STUDIE: Så stor effekt har tredje dosen mot omikron

2022 02 02

En tredje vaccindos ger ett bra skydd mot den dominerande virusvarianten.

Det pekar flera studier på. Att två vaccindoser ger ett relativt begränsat skydd mot omikron är välkänt. Men en tredje dos kan stärka skyddet markant.

Starkt förändrade nivåer

En brittisk studie som publicerades i tidskriften Lancet påvisade att personer som mottagit den tredje dosen av vaccinet Pfizer utvecklade starka förändrade nivåer av neutraliserade antikroppar, rapporterade TV4 Nyheterna.

Ökar skyddet

– Man kan var säker på att en tredje dos ökar på de så kallade aktiva antikropparna och vi vet att om man har mycket av den antikroppen så är du mer skyddad mot infektion och sjukdom, sade Ali Mirazimi, professor vid Karolinska institutet, till TV4.

Ny studie stärker tesen

Nu väntas ytterligare fakta presenteras som påvisar det stärkta skyddet mot omikron efter vaccindos tre. Enligt en ny studie, som fortfarande inte är publicerad i någon medicinskt tidskrift, halveras risken att smittas av omikron efter den tredje vaccindosen, rapporterar Aftonbladet.

2,2 miljoner personer

I den nya studien har 2,2 miljoner personer deltagit. Studien har genomförts i Qatar i december 2021 och januari 2022, då omikron stod för 88 procent av landets totala sjukdomsfall. Resultatet av studien visar på en bättre resistans mot omikron efter den tredje dosen.

Antal smittade

I gruppen som fick en tredje dos blev 13 948 personer sjuka. Det motsvarar 2,9 procent. I gruppen som endast fick två doser drabbades 88 729 personer av viruset. Det motsvarar 5,9 procent av deltagarna i gruppen. Effekten av skyddet från en tredje dos var följaktligen 50 procent högre hos gruppen som mottog tre vaccindoser.

Jättestor skillnad

50 procent är ganska mycket, och gör jättestor skillnad för samhällsspridningen, säger Ali Mirazimi till Aftonbladet.

Foto: CDC

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


6 maj 2026

Hemlig tunnel upptäckt i Europa – trodde inte den fanns på riktigt

2026 05 07

Under flera decennier har folk trott att allting var en myt.

Enligt ryktena ska det finnas ett hemligt nätverk av underjordiska tunnlar under byn Bloxham i brittiska Oxfordshire.

Få har kanske egentligen trott på det, och historierna har avfärdats som hörsägen.

Tills nu.

Efter en rad anmärkningsvärda genombrott har nu forskare och entusiaster kunnat bekräfta de mytomspunna tunnlarna, rapporterar Daily Mail.

– Vi tror verkligen att det finns ett helt komplex av dessa tunnlar, säger Dave Green, ordförande för Bloxham Underground Tunnel Society, till tidningen.

Från medeltiden

Enligt legenden finns det ett stort nätverk av tunnlar under Bloxham. En del hävdar att de användes av munkar och präster under medeltiden, andra att de utgjort flyktvägar eller använts till smuggling.

Inga bevis för gångarna har dock funnits, fram tills nu.

Den första upptäckten gjordes bakom en liten dörr inbäddad i en trädgårdsmur.

Tunneln visade sig vara tolv meter lång.

– Men det fanns andra kanaler som ledde ut från den och som hade blockerats, säger Dave Green.

ANDRA LÄSER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Kammare och grottor

I mars tidigare i år hittade ytterligare en tunnel. Den upptäcktes av en slump efter att marken gett vika under förberedelserna till ett garagebygge.

– Den var 40 meter långt. Men det fanns också kammare och stora grottor som jag kunde se ovanför spillrorna, säger Dave Green.

Entusiasten tror att tunnlarna kan vara så gamla som 500 år. I de underjordiska gången har man även träffat på djurben. Däribland vad man tror är en kronhjortskalle, vilket gör fyndet än mer häpnadsväckande – kronhjortar har knappt funnits i området på hundratals år.

ANDRA LÄSER: Nytt förbud på flygplatser aktuellt

Arkivfoto: V Lee Bird

Text: Redaktionen