Stort larm: Putin planerar för katastrof

2024 02 19

Mike Turner, ordförande för det amerikanska representanthusets underrättelseutskott, varnade för att landet står inför ett ”allvarligt nationellt säkerhetshot”.

Flera källor uppgav snabbt att hotet kopplas till Ryssland, vilket sedan bekräftades av Vita huset.

I ett uttalande uppgav Biden-administrationen att hotet är relaterat till en "anti-satellitkapacitet som Ryssland håller på att utveckla".

Enligt två centralt placerade källor till ABC News handlar hotet om att Ryssland vill placera kärnvapen i rymden för att kunna slå ut amerikanska och europeiska satelliter.

Ett skräckscenario för världen, enligt den europeiska rymdorganisationen ESA:s generaldirektör Josef Aschbacher.

– Vi har inte så mycket information, så det är svårt att spekulera. Men om det skulle finnas ett hot mot våra satelliter vore det katastrofalt för livet på jorden, säger han till Svenska Yle.

– Vi är beroende av satelliter. Det handlar om allt från navigering och väderprognoser till vår säkerhet. Så det här har givetvis fått alarmklockor att ringa hos ESA, hos Nasa och på flera andra ställen, fortsätter Aschbacher.

Kräver stärkt skydd

ESA:s generaldirektör uppmanar nu västvärlden att agera omedelbart. Satelliterna måste skyddas, betonar Aschbacher.

– Vi måste se till att vi har robusta system som kan stå emot de hot de kan utsättas för, understryker ESA-chefen.

”Ingen skulle överleva”

Generalmajor Michael Traut, som är chef för Tysklands rymdkommando, delar Josef Aschbachers riskbedömning.

– Ingen skulle överleva en sådan handling – ingen satellit, varken kinesisk eller rysk och amerikansk eller europeisk. Om man har något som helst rationellt tänkande så placerar man inte kärnvapen i rymden, säger Traut till Politico.

Vidare betonar generalmajoren att en utplacering av kärnvapen i rymden skulle strida mot FN:s yttre rymdavtal från 1967.

Katastrof för ekonomin

Ludwig Möller, chef för European Space Policy Institute, har även kommenterat det nya kärnvapenhotet.   

Han varnar för en ekonomisk katastrof.

– Skulle Ryssland slå ut kommersiella satelliter kan vi förvänta oss en ekonomisk katastrof, från banker till energiförsörjning. Det kommer kosta biljoner dollar, säger han till Politico.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda 

Mycket viktigt för Ukrainas chanser  

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.  

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: CC-BY-4.0: © European Union 2023– Source: EP

Text: Redaktionen