Striden om kärnkraftsavfallet är inte över

2022 01 27

På torsdag kommer regeringen att meddela ett beslut avseende slutförvaret av kärnkraftsavfall.

Planen har sedan 2011 varit att förvara det i en anläggning i Forsmark, där det ska kunna ligga i 100 000 år. Men det räcker inte bara med ett klartecken från regeringen. Strålsäkerhetsmyndigheten och Mark- och miljödomstolen måste också se över planerna.

Riskfyllda planer

Planerna har funnits sen 2011 men trots det har det gått väldigt långsamt. En förklaring är att planerna har setts som riskfyllda av flera parter, bland annat Miljöpartiet och Naturskyddsföreningen.

– Oavsett om man är för eller mot kärnkraft borde alla kunna enas om att detta avfall måste hanteras säkert. Det råder fortfarande osäkerhet kring slutförvaret och ärendet är fortfarande behäftat med stora risker, uppger Per Bolund (MP) och Märta Stenevi (MP) i Aftonbladet.

Nu ska processen snabbas på

Miljöminister Annika Strandhäll (S) har gett sitt ord på att processen ska gå snabbare nu när inte Miljöpartiet kan bromsa som tidigare.

Flera prövningar väntar

Även om regeringen ger grönt ljus så väntar fortfarande flera prövningar för planerna. Både Mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten ska få säga sitt.

– Frågan är inte slutligt avgjord i och med detta, men det kommer att vara en väldigt viktig milstolpe om regeringen säger ja, säger SKB:s kommunikationschef Anna Porelius till SvD.

SKB fortsatt positiva

SKB har en positiv inställning och menar att de är väl förberedda för uppgiften.

– Vi har en säker lösning för att omhänderta Sveriges använda kärnbränsle. SKB har forskat under 40 års tid för att ta fram en sådan lösning, säger Anna Porelius.

Kritikerna hoppas på fortsatta utredningar

Naturskyddsföreningen hoppas att planerna stoppas. Men om de går igenom hoppas de att det följer omfattande utredningar gällande säkerheten.

– Ett villkorslöst ja skulle vara oerhört oansvarigt, säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl.

Text: Redaktionen

Foto: Vattenfall Group

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen

Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen