18 maj 26

Succé för Sverige – topp tre i hela världen

2023 09 29

Sverige är ett av världens mest innovativa länder.

Det framgår av FN:s immaterialrättsorganisation WIPO:s årliga mätning Global Innovation Index. 

Global Innovation Index undersöker 132 länders innovationsmöjligheter och resultat utifrån 80 kriterier.

Förutom kriterier som patent och varumärkesansökningar, mäter indexet indikatorer för bland annat export av högteknologi, politiskt klimat, utbildning, vetenskapliga publikationer, infrastruktur och idéskapande.

Det framhåller Patent och registreringsverket i ett pressmeddelande.

Endast ett land före Sverige

Sverige hamnar högt upp på listan när samtliga kriterier vägs ihop.

Endast Schweiz får en högre placering än Sverige. 

”Mycket glädjande”

Den svenska andraplatsen är ”mycket glädjande”.

Det framhåller energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

– Det är mycket glädjande att Sverige idag rankas som världens näst mest innovativa land. Vi är redan världsledande men behöver växla upp för att behålla positionen.

–  Att vi har en stark innovationskraft i Sverige är helt avgörande för vår konkurrenskraft på den globala marknaden och skapandet av nya jobb.  Dessutom ger det oss goda möjligheter att fortsätta vara drivande inom den gröna omställningen, där innovation i form av ny teknik och nya tjänster kommer att vara avgörande.

”Fantastiskt”

Peter Strömbäck, generaldirektör Patent- och registreringsverket (PRV), delar ministerns bedömning.

– Det är fantastiskt att Sverige fortsätter att placera sig i världstoppen. Innovation driver tillväxt och företag som tar tillvara och utvecklar sina immateriella tillgångar har goda förutsättningar att växa.

– PRV har under många år arbetat med att öka kunskapen om de immateriella tillgångarnas värde bland både företag, forskare, universitet och högskolor. Vår placering stärker varumärket Sverige, vilket gynnar handel och öppnar för att fler företag vill etablera sig här.

Topp 10-listan

Världens mest innovativa länder 2023:

1        Schweiz
2        Sverige  
3        USA
4        Storbritannien
5        Singapore 
6        Finland 
7        Nederländerna
8        Tyskland
9        Danmark
10      Sydkorea

Källa: Patent- och registreringsverket

Foto: M. Köning

Text: Redaktionen


Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Bilden av USA som handelspartner har förändrats kraftigt i Sverige.

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

–  Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen


31 aug 2026

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen