“Superkamera” ska fånga bilister – som sitter med mobilen

2024 11 07

Flera länder hakar på en ny metod för att komma åt bilförare som surfar på mobilen.

Sedan 2018 är det förbjudet i Sverige att använda mobilen om man håller den i handen samtidigt som man kör bil.

Samma typ av förbud finns i en rad länder i Europa.

Den senaste tiden har problemet försökts komma åt med hjälp av en trafikkamera som, tack vare artificiell intelligens, lyckas fånga bilister som bryter mot lagen.

Storbritannien, Tyskland, Nederländerna och Australien är några av länderna som redan tagit steget.

Nu följer även Frankrike, rapporterar franska medier.

40 miljoner protesterar

Den franska regeringen vill att “radar” ska kunna upptäcka trafiköverträdelserna från och med nästa år.

– Tillägnandet av innovativ teknologi eller tekniker, såsom utvidgningen av användningen av artificiell intelligens för att förbättra prestandan för automatiserad kontroll och användningen av datavetenskap för att utveckla verktyg för att bekämpa brott, står det i en proposition enligt France Télévisions.

Samtidigt har en organisation bestående av 40 miljoner franska bilister kritiserat förslaget, som bland annat inkluderar böter på 135 euro och “prickar” på körkortet om man åker fast.

Stort mörkertal i Sverige

I Sverige stoppas många bilister som tittar i mobilen medan de kör. 

Samtidigt tros det också vara väldigt många bilförare som kommer undan med sitt livsfarliga beteende.

– Jag tror att det är ett stort mörkertal, det är väl ingenting de berättar för oss när vi kommer fram på plats, tror jag, säger trafikpolisen Petter Elfving till Sveriges Radio.

Beteendet är både olagligt och väldigt farligt, både för en själv och för andra.

– Det finns exempel där de har dödat andra personer, kört på dem, och det ska man leva med resten av sitt liv. Så att det gäller att tänka sig för, säger Petter Elfving.

LÄS MER: Trafikpolis reder ut – Det här är förbjudet att göra i bilen

Fler kan upptäckas

Efter att tekniken införts i Australien utfärdade polisen nästan 70 000 varningar till bilister som fångades på kamerorna.

I Storbritannien, där man började testa varianter på metoden i våras, bedöms kamerorna kunna medverka så att färre dör i trafiken på grund av att folk inte håller ögonen på vägen.

– Användningen av teknik som denna gör upptäckten av dessa beteenden enkel och ger värdefull insikt till polisen och beslutsfattare, säger Jamie Uff, en av forskarna som hanterar implementeringen av kamerorna, till BBC.

LÄS MER: Snart kan du straffas – även om du bromsar innan fartkameran

Foto: A. Boucher

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen