Strömmen gick vid Buschs stora KD-tal – Men allt var ett MP-skämt

2021 11 12

Mitt i Ebba Buschs stora tal på KD:s riksting inför 800 samlade kristdemokrater i Norrköping gick strömmen och hela lokalen blev nattsvart.

Samtidigt som lokalen så pass mörklagd att ingen kunde se knappt sin egen hand i mörkret så lät det bzzzz i lokalen precis som när elektriciteten säckar ihop. Men några sekunder senare visade det sig att strömmen inte hade gått på riktigt.

Tände en ficklampa

Partiledaren som befann sig på scenen tände en ficklampa och talade till publiken.

– Vet ni vad som hände nu, frågade Ebba Busch publiken.

– Får se om polletten trillar ner. Det blev vindstilla i Öresund så de där vindkraftverken som står där nere slutade snurra, sa Ebba (KD).

Sugen på spökhistorier

Ebba skojade till det med publiken.

– Det är nästan så man bli sugen på att dra spökhistorier istället, sa hon innan hon började viska.

– Det här är berättelsen om Miljöpartiets järngrepp om svensk energipolitik. Det är bara det att det här är ju ingen sagostund. Varde ljus, sa Ebba.

Ljuset kom tillbaka

Då tändes ljuset på KD:s riksting igen och Ebba kunde släcka ficklampan och tala vidare i en upptänd lokal.

– Det här är alltså svensk energipolitisk verklighet. Så som den ser ut idag. Lika osäker och volatil och labil som Socialdemokraternas regeringsunderlag, sa Ebba till publikens skratt och jubel.

Kritiserade vårdköerna

I samband med talet gick Ebba Busch även till angrepp mot vårdköerna.

– Sen klev Kristdemokraterna in på socialdepartementet. Och med kömiljarden pressade vi ned vårdköerna. När vi lämnade 2014 stod 76 000 personer i kö. Fortsatt alldeles för många – men vi var på rätt väg. Då kliver Socialdemokraterna in på Socialdepartementet och sen började vårdköerna stiga. Man slår rekord 2017. Rekord 2018. Rekord 2019. Då är vi uppe i 140 000 patienter som väntat olagligt länge på vård.

Socialdemokraternas vårdköer enligt Busch

– Och nu år 2021 har vi över 180 000 patienter väntat olagligt länge på att få vård. Hade alla i vårdkö varit en svensk stad hade det var Sveriges fjärde största stad. Så här har du det Magdalena Andersson! Den absolut största ökningen skedde före pandemin. Det här är inte några Coronaköer – det här – Magdalena Andersson – det är era vårdköer. Det här är de Socialdemokratiska köerna. För skillnaden mellan att skapa och kapa vårdköer – det är ett S. Det vet vi Kristdemokrater – och nu ska S:et bort, säger Ebba Busch (KD).

Foto: Kristdemokraterna FB-live

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland ger sig in i nytt krig

2026 03 06

Ryssland blandar sig i ytterligare ett krig.

Putinregimens krig i Ukraina har fått allvarliga konsekvenser även för det ryska samhället.

Trots det väljer Ryssland nu att ge sig in i ännu ett krig.

Möjliggör attacker

Ryssland ger ett aktivt stöd till Iran i dess krig med USA och Israel, rapporterar Washington Post.

Ryssland förser Iran med underrättelseinformation som hjälper dem att attackera amerikanska styrkor och mål i Mellanöstern, uppger tre tjänstemän med insyn i ärendet, enligt tidningen.

Sedan kriget inleddes i lördags har Ryssland delat med sig av information om platser där amerikanska tillgångar finns, enligt tjänstemännen.

Det handlar bland annat om uppgifter om var amerikanska krigsfartyg och flygplan befinner sig.

Amerikaner har dödats

Den exakta omfattningen av Rysslands aktiva stöd till Iran är okänd, men klart är att Putinregimen i direkt mening hjälper Iran att attackera amerikanska mål – en hjälp som Iran är beroende av i kriget, eftersom deras förmåga att lokalisera amerikanska mål har försämrats.

Under konflikten har sex amerikanska soldater dödats och ännu fler skadats i samband med en drönarattack i Kuwait på söndagen.

Iran har avfyrat tusentals drönare och hundratals missiler mot amerikanska militära anläggningar, ambassader och så vidare.

Ryssland, som har beskrivit USA:s attack mot Iran som en ”oprovocerad väpnad aggression”, stödjer nu alltså sin allierade. Detta trots tidigare uppgifter om att Kreml inte hjälper Iran eftersom de har fullt upp med kriget i Ukraina.

Enligt tjänstemännen har Ryssland hjälpt Iran ända sedan konflikten inleddes.

LÄS OCKSÅ: KREML: "Början på en era av fullständig kollaps"

Attackerat 2 000 mål

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA vill inte kommentera uppgifterna om Rysslands stöd till Iran. Inte heller Pentagon vill kommentera rapporten.

Samtidigt fortsätter USA och Israel att attackera Iran. Över 2 000 iranska mål har attackerats, inklusive uppskjutningsramper för ballistiska robotar, flera fartyg och platser med koppling till Irans högsta ledning.

– Den iranska regimen har fullständigt krossats, säger Vita husets talesperson Anna Kelly på en pressträff.

– Deras vedergällningsattacker med ballistiska robotar minskar i styrka för varje dag, deras flotta utplånas, deras produktionskapacitet raseras, och deras ombud utgör knappt något hot, fortsätter hon.

LÄS OCKSÅ: Rysk superhelikopter nedskjuten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen