Strömmer: Detta år minskar brottsligheten i Sverige

2024 09 10

Det kommer gå att vända brottsutvecklingen i Sverige, men det kommer ta tid.

Det framhåller justitieminister Gunnar Strömmer (M) i en intervju med Financial Times.

Enligt Strömmer kommer det ta ”minst ett decennium” att vända den uppåtgående våldsvågen. Med andra ord kan ett trendbrott ske tidigast 2034.

–  Problemen är mycket allvarliga och det kommer att ta tid att ihärdigt vända trenden, inte minst när det gäller barn, säger Strömmer till tidningen.

Att stoppa de kriminella gängens rekryteringar av barn kommer ta minst tio år, enligt justitieministern.

– Det är en mycket realistisk syn på tidsperspektivet, säger han.

Straffskärpningar, hemlig avlyssning och säkerhetszoner

Regeringen har gått fram med flera åtgärder för att bekämpa den grova brottsligheten.

I slutet av april gavs polisen tillåtelse att upprätta så kallade säkerhetszoner i Sverige. Om läget kräver kan myndigheten avgränsa ett område och genomföra både kroppsvisitation och husrannsakan i fordon.

Sedan oktober 2023 har polisen också möjlighet att använda hemliga tvångsmedel, som telefonavlyssning och hemlig dataavläsning, mot personer i kriminella nätverk som inte är misstänkta för brott men som kan antas vara på väg att begå grova brott. 

Regeringen har även skärpt straffen för grova brott, slopat straffrabatten för unga vuxna och begränsat straffrabatten för unga mellan 15 och 17 år.

Åtgärderna är nödvändiga, men kommer inte att vända utvecklingen på kort sikt, menar justitieminister Gunnar Strömmer.

– Det finns en konstant risk för nya våldsspiraler som bubblar under ytan, säger han till Financial Times.

Statsministern:

Statsminister Ulf Kristersson (M) har tidigare betonat att det kommer ta tid att vända brottsutvecklingen i Sverige.

– Jag tror man ska inse vidden av de problem vi har, och att det kommer ta lång tid och kräva extrem uthållighet om vi ska kunna vända utvecklingen. Inget går över av sig själv, framhöll Kristersson i maj 2023.

Foto: Linnea Engberg Regeringskansliet resp polisen

Text: Redaktionen

JUST NU: Trump hotar med kraftiga prisökningar i hela Europa

2025 09 14

Ett nytt besked från Donald Trump kan slå hårt mot europeiska konsumenter.

Donald Trump trappar upp kampen mot höga läkemedelspriser i USA – men strategin kan innebära att resten av världen får betala mer.

Presidenten vill att amerikanska patienter ska sluta “subventionera” läkemedel åt resten av världen.

För att nå dit hotar han nu läkemedelsbolagen med handelspolitiska åtgärder om de inte höjer sina priser i Europa och andra rika länder, rapporterar CNN.

– Presidenten kommer att säga att ni läkemedelstillverkare inte får sälja här om ni inte säljer i Europa till ett högre pris. Sluta vara villiga att sälja till dem så billigt, säger USA:s handelsminister Howard Lutnick i en intervju med The Axios Show.

Strategi återupplivas

Förslaget innebär att företagen ska balansera prissättningen globalt så att de amerikanska konsumenterna kan få billigare mediciner.

Trump försökte redan under sin första mandatperiod införa ett system där amerikanska Medicare skulle betala samma pris som de lägsta nivåerna i jämförbara länder – det så kallade “Most Favored Nation”-priset.

Förslaget stoppades dock i domstol och skrotades senare av Bidenadministrationen.

I maj i år återkom Trump med en presidentorder där han krävde att läkemedelsbolagen skulle erbjuda amerikanska patienter det lägsta internationella priset eller riskera sanktioner.

– Spelet är över, tyvärr, sade Trump då och riktade kritik mot EU:s hårda priskontroller.

Ökade priser i Europa

En del läkemedelsbolag i Europa har redan börjat agera.

I augusti meddelade läkemedelsföretaget Eli Lilly att man höjer priset på viktminskningsmedlet Mounjaro i Storbritannien.

– Det här ombalanseringsarbetet kan vara svårt, men det betyder att priserna på läkemedel som betalas av regeringar och sjukvårdssystem måste öka inom andra utvecklade marknader för att kunna minska i USA, skriver Eli Lilly i ett uttalande.

Kritik mot förslaget

Branschorganisationen PhRMA stöder tanken på att andra länder ska betala mer men varnar för Trumps prisstrategi.

De menar att det kan slå tillbaka mot den amerikanska läkemedelsindustrin.

Experter är dessutom tveksamma till om Trump ens har befogenhet att styra priser internationellt, och juridiska utmaningar ses som oundvikliga.

Foto: White House Official

Text: Redaktionen

JUST NU: Chockbilder från Ryssland – storskalig attack

2025 09 14

En av Rysslands största oljeanläggningar brinner efter en ukrainsk drönarattack.

En nattlig attack mot det strategiskt viktiga Kirishi-raffinaderiet i Leningrad oblast har utlöst stora bränder.

Explosionen ska ha orsakats av vrakdelar från nedskjutna drönare som fallit ner på raffinaderiets område och antänt en brand, enligt regionens guvernör Alexander Drozdenko, rapporterar Kyiv Independent.

– Ryskt luftvärn har skjutit ner tre drönare i området kring Kirishi, säger Drozdenko.

Central roll

Det Kirishi-baserade raffinaderiet, även känt som Kirishinefteorgsintez (KINEF), är en av Rysslands största oljeanläggningar och ansvarar för cirka 6,4 procent av landets totala raffinaderikapacitet.

Oljeanläggningen har en kapacitet att raffinera över 17 miljoner ton olja per år.

Anläggningen ägs av Surgutneftegaz och ligger över 80 mil från den ukrainska gränsen.

Bilder visar kraftig explosion

Videoklipp och bilder publicerade av den oberoende ryska kanalen Astra visar en kraftig explosion följd av höga lågor vid anläggningen.

Händelsen är ännu inte oberoende verifierad, uppger Kyiv Independent men uppgifterna följer en rad ukrainska angrepp mot rysk oljeinfrastruktur de senaste veckorna.

Ukrainska säkerhetstjänsten (SBU) har tidigare pekat ut oljeanläggningar som legitima mål eftersom de “finansierar och driver Moskvas krigsmaskin”.

Slår mot energisystemet

Bara två dagar före attacken mot Kirishi slogs Rysslands största oljehamn i Primorsk tillfälligt ut efter en annan drönarattack.

– Varje gång Rysslands oljesektor slås ut, påverkas dess förmåga att föra kriget, säger en anonym källa inom SBU till Kyiv Independent.

Ukrainas intensifierade attacker mot ryska oljeanläggningar har redan orsakat driftstopp och bidragit till en bränslebrist i landet.

Analytiker menar att nattens angrepp ytterligare kan pressa den ryska energiförsörjningen och försvåra export.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen