Strömmer: Detta år minskar brottsligheten i Sverige

2024 09 10

Det kommer gå att vända brottsutvecklingen i Sverige, men det kommer ta tid.

Det framhåller justitieminister Gunnar Strömmer (M) i en intervju med Financial Times.

Enligt Strömmer kommer det ta ”minst ett decennium” att vända den uppåtgående våldsvågen. Med andra ord kan ett trendbrott ske tidigast 2034.

–  Problemen är mycket allvarliga och det kommer att ta tid att ihärdigt vända trenden, inte minst när det gäller barn, säger Strömmer till tidningen.

Att stoppa de kriminella gängens rekryteringar av barn kommer ta minst tio år, enligt justitieministern.

– Det är en mycket realistisk syn på tidsperspektivet, säger han.

Straffskärpningar, hemlig avlyssning och säkerhetszoner

Regeringen har gått fram med flera åtgärder för att bekämpa den grova brottsligheten.

I slutet av april gavs polisen tillåtelse att upprätta så kallade säkerhetszoner i Sverige. Om läget kräver kan myndigheten avgränsa ett område och genomföra både kroppsvisitation och husrannsakan i fordon.

Sedan oktober 2023 har polisen också möjlighet att använda hemliga tvångsmedel, som telefonavlyssning och hemlig dataavläsning, mot personer i kriminella nätverk som inte är misstänkta för brott men som kan antas vara på väg att begå grova brott. 

Regeringen har även skärpt straffen för grova brott, slopat straffrabatten för unga vuxna och begränsat straffrabatten för unga mellan 15 och 17 år.

Åtgärderna är nödvändiga, men kommer inte att vända utvecklingen på kort sikt, menar justitieminister Gunnar Strömmer.

– Det finns en konstant risk för nya våldsspiraler som bubblar under ytan, säger han till Financial Times.

Statsministern:

Statsminister Ulf Kristersson (M) har tidigare betonat att det kommer ta tid att vända brottsutvecklingen i Sverige.

– Jag tror man ska inse vidden av de problem vi har, och att det kommer ta lång tid och kräva extrem uthållighet om vi ska kunna vända utvecklingen. Inget går över av sig själv, framhöll Kristersson i maj 2023.

Foto: Linnea Engberg Regeringskansliet resp polisen

Text: Redaktionen

JUST NU: Ryssland kräver åtta saker för vapenvila – hela listan

2025 06 02

I dag, måndag, har delegationer från Ryssland och Ukraina träffats i Istanbul, Turkiet.

Under samtalen ska den ryska delegationen ha överlämnat en lista med krav för ett eldupphör.

Nu har flera ryska medier publicerat hela kravlistan.

Här är samtliga ryska krav:  

- Ett fullständigt tillbakadragande av ukrainska styrkor från de ryskockuperade ukrainska regionerna Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Kherson.

- Regionerna Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Kherson och den ockuperade Krymhalvön ska officiellt erkännas som ryska.

- Alla ekonomiska sanktioner mellan Ryssland och Ukraina ska hävas och den ekonomiska relationen mellan länderna ska repareras.

- Ukraina ska förbli en kärnvapenfri stat och kärnvapen ska inte tillåtas placeras på ukrainsk mark.

- Den ukrainska armén ska reduceras och landets vapenarsenal ska minska.

- Ukraina måste hålla ett nytt presidentval och underteckna ett fredsavtal.

- Västvärlden får inte skicka vapen till Ukraina eller hjälpa landet med underrättelsearbete under en vapenvila.

- Ukraina måste vara ett neutralt land. Andra länder ska förbjudas att vara militärt aktiva på ukrainsk mark.

LÄS MER: Historiker tvärsäker: Putinregimen kan falla på tre dagar

Ukraina svarar: ”Gör allt för att fortsätta kriget

Ukraina har kommenterat den ryska kravlistan.

President Zelenskyjs stabschef Andrij Jermak tolkar de omfattande kraven som att Ryssland inte är intresserade av en vapenvila.

Nu kräver han nya sanktioner mot den ryska diktaturen.

– Ryssarna gör allt de kan för att fortsätta kriget. Nya sanktioner är mycket viktiga nu, framhåller Jermak i ett inlägg på Telegram.

President Zelenskyj har inte kommenterat Rysslands nya krav.

LÄS MER OM SÄKERHETSLÄGET:

Dramatiska uppgifter om Putin – kan ske i höst

Ryska krigsfartyg på väg till Natoövning

Foto: 

Text: Redaktionen

JUST NU: TV4 anklagar SVT – ”härmar vårt program”

2025 06 02

– Det låter skamlöst likt vårt program ”Efter fem”.

Det skriver TV4:s vd Mathias Berg och kanalens programdirektör Viveka Hansson i Dagens Nyheter.

Programmet som TV4-cheferna syftar på är SVT:s nya ”förkvällsprojekt” som från och med januari 2026 kommer att sändas live klockan 16.00-19.30 varje vardag och klockan 18.15-19.30 varje lördag.

– Den nya förkvällen kommer att få en huvudstudio i Stockholm men minst hälften av innehållet kommer från övriga programorter. Nyheter från SVT:s lokala redaktioner kommer att vara ett viktigt och självklart innehåll, med Sverige idag som en central utgångspunkt, skriver SVT om programmet.

”Är väldigt mycket TV4”

Enligt TV4 är den nya satsningen en direkt kopia av deras eget program "Efter fem", som sänds varje vardag mellan 17.00 och 19.00. Likt SVT:s ”förkvällsprojekt” fokuserar ”Efter fem” på dagens viktigaste nyheter kombinerat med lokala inslag.

– Den här mixen är väldigt mycket TV4, vi brukar prata om att vi vill vara Sveriges bästa sällskap, och vikten av att tittaren vet att det alltid finns någon hemma i TV4 Play. Uttryck som vi ser går igen i beskrivning av SVT:s nya förkvällssatsning, skriver Mathias Berg och Viveka Hansson i DN.

– Vi har en öppen dialog och samarbetar väl i många frågor. Men tanken från vår sida var nog inte att de skulle försöka göra det vi gör.

Samma sändningstid

TV4-cheferna påpekar också att SVT:s ”förkvällsprojekt” sänds samtidigt som ”Efter fem”.

Enligt Berg och Hansson strider den nya satsningen mot public service-uppdraget. De ifrågasätter varför SVT, som finansieras av skattemedel, väljer att konkurrera med ett redan etablerat kommersiellt program i stället för att erbjuda unikt innehåll.

TV4-cheferna anser att SVT borde värna om mångfald i medielandskapet och inte använda sina resurser för att efterlikna kommersiella format.

SVT har inte svarat på kritiken.

Text: Redaktionen