Strömmer: Detta år minskar brottsligheten i Sverige

2024 09 10

Det kommer gå att vända brottsutvecklingen i Sverige, men det kommer ta tid.

Det framhåller justitieminister Gunnar Strömmer (M) i en intervju med Financial Times.

Enligt Strömmer kommer det ta ”minst ett decennium” att vända den uppåtgående våldsvågen. Med andra ord kan ett trendbrott ske tidigast 2034.

–  Problemen är mycket allvarliga och det kommer att ta tid att ihärdigt vända trenden, inte minst när det gäller barn, säger Strömmer till tidningen.

Att stoppa de kriminella gängens rekryteringar av barn kommer ta minst tio år, enligt justitieministern.

– Det är en mycket realistisk syn på tidsperspektivet, säger han.

Straffskärpningar, hemlig avlyssning och säkerhetszoner

Regeringen har gått fram med flera åtgärder för att bekämpa den grova brottsligheten.

I slutet av april gavs polisen tillåtelse att upprätta så kallade säkerhetszoner i Sverige. Om läget kräver kan myndigheten avgränsa ett område och genomföra både kroppsvisitation och husrannsakan i fordon.

Sedan oktober 2023 har polisen också möjlighet att använda hemliga tvångsmedel, som telefonavlyssning och hemlig dataavläsning, mot personer i kriminella nätverk som inte är misstänkta för brott men som kan antas vara på väg att begå grova brott. 

Regeringen har även skärpt straffen för grova brott, slopat straffrabatten för unga vuxna och begränsat straffrabatten för unga mellan 15 och 17 år.

Åtgärderna är nödvändiga, men kommer inte att vända utvecklingen på kort sikt, menar justitieminister Gunnar Strömmer.

– Det finns en konstant risk för nya våldsspiraler som bubblar under ytan, säger han till Financial Times.

Statsministern:

Statsminister Ulf Kristersson (M) har tidigare betonat att det kommer ta tid att vända brottsutvecklingen i Sverige.

– Jag tror man ska inse vidden av de problem vi har, och att det kommer ta lång tid och kräva extrem uthållighet om vi ska kunna vända utvecklingen. Inget går över av sig själv, framhöll Kristersson i maj 2023.

Foto: Linnea Engberg Regeringskansliet resp polisen

Text: Redaktionen

Chockbild skakar semesterparadis – grym hemlighet avslöjad

2025 06 30

En bild på en ung kvinna vållar stor debatt i det populära semesterlandet Filippinerna.

Bilden, som danska Jyllands-Posten har delat, visar hur en ung flicka kryper upp ur ett hål i asfalten mitt på ljusa dagen i Makati City – en rik stad på den populära turistön Luzon.

Kvinnan är en av flera filippinska invånare som lever i landets avloppsystem, uppger tidningen.

Situationen beskrivs som oerhört tragisk. Den unga kvinnan är en av flera invånare som lever mitt under fötterna på finanseliten.

– Efter att de första bilderna började cirkulera ser man hur tragiskt detta är. Lokalinvånare berättar om ett stort antal filippinier som har kloaken som sitt hem, framhåller tidningens utlandskorrespondent Thomas Fhogt.

Vidare berättar Fhogt att nyheten kommer som en chock för många invånare.

–  Det som är mest förvånande är hur okänt detta är för de flesta, särskilt i en stadsdel som präglas av lyx och sitt stora finanscentrum.

Skakar landet

Bilden på kvinnan har väckt starka reaktioner i Filipinerna.

För första gången har det blivit allmänt känt att flera av landets städer har ett parallellt samhälle under jorden, rapporterar Dagbladet.

Efter händelsen har lokala myndigheter och journalister börjar undersöka avloppsystemen. I kloakerna har man hittat flera hemlösa personer.

Ökat efter pandemin

Filippinerna har stora problem med hemlöshet.

Problemen har dessutom ökat efter pandemin. Nedstängningen av landet ledde till att fler invånare hamnade i fattigdom.

I dag saknar över tre miljoner invånare i huvudstaden Manila ett hem. I storstadsområdet bor det cirka 14 miljoner människor. Över 20 procent av dessa beräknas alltså vara hemlösa.

FAKTA: Filippinerna

- Filippinerna består av drygt 7 000 öar belägna sydöst om det asiatiska fastlandet.

- Majoriteten av invånarna har malajiskt ursprung, men spansk kolonisering och senare amerikansk dominans har satt spår i kulturen.

- Politiken och ekonomin domineras sedan självständigheten 1946 av ett fåtal rika familjer. En kommunistisk revolt pågår i norr och ett muslimskt separatistuppror i söder.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Foto: Dylanagonzales2011

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Ryska militärer har enligt uppgift observerats i Finland.

Det rapporterar Hufvudstadsbladet med hänvisning tilll Elisabeth Braw, som är docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Braw hänvisar i sin tur till ”trovärdiga myndighetskällor” som uppger att ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen