Straffrabatten ska bort för grova brott

2021 07 21

S-MP-regeringen vill sätta stopp för straffrabatten för personer mellan 18-20 år som mördar, rånar, våldtar och till exempel begår grov misshandel.

– Det är en sak att ha en situation med gruff i en krogkö där en kille klipper till en annan kille och vi får en misshandel, men det finns inga andra brott i bagaget. Men det är en annan sak när ungdomar systematiskt rånar andra ungdomar. Eller ännu värre: när vi har unga människor som utför beställningsmord, säger justitieminister Morgan Johansson till SVT.

Vill även se livstidsstraff

I dagsläget får en 18-åring nedsatt straff med cirka 50 %, en 19-åring med 33 %  och en 20-åring med 25 % förklarar SVT. Men detta vill nu S-MP-regeringen slopa avseende grova brott och det ska även kunna dömas ut livstidsstraff.

– Huvudregeln är att har du minimistraff i straffskalan på minst ett års fängelse tas straffreduktionen för unga bort, säger Morgan Johansson.

Från nyårsdagen

Lagändringarna väntas träda i kraft 1 januari 2022 och beräknas ha en årskostnad på 450 miljoner med anledning av bland annat fler fängelseplatser.

– Det ska gå mycket fortare att nå upp till maxstraff, anser Morgan Johansson som vill att domstolarna ska döma ut hårdare straff än idag.

Enligt S-MP-förslaget ska straffrabatten slopas för bland annat följande brott:

◾Mord

◾Dråp

◾Rån

◾Våldtäkt

◾Grov misshandel

◾Grovt vapenbrott

◾Grov utpressning med mera

M vill totalslopa

Moderaterna är inte nöjda utan vill att straffrabatterna ska slopas för samtliga brott och därmed tas bort helt och hållet.

– Det här är en halvmesyr. Man tar bort straffrabatten för personer som döms till fängelse i över ett år. Det krävs mycket i Sverige för att ens dömas till fängelse. Det enda rimliga vore att säga att är man 18 till 20 år så är man myndig, säger Moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forssell till Expressen.

ANALYS

S-MP-regeringen torde ha mycket stort stöd för denna straffskärpning och det har även kommit försiktigt positiva signaler till förslaget från Vänsterpartiet. För att rent opinionsmässigt ta kommandot i den heta frågan om brottsligheten finns det en tydlig väg för S-MP-sidan och det är att skärpa straffen ännu mer så att man lägger sig på samma nivå eller till och med stramare nivå än M-SD-KD-sidan. 

Det skulle ge en stor fördel för Lag Löfven inför valet 2022. Men sannolikt är både Miljöpartiet och Socialdemokraternas vänsterfalang emot.

Foto: Morgan Johansson, FB

[yop_poll id="387"]

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen