steg priserna på världsmarknaden våldsamt, vilket påverkade priserna i svenska butiker med några månaders eftersläpning. Samma sak sker nu fast i avsevärt mindre skala, säger Alexandra Stråberg och fortsätter:

– Vi ser nästan identiska prisökningar i Sverige och på kontinenten. Under de senaste fem åren har svenska matpriser stigit med 32 procent, medan de har ökat 31 procent i euroområdet. Även under 2022 då priserna sköt i höjden, var det ingen skillnad mellan Sverige och övriga Europa.

Vidare fastslår chefekonomen att matpriserna numera ökar i en långsammare takt, men att höjningarna slår hårt mot hushållen.

– Prisuppgången på senare tid är än så länge betydligt mindre än under 2022, då matpriserna steg totalt 22 procent. Men den här gången stiger priserna från en högre nivå, vilket sätter förnyad press på hushållens plånböcker.

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

JUST NU: Betalningskaos i hela Europa

2025 07 19

Stora betalningsproblem pågår runt om i Europa.

Problem med kortbetalningar har uppstått på flera håll i Europa.

I Danmark råder det stora problem, rapporterar TV2.

Kanalen uppger dock att det även är problem på vissa håll i Sverige, i Norge och i andra länder runt om i Europa.

Problem runt om i Europa

Problemen bekräftas av betalföretaget Nets, som erbjuder betallösningar och hanterar betalningsterminaler runt om i Europa.

– Jag kan bekräfta att det är problem med kortbetalningar i hela landet [Danmark], och även i andra länder. Vi vågar inte ge en uppskattning av vad det beror på ännu, men vi jobbar på att lösa problemet och hitta orsaken, säger Søren Winge, pressansvarig på Nets, till kanalen.

Han bekräftar också för kanalen att det även är problem med kortbetalningar i Sverige, Norge och Island.

Andra källor uppger att de har problem bland annat i Finland och i norra Italien. Enligt norska VG är det också problem i Tyskland och Schweiz.

När det gäller Sverige har det bland annat varit problem på Gotland, uppger den norska tidningen.

LÄS OCKSÅ: Modebolag går i konkurs

Betalningsterminaler ligger nere

Problemen märks alltså på flera håll.

– Jag var precis i butiken och det var helt omöjligt att betala, de som jobbar där sade att det inte gick att betala med kort, säger Snorre Fjeldstad, som bor i Berlin, till den norska tidningen på lördagskvällen.

I Danmark har bland annat Lidl och Netto och en lång rad andra butiker rapporterat problem med kortbetalningar.

– Vi upplever just nu att alla våra terminaler ligger nere – en del betalningar går dock igenom, skriver Netto på Rådhusgade i Odder på Facebook, enligt den danska kanalen.

Det är i nuläget oklart hur stor omfattningen av problemet är, vad det beror på och när det kan lösas.

Det är också oklart i vilken grad Sverige är drabbat av problemet.

LÄS OCKSÅ: Kjell & Company tvingas agera - kunderna sviker kedjan

Text: Redaktionen

KRAVET: Sverige borde betala – när USA vägrar

2025 07 19

Sverige borde betala mer när USA vill betala mindre, anser Human Rights Watch.

USA:s president Donald Trump har skurit ner kraftigt på den amerikanska biståndsmyndigheten USAID.

Konsekvenserna blir allvarliga, inte minst i ett land där det pågår en stor flyktingkris – och nu borde istället Sverige betala mer, tycker Human Rights Watch.

”Ett mycket osäkert tillstånd”

Situationen för flyktingarna i Myanmar i Sydostasien är på väg att bli väldigt akut, enligt Human Rights Watch.

Nu ifrågasätter organisationen varför Sverige inte ökar sitt bistånd – när USA skär ner, rapporterar SR.

– Alla länder, tyvärr, alla givare – Sverige, Storbritannien, Australien, Japan – har också skurit ner på sitt stöd, i linje med USA:s ståndpunkt. Så situationen i flyktinglägren längs gränsen är i ett mycket osäkert tillstånd, vilket gör människors liv mycket riskfyllda, säger seniorforskaren Sunai Phasuk på Human Rights Watch till radiokanalen.

”Katastrofal situation”

Nedskärningarna i USAID har fått allvarliga konsekvenser, och därför måste andra länder rycka in – däribland Sverige, anser organisationen.

Enligt forskaren Nadia Hardman så kommer 90 000 flyktingar i lägren kring Myanmar att vara utan mat inom två veckor, vilket beskrivs som en konsekvens av de amerikanska nedskärningarna i biståndet.

– Så det är en katastrofal situation, säger hon till radiokanalen.

Biståndsminister Benjamin Dousa framhåller att Sverige redan betalar runt 200 miljoner per år i humanitärt stöd till Myanmar samt har betalat 1,49 miljarder miljarder till UNHCR.

”Grymt beslut”

Myanmar har präglats av decennier av politisk instabilitet, väpnade konflikter och etniska motsättningar, enligt UNHCR.

Det har lett till en av världens mest allvarliga och utdragna humanitära kriser, och många flyktingar bor permanent i flyktingläger.

Även Amnesty International har varnat för att nedskärningarna i USAID får allvarliga konsekvenser, bland annat avseende den humanitära situationen kring Myanmar.

– Trump-administrationens grymma beslut att omedelbart stoppa internationellt bistånd har en omedelbar och förödande inverkan över hela världen, och i Myanmar drabbar det människor i ett särskilt mörkt ögonblick, sade Joe Freeman, Amnesty Internationals Myanmar-utredare, i ett uttalande i mars i år, då landet även drabbades av en enorm jordbävning.

Foto: A. Mejlvang

Text: Redaktionen