Stort larm om skolelever: 45 procent utsatta för samma sak

2024 10 24

Nästan hälften av alla skolelever i Sverige har utsatts för någon form av brott under 2023.

Det visar Brottsförebyggande rådets Skolundersökning om brott 2023.

– Resultaten visar att 45,3 procent av eleverna uppger att de utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott minst en gång under de senaste tolv månaderna, framhåller Brå i en kommentar till statistiken.

Oftast sker brotten i skolmiljön.

– Det är den vanligaste brottsplatsen för både mindre grov och grövre misshandel, samt för fysiska sexuella kränkningar bland pojkar, skriver Brå.

Stöld är brottet som är mest förekommande. Mer än var fjärde pojke (26,2 procent) har blivit utsatt för stöldbrott. Bland flickor är andelen 25,9 procent.

Den näst vanligaste brottsformen mot pojkar är misshandel (21,4 procent). Bland flickor är sexualbrott det näst vanligaste brottet (17,9 procent).  

– Störst andel utsatta finns bland elever vars familj har svaga ekonomiska resurser, elever med skilda eller separerade föräldrar samt elever vars ena eller båda föräldrar saknar arbete, framhåller Brå.

Vidare uppger myndigheten att svenskfödda elever med två utrikesfödda föräldrar samt utrikesfödda elever uppger utsatthet för brott i större utsträckning än svenskfödda elever med minst en svenskfödd förälder.

Lika många flickor och pojkar begår brott

Undersökningen visar även att många skolelever begår brott.

Drygt hälften av samtliga elever i årskurs 9 uppger att de begått någon form av brott det senaste året.

Andelen är lika hög för flickor och pojkar.

– För första gången sedan mätningarna startade 2015 är det lika många flickor som pojkar som uppger att de begått något brott under det senaste året, säger Aravella Lejonstad, utredare på Brå.

– Det är dock vanligare att pojkar har varit delaktiga i skadegörelse och våldsbrott, men när det gäller stölder är det en något högre andel flickor som uppger att de varit delaktiga. Andelen pojkar som begått något våldsbrott har också minskat de senaste åren.

Foto: T. Flower

Text: Redaktionen

Fler och fler investerar i samma sak – ”kan få en bra vinst”

2025 08 16

En ökande trend syns i både Sverige och Finland.

2023 var inget bra år för de svenska och finska fritidshusmarknaderna.

Pandemiåren innebar en kraftigt ökad efterfrågan på fritidshus.

Efteråt följde stigande räntor och svag konjunktur, vilket slog hårt mot bostadsmarknaden.

Under 2024 vände trenden och under 2025 har antalet fritidshusaffärer ökat kraftigt.

– Det har funnits ett uppdämt behov. Jag skulle säga att det är en återgång till en mer normal nivå efter ett riktigt dåligt 2023, säger Hans Flink på Svensk Mäklarstatistik till DN.

Finland följer samma trend

Året första sex månader innebar en ökning på 23 procent av antalet fritidshusaffärer i Sverige.

I Finland syns en liknande trend.

Där ökade motsvarande försäljning med tio procent under sommarmånaderna maj, juni och juli.

Köper för att hyra ut

Ökningen innebär att den finländska fritidshusmarknaden stigit till en högre nivå än innan pandemiåren.

En anledning till ökningen är att många köper för att hyra ut semesterboende och på så sätt tjäna pengar på sin investering.

– Man kan få en bra vinst på att hyra ut sin stuga, eftersom också intresset för att hyra stugor är sällsynt högt och förmedlare och webbsidor gör det lätt för dem som är intresserade att hyra, säger Tuomas Viljamaa som är vd för det finska Centralförbundet för fastighetsförmedling i ett uttalande, rapporterar Svenska Yle.

Trenderna går isär

Samtidigt som antalet fritidshusaffärer steg i både Sverige och Finland går prisutvecklingen åt olika håll.

I Finland syns en liten genomsnittlig prisökning under sommarens fritidshusaffärer.

I Sverige sjönk medelpriset med två procent under året fösta sex månader, jämfört med föregående år.

– Fritidshus är inget måste för människor. De som har funderat på att sälja kan ha tänkt att ”vi får nog nöja oss med det här”, samtidigt som köparna kan tycka att det är ett bra läge, säger Hans Flink till DN.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Många saknar koll – växande trend kan ge böter

2025 08 16

Polisen flaggar för att okunskapen är stor kring ett populärt transportmedel.

Trafikpolisen i Sörmland har under sommaren stött på många elsparkcyklar som framförts utan tillräckliga tillstånd.

Två män har dömts för att ha kört elsparkcyklar, så kraftfulla att de räknas som mopeder, utan körkort.

– Vi ser väldigt många elsparkcyklar som är alldeles för kraftfulla som klassas som mopeder och ibland som motorcyklar, säger Björn Thunblad på polisregion Öst till SVT.

Dömdes för olovlig körning

För de två männen i Sörmland blev domen grov olovlig körning med dagsböter som påföljd.

Det berodde på att elsparkcyklarna som de färdats på klassades som moped klass 1, vilket kräver att föraren har körkort.

Brottet ansågs grovt då de både männen hade indragna körkort sedan tidigare.

Låg kunskap om elsparkcyklar

Kunskapen om reglerna som gäller för det populära färdmedlet är låg.

Det är väldigt vanligt med elsparkcyklar som är mer kraftfulla än vad föraren har rätt att köra.

Men det är upp till konsumenterna att ha koll, vilket många saknar, framhåller Björn Thunblad.

– Ända från när elsparkcyklarna kom har vi sett att det finns en brist hos konsumenterna kopplat till vilka regler som gäller och vilka krav som ställs på en som konsument, säger han.

Reglerna som gäller

En elsparkcykel kan klassas som en cykel förutsatt att den inte går fortare än 20 kilometer i timmen och har en kontinuerlig märkeffekt på högst 250 watt.

Om elsparkcykeln går snabbare eller har en högre effekt klassas den inte längre som en cykel och kan inte köras efter cykelregler.

- Elsparkcykeln ska ha bromsar och en ringklocka.

- Kör du i mörker ska elsparkcykeln ha fram- och baklyse samt vara utrustad med reflexer.

- Om den som kör är yngre än 15 år krävs hjälm.

- Det är inte tillåtet att skjutsa någon på en elsparkcykel.

- Det är inte tillåtet att köra en elsparkcykel på en trottoar eller gångbana.

Källa: Transportstyrelsen

Foto: Alan Labisch

Text: Redaktionen