Strålsäkerhetsmyndigheten varnar för farlig trend bland solande svenskar

2024 07 08

Strålsäkerhetsmyndigheten riktar nu en uppmaning till solsugna svenskar.

Som bekant har den riktiga värmen varit frånvarande under den senaste tiden.

När den sedan kommer tillbaka igen så uppmanas svenskarna att sluta följa den populära trend som oroar såväl läkare som myndigheter.

Det framhåller Strålsäkerhetsmyndigheten i ett pressmeddelande.

“Är direkt skadligt”

Ungdomar följer en trend som sprids på sociala medier där uppmaningen handlar om att ge sig ut när UV-index står högt och solen tar som allra mest.

Det har läkare tidigare varnat för.

Nu gör även Strålsäkerhetsmyndigheten det.

– Att sola när UV-index är som högst är direkt skadligt och ökar risken för hudcancer, säger Carl Bladh på Strålsäkerhetsmyndigheten.

“Ser på det med oro”

Vidare förklarar Carl Bladh att myndigheten är oroad över utvecklingen.

– Vi ser med oro på att ungdomar inspireras att använda UV-index på det här direkt skadliga sättet. Vi vill uppmana föräldrar att prata med sina barn och ungdomar om vikten av att skydda sig när UV-index är högt, inte det motsatta, säger Carl Bladh.

Trenden att jaga högt UV-index är global och har stor spridning i USA, men även svenska konton på exempelvis appen TikTok sprider budskapet att UV-index ska användas på detta motsatta sätt.

Utvecklingen åt fel håll

Myndigheten förklarar att utvecklingen vad gäller hudcancer går åt fel håll.

– Utvecklingen för hudcancer har gått åt fel håll de senaste åren, vilket kopplas till solvanor hos den äldre befolkningen under tidigare decennier. Under de senaste 20 åren har hudcancerformen malignt melanom mer än fördubblats, enligt de senaste siffrorna från Socialstyrelsen. 

– Malignt melanom står för omkring 85 procent av dödsfallen i hudcancer. Att informera om UV-strålningens skadliga påverkan och hur man vistas säkert i solen är en viktig del i att försöka vända den trenden.

Har ett ansvar

Carl Bladh understryker att många olika parter bär ansvar.

– Vi har regeringens uppdrag att förebygga hudcancer och i det arbetet är information till både vuxna och barn viktigt, säger Carl Bladh.

– Men vi ser att också att sociala medier-bolagen har en roll i hur den här kommunikationen nu riktas mot unga, där vi hoppas att de vill ta mer ansvar för att skydda användarna, på samma sätt som man har gjort med annan typ av information som i förlängningen kan vara skadlig.

 Foto: R. Bajaj

Text: Redaktionen


Godislarm i svenska matbutiker – halva befolkningen påverkad

2024 07 19

Nästan hälften av svenska folket är föremål för ett större godislarm i landet.

Omkring 40 procent av befolkningen har svårt för att säga nej till godis och snacks när de stiger in i Sveriges matbutiker.

Det visar en ny undersökning från Cancerfonden, rapporterar Vetenskapsradion, som nu slår larm om förekomsten.

Lika många är det som inte kan behärska sig när det är extrapris. Särskilt påverkade blir folk av utomhusreklam, som pekas ut som en av de värsta bovarna.

Att det ofta är söta och fettrika livsmedel som syns på dessa är ingen tillfällighet, menar marknadsföringsforskaren Erik Modig från Handelshögskolan i Stockholm.

– Vi ska tänka ”Åh, choklad det är ju gott, det ska jag unna mig”. Efter reklambudskapet är det sällan långt till en affär eller kiosk. Vi människor är betydligt mer mottagliga för reklam för sådant vi ser som belöningar. Därför ser vi inte utomhusreklam för grönsaker och havregryn, säger Erik Modig i ett pressmeddelande.

Stor riskfaktor för tidig död

Vad vi äter, och vad vi inte äter, har pekats ut som den näst högsta riskfaktorn att dö i förtid.

– Våra matvanor rankas idag som en av de största riskfaktorerna för ohälsa och tidig död i befolkningen i Sverige, framhåller Livsmedelsverket.

– De största riskerna i matvanorna är att vi äter för lite fullkorn, för lite frukt och grönt, för mycket rött kött och chark och för mycket salt.

Även socker och mättat fett pekas ut som riskfylld mat.

Kritiserar mängdrabatter

Enligt Cancerfonden är omgivningens påtryckningar, bland annat i sociala medier, en stor del av problemet.

Samma sak gäller de vanligt förekommande mängdrabatterna av typen “ta tre betala för två”.

Produkter som erbjuds med mängdrabatt ofta är skräpprodukter, det vill säga att de är ohälsosamma eller håller sämre kvalitet. Man kan säga att om det finns en hög marginal på en vara, är den ofta sämre för hälsan, säger Erik Modig.

Inte aktuellt med sockerskatt

Trots den alarmerande siffran från Cancerfonden anser majoriteten i samma undersökning att det främsta ansvaret ligger på individen själv – men också industrin. De flesta anser även att mataffärer och politiker bör göra mer för att uppmuntra mer hälsosamma matvanor.

Förra året aktualiserades frågan om sockerskatt i Sverige efter att ett uttalande från Livsmedelsverket missuppfattats i medierna.

Regeringen och myndigheten förnekade senare att ett sådant förslag fanns på bordet.

– Däremot har Livsmedelsverket gjort en kunskapsgenomgång om effekterna av olika styrmedel för att främja en hälsosam livsmedelskonsumtion. Allt sker inom ramen för ett pågående regeringsuppdrag om salt och socker.

Foto: Cloetta Sverige

Text: Redaktionen


Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

2024 07 19

Varje år hanterar polisen drygt 300 000 ärenden där bilister fångats på bild av fartkameror.

Det är dock enbart en relativt liten del som faktiskt bötfälls.

År 2021 var det 100 000 som fick en bot hemskickad och förra året var det ännu färre – blott 80 000 personer.

Resursbrist är den stora förklaringen, enligt polisen.

– Det behövs mer personal, säger Björn Thunblad, som är samordnare för trafik i region öst, till SVT Nyheter.

Här går gränsen

Nu under sommarsemestern är det högsäsong på vägarna och högt tryck i trafiken. Då ökar också risken för olyckor.

Parallellt har frågan om hur väl fartkameror egentligen fungerar aktualiserats, senast av onlinemagasinet Carup.

Och det finns en “magisk” gräns för när kamerorna faktiskt blixtrar till. Det sker sex kilometer i timmen över hastighetensgränsen och på 14 meters avstånd, uppger Sveriges största biltidning Vi Bilägare.

Men det förutsätter att de ens är påslagna, vilket inte alltid är fallet – och inte heller ändamålet.

Bara det faktum att kamerorna finns gör nämligen att folk saktar ned.

– Syftet är inte att bötfälla så mycket folk som möjligt utan att sänka medelhastigheten och det vet vi att de gör, säger Björn Thunblad.

LÄS MER: Trafikpolis reder ut – det här är förbjudet att göra i bilen

Kan få ny funktion

I vintras öppnade regeringen för att börja använda fartkameror för livebevakning i syfte att kunna följa misstänkta kriminella på vägarna.

Nyligen kom också bekräftelsen. I juni meddelade regeringen att kameraövervakning i trafiken sätts in från och med 1 januari 2025.

Kamerabevakning är ett viktigt verktyg i brottsbekämpningen. Både för att kunna förebygga och förhindra brott, men också för att hitta, gripa och lagföra skyldiga. För medborgarnas trygghet är det angeläget att polisen har tillgång till effektiva verktyg, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid tillfället.

Ökat rejält senaste 20 åren

Det finns drygt 2 500 fartkameror runtom i Sverige. Det är en rejäl ökning – år 2006 fanns det blott 644 stycken.

Enligt Trafikverket räddas 20 liv och 70 personer från att bli allvarligt skadade varje år tack vare att kamerorna placerats ut.

– Mätningar visar att det fungerar väl, trafikanterna väljer att sänka hastigheten när man kör på en väg med trafiksäkerhetskameror, framhåller myndigheten.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen