Striden om kärnkraftsavfallet är inte över

2022 01 27

På torsdag kommer regeringen att meddela ett beslut avseende slutförvaret av kärnkraftsavfall.

Planen har sedan 2011 varit att förvara det i en anläggning i Forsmark, där det ska kunna ligga i 100 000 år. Men det räcker inte bara med ett klartecken från regeringen. Strålsäkerhetsmyndigheten och Mark- och miljödomstolen måste också se över planerna.

Riskfyllda planer

Planerna har funnits sen 2011 men trots det har det gått väldigt långsamt. En förklaring är att planerna har setts som riskfyllda av flera parter, bland annat Miljöpartiet och Naturskyddsföreningen.

– Oavsett om man är för eller mot kärnkraft borde alla kunna enas om att detta avfall måste hanteras säkert. Det råder fortfarande osäkerhet kring slutförvaret och ärendet är fortfarande behäftat med stora risker, uppger Per Bolund (MP) och Märta Stenevi (MP) i Aftonbladet.

Nu ska processen snabbas på

Miljöminister Annika Strandhäll (S) har gett sitt ord på att processen ska gå snabbare nu när inte Miljöpartiet kan bromsa som tidigare.

Flera prövningar väntar

Även om regeringen ger grönt ljus så väntar fortfarande flera prövningar för planerna. Både Mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten ska få säga sitt.

– Frågan är inte slutligt avgjord i och med detta, men det kommer att vara en väldigt viktig milstolpe om regeringen säger ja, säger SKB:s kommunikationschef Anna Porelius till SvD.

SKB fortsatt positiva

SKB har en positiv inställning och menar att de är väl förberedda för uppgiften.

– Vi har en säker lösning för att omhänderta Sveriges använda kärnbränsle. SKB har forskat under 40 års tid för att ta fram en sådan lösning, säger Anna Porelius.

Kritikerna hoppas på fortsatta utredningar

Naturskyddsföreningen hoppas att planerna stoppas. Men om de går igenom hoppas de att det följer omfattande utredningar gällande säkerheten.

– Ett villkorslöst ja skulle vara oerhört oansvarigt, säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl.

Text: Redaktionen

Foto: Vattenfall Group

SWEDBANK: Gräns dras vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 01 27

Relationen mellan pengar och lycka är sedan länge ett omdebatterat ämne.

Studier har visat ett visst samband mellan ökad inkomst och nivå av lycka.

Nu presenterar Swedbank, i samarbete med Sparbankerna och Handelshögskolan i Stockholm, en färsk rapport på ämnet.

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank, i ett uttalande.

– En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll.

Gränsen dras vid 50 000 kronor

Det finns flera olika faktorer som påverkar upplevelsen av lycka, men ålder och inkomst är en av dem.

– Lyckan ökar med ålder och inkomst, men högre lön än 50 000 kronor verkar inte göra människor så mycket lyckligare, uppger Swedbank, med hänvisning till rapporten.

– Andelen som är olycklig är däremot betydligt högre bland de med lägst inkomst.

Två av tre väljer lycka

Rapporten innehåller också en studie hur människor värderar pengar i jämförelse med lycka.

Två av tre skulle hellre höja sin känsla av lycka än att höja sin inkomst.

– Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka vid Handelshögskolan i Stockholm.

LÄS OCKSÅ: Ica slår tillbaka om kontanter

Fler slutsatser

Rapporten bekräftar också att de som kan lägga undan pengar i sparande upplever större lycka, och de som spenderar pengar på upplevelser, istället för att köpa grejer, generellt är lyckligare.

– Man kan påverka sin lycka genom att hantera sin ekonomi klokt, säger Madelén Falkenhäll.

– Med ett sparande får man större möjligheter att påverka sitt liv, det ger trygghet och framtidstro. Att göra en budget och att lägga sina pengar på upplevelser och fritidsintressen snarare än shopping skapar också förutsättningar för lycka.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

Kan bli jättekallt i Sverige – forskare varnar för kollaps

2026 01 26

Hårda och isiga vintrar kan återvända till Östersjöområdet i framtiden.

Samtidigt kan temperaturerna sjunka markant.

Varningen kommer från marinforskaren och professorn i geofysik, Petteri Uotila. I en intervju med den finska sjöfartstidningen Merimies-Unioni flaggar forskaren för att de smältande glaciärerna på Grönland kommer leda till att Golfströmmen kollapsar. Det tropiska varmvattnet från strömmen kommer inte längre att nå Nordeuropa.

Som mest kan medeltemperaturen rasa med 10 grader, varnar Uotila.

– Golfströmmen består av två delar. Den delen som har en betydande inverkan på Nordens klimat riskerar att försvagas, säger han till tidningen.

Enligt forskare kan kollapsen inträffa under detta århundrade.

20 grader kallare

Det inflödande sötvattnet från glaciärerna gör att strömmarnas styrka går förlorad.

Enligt en studie från nederländska Utrecht University kan temperaturerna sjunka markant i Sverige.

– Några av förändringarna är snabba och dramatiska. I till exempel Sverige ser vi sjunkande temperaturer med upp till 20 grader inom ett århundrade, har René van Westen, en av forskarna bakom studien, sagt till SVT.

Mika Rantanen, forskare vid Meteorologiska institutet i Finland, uppger att modeller visar att den kraftigaste minskningen av medeltemperaturen kan uppgå till 35 grader.

– Jag ser inget sätt för mänskligheten att anpassa sig till en så drastisk temperatursänkning på så kort tid, säger han till Iltalehti.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

FAKTA: Golfströmmen

- Golfströmmen är en varm ström vid havsytan som börjar vid Mexikanska golfen (därav namnet), går längs den nordamerikanska ostkusten och som sedan svänger österut in i Nordatlanten. Där delar den sig i två delar: en ström som går norrut och som kallas Nordatlantströmmen, och en ström som går söderut.

- Den norra delen, Nordatlantströmmen, bidrar med varmt vatten till Amoc, som är ett större system av havsströmmar i Atlanten. Amoc för det varma vattnet vidare till norra Europa, vilket har en avgörande betydelse för klimatet i Skandinavien.

Källa: Institutet för språk och folkminnen

LÄS OCKSÅ: “Kreml i chocktillstånd” – krävs på 225 miljarder dollar

Foto: G. Ellis

Text: Redaktionen