SVENSK BANK: Därför ökar matpriserna – många har helt fel

2025 03 26

Kritiker anklagar de stora matjättarna – Ica, Axfood, och Coop – för att passa på att höja priserna samtidigt som de gör stora vinster.

Men teorin stämmer inte.

Det framhåller Länsförsäkringar i en stor kartläggning av prisutvecklingen för livsmedel i Sverige och Europa.

– Vår jämförelse visar att frågan om de svenska matpriserna är komplex. Beskrivningen om att prisökningarna i första hand beror på inhemska faktorer såsom bristande konkurrens eller att matjättarna "passar på" att driva upp priserna är missvisande, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, och tillägger:

– Nog för att bristande konkurrens kan bidra till att förvärra problemet, men vi måste bredda perspektivet. Vi ser alltså liknande prisökningar i övriga Europa och det följer på internationellt stigande priser på livsmedel. 

Förklaringen: Därför stiger matpriserna

Enligt Länsförsäkringars analys finns det en bidragande orsak till att matpriserna fortsätter att stiga.

Den främsta förklaringen är att de internationella livsmedelspriserna började stiga för ungefär ett år sedan. De har sedan dess gått upp med drygt 12 procent samtidigt som den svenska matkassen har blivit nästan 4 procent dyrare.

– Mönstret den här gången påminner faktiskt om hur det såg ut för tre år sedan. Efter pandemin steg priserna på världsmarknaden våldsamt, vilket påverkade priserna i svenska butiker med några månaders eftersläpning. Samma sak sker nu fast i avsevärt mindre skala, säger Alexandra Stråberg och fortsätter:

– Vi ser nästan identiska prisökningar i Sverige och på kontinenten. Under de senaste fem åren har svenska matpriser stigit med 32 procent, medan de har ökat 31 procent i euroområdet. Även under 2022 då priserna sköt i höjden, var det ingen skillnad mellan Sverige och övriga Europa.

Vidare fastslår chefekonomen att matpriserna numera ökar i en långsammare takt, men att höjningarna slår hårt mot hushållen.

– Prisuppgången på senare tid är än så länge betydligt mindre än under 2022, då matpriserna steg totalt 22 procent. Men den här gången stiger priserna från en högre nivå, vilket sätter förnyad press på hushållens plånböcker.

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

–  Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor 

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen