Strömmer: Detta år minskar brottsligheten i Sverige

2024 09 10

Det kommer gå att vända brottsutvecklingen i Sverige, men det kommer ta tid.

Det framhåller justitieminister Gunnar Strömmer (M) i en intervju med Financial Times.

Enligt Strömmer kommer det ta ”minst ett decennium” att vända den uppåtgående våldsvågen. Med andra ord kan ett trendbrott ske tidigast 2034.

–  Problemen är mycket allvarliga och det kommer att ta tid att ihärdigt vända trenden, inte minst när det gäller barn, säger Strömmer till tidningen.

Att stoppa de kriminella gängens rekryteringar av barn kommer ta minst tio år, enligt justitieministern.

– Det är en mycket realistisk syn på tidsperspektivet, säger han.

Straffskärpningar, hemlig avlyssning och säkerhetszoner

Regeringen har gått fram med flera åtgärder för att bekämpa den grova brottsligheten.

I slutet av april gavs polisen tillåtelse att upprätta så kallade säkerhetszoner i Sverige. Om läget kräver kan myndigheten avgränsa ett område och genomföra både kroppsvisitation och husrannsakan i fordon.

Sedan oktober 2023 har polisen också möjlighet att använda hemliga tvångsmedel, som telefonavlyssning och hemlig dataavläsning, mot personer i kriminella nätverk som inte är misstänkta för brott men som kan antas vara på väg att begå grova brott. 

Regeringen har även skärpt straffen för grova brott, slopat straffrabatten för unga vuxna och begränsat straffrabatten för unga mellan 15 och 17 år.

Åtgärderna är nödvändiga, men kommer inte att vända utvecklingen på kort sikt, menar justitieminister Gunnar Strömmer.

– Det finns en konstant risk för nya våldsspiraler som bubblar under ytan, säger han till Financial Times.

Statsministern:

Statsminister Ulf Kristersson (M) har tidigare betonat att det kommer ta tid att vända brottsutvecklingen i Sverige.

– Jag tror man ska inse vidden av de problem vi har, och att det kommer ta lång tid och kräva extrem uthållighet om vi ska kunna vända utvecklingen. Inget går över av sig själv, framhöll Kristersson i maj 2023.

Foto: Linnea Engberg Regeringskansliet resp polisen

Text: Redaktionen

JUST NU: Trump dundrar – “Vi går så långt som vi måste”

2025 03 27

USA:s intresse för Grönland blir allt starkare.

Såväl innan som efter Donald Trump valdes till USA:s 47:e president har han uttryckt starkt intresse för det danska territoriet Grönland.

Danmark har återkommande uttryckt ilska gentemot Trumps kommentarer – och Grönland likaså.

Nu säger Trump att USA kommer att gå “så långt som vi behöver”, rapporterar ABC News.

“Så långt som vi behöver”

JD Vance, andra damen Usha Vance och energiminister Chris Wright kommer att leda den amerikanska delegationen för att besöka den militära rymdbasen Pituffik i nordvästra delen av Grönland, efter att ha kapat planerna på ett större och längre besök.

Inför resan dundrar Trump.

– Vi behöver Grönland för den nationella och internationella säkerheten. Så jag tror att vi kommer att gå så långt som vi måste gå, säger han.

“Vi behöver”

Trump fortsätter.

– Vi behöver Grönland. Och världen behöver oss för att ha Grönland, inklusive Danmark. Danmark måste se till att vi får Grönland, menar han.

– Och, du vet, vi får se vad som händer. Men om vi inte har Grönland, kan vi inte ha stor internationell säkerhet.

Putin kommenterar

På torsdagen har Vladimir Putin kommenterat situationen.

Vid ett politiskt forum i Murmansk, en hamnstad på Arktiska havet, noterade Putin att USA först övervägde planer på att vinna kontroll över Grönland på 1800-talet och sedan erbjöd sig att köpa det från Danmark efter andra världskriget.

Det rapporterar AP.

“Är uppenbart”

Detta hade Putin att säga om läget:

– Det kan se överraskande ut bara vid första anblicken och det skulle vara fel att tro att detta är någon form av extravagant prat från den nuvarande amerikanska administrationen.

– Det är uppenbart att USA kommer att fortsätta att systematiskt främja sina geostrategiska, militärpolitiska och ekonomiska intressen i Arktis.

Danska och grönländska politiker fortsätter att uttrycka stort missnöje med Trumps kommentarer och nekar till att överlåta ön till amerikanerna.

Foto: The White House

Text: Redaktionen

Kritiken mot regeringens upprustning – “Kan dra in oss i krig”

2025 03 27

Svenska freds är missnöjda med regeringens beslut om upprustning.

Svenska staten ska fram till 2035 låna 300 miljarder kronor efter att regeringen och SD fattat beslut om upprustning.

Det har inte fallit väl hos organisationen Svenska freds – som menar att upprustningen i sig kan dra in Sverige i krig.

Det rapporterar SVT.

“Kan dra in oss”

Kerstin Bergeå, ordförande i Svenska freds- och skiljedomsföreningen, kommenterar beslutet och säger att det finns faror med regeringens beslut.

– Det kan leda till upprustningsspiraler som drar in oss i krig. Vi måste satsa på fredsbyggande insatser istället, säger hon till SVT.

“Måste gå före”

Bergeå fortsätter med att förklara att hon anser att det finns andra sätt att bedöma det spända geopolitiska läget på.

Det är inte upprustning som ska stå i fokus, menar hon, utan motsatsen.

– Vi måste gå före och säga att nu är det dags för en nedrustningsspiral. Det funkade under kalla kriget när det var som mest spänt, menar hon.

Stora satsningar

Regeringen och Sverigedemokraterna vill möjliggöra inköp av ny försvarsmateriel för 25 miljarder kronor från och med 2025, som kan levereras under 2026–2028. 

Det rör sig om så kallade läglighetsköp, det vill säga beställningar som Försvarsmakten eller Försvarets materielverk kan göra där marknaden relativt snabbt kan möta krigsorganisationens behov.

Det kan till exempel handla om mer luftvärn, drönare, raketartilleri samt personlig utrustning och ammunition.

Även till Ukraina

Ryssland, Ukraina och USA är inblandade i pågående förhandlingar om hur man ska gå tillväga för att uppnå ett fredsavtal.

Samtidigt fortsätter stridigheterna i Ukraina – och regeringen utökar det militära stödet till det krigshärjade landet.

– Rysslands aggression mot Ukraina är en ödesfråga för Sveriges och Europas säkerhet, meddelar regeringen.

– Regeringen vill därför höja den beslutade ekonomiska ramen för militärt stöd till Ukraina från 25 miljarder kronor till drygt 40 miljarder kronor under 2025. 

Foto: C. Qvist Försvarsmakten

Text: Redaktionen