SVENSK BANK: Därför ökar matpriserna – många har helt fel

2025 03 26

Kritiker anklagar de stora matjättarna – Ica, Axfood, och Coop – för att passa på att höja priserna samtidigt som de gör stora vinster.

Men teorin stämmer inte.

Det framhåller Länsförsäkringar i en stor kartläggning av prisutvecklingen för livsmedel i Sverige och Europa.

– Vår jämförelse visar att frågan om de svenska matpriserna är komplex. Beskrivningen om att prisökningarna i första hand beror på inhemska faktorer såsom bristande konkurrens eller att matjättarna "passar på" att driva upp priserna är missvisande, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, och tillägger:

– Nog för att bristande konkurrens kan bidra till att förvärra problemet, men vi måste bredda perspektivet. Vi ser alltså liknande prisökningar i övriga Europa och det följer på internationellt stigande priser på livsmedel. 

Förklaringen: Därför stiger matpriserna

Enligt Länsförsäkringars analys finns det en bidragande orsak till att matpriserna fortsätter att stiga.

Den främsta förklaringen är att de internationella livsmedelspriserna började stiga för ungefär ett år sedan. De har sedan dess gått upp med drygt 12 procent samtidigt som den svenska matkassen har blivit nästan 4 procent dyrare.

– Mönstret den här gången påminner faktiskt om hur det såg ut för tre år sedan. Efter pandemin steg priserna på världsmarknaden våldsamt, vilket påverkade priserna i svenska butiker med några månaders eftersläpning. Samma sak sker nu fast i avsevärt mindre skala, säger Alexandra Stråberg och fortsätter:

– Vi ser nästan identiska prisökningar i Sverige och på kontinenten. Under de senaste fem åren har svenska matpriser stigit med 32 procent, medan de har ökat 31 procent i euroområdet. Även under 2022 då priserna sköt i höjden, var det ingen skillnad mellan Sverige och övriga Europa.

Vidare fastslår chefekonomen att matpriserna numera ökar i en långsammare takt, men att höjningarna slår hårt mot hushållen.

– Prisuppgången på senare tid är än så länge betydligt mindre än under 2022, då matpriserna steg totalt 22 procent. Men den här gången stiger priserna från en högre nivå, vilket sätter förnyad press på hushållens plånböcker.

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen