Priserna har periodvis varit skyhöga, vilket har svidit i mångas plånböcker.

Nu kommer dock ett glädjande besked för hushållen.

Vintern 24/25 ser ut att bli ett undantag. Betydligt lägre elpriser väntar under kommande vinter.  

Det rapporterar Sveriges Radio med hänvisning till en färsk analys från Länsförsäkringar.

Hälften så dyrt 

Enligt analysen blir vinterns elpriser hälften så dyra som förra året.

– Det beror framför allt på att vi har ett överskott av elproduktion, säger Pierre Ståhl, projektledare på Energikontor Syd, till radion.

Ståhl pekar i synnerhet på att en ökad produktion av sol- och vindkraft kommer att bidra till lägre elpriser under årets kallaste månader.

Energiexperten framhåller även att de senaste åren har präglats av historiskt höga elpriser.

– Vi jämför med åren precis efter Rysslands invasion av Ukraina. Då fick vi en stor prischock på el. Går man ytterligare några år tillbaka så ser jämförelsen annorlunda ut.

Så blev elpriset förra vintern

Förra vinterns elpriser blev lägre jämfört med vintern 22/23, enligt en sammanställning från elhandelsbolaget Bixia.

Elpriset i januari blev lägre än i fjol trots att det var i snitt 2 grader lägre temperatur än normalt. I snitt kostade elen 77 öre per kWh i system under januari månad, vilket är 25 procent lägre än samma period 2023.

– Det har varit riktigt kallt periodvis och vi har förbrukat betydligt mer el i Sverige i januari i år. Att elpriset ändå inte skjutit i höjden beror på låga bränslepriser och att elpriserna på kontinenten varit nästan hälften jämfört med i fjol, kommenterade Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia.

I februari landade landade systempriset på 45 öre per kWh, jämfört med 91 öre per kWh året innan.

Foto: V. Anh

Text: Redaktionen

Det fastslår den tidigare chefen för Europeiska centralbanken och Italiens före detta premiärminister Mario Draghi i en uppmärksammad rapport.

Summan motsvarar 5 procent av EU:s  BNP och är större än Sveriges BNP på 5 000 miljarder kronor.

– En gemensam plan för koldioxidutsläpp och konkurrenskraft skulle kunna jämna ut villkoren globalt och kompensera för statssponsrad konkurrens utomlands, står det i rapporten som beställdes förra året av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Hon kommenterar beskedet på en pressträff.  

– För det första är det enda sättet att säkerställa vår långsiktiga konkurrenskraft att gå bort från fossila bränslen till en ren, konkurrenskraftig och cirkulär ekonomi. För det andra måste våra ansträngningar för konkurrenskraft gå hand i hand med ökat välstånd för alla i Europa.

Medlemsländer kan behöva betala

Mario Draghi kallar förslaget för en ”radikal förändring” för EU.

Vidare konstaterar han att finansieringen inte kommer kunna täckas av privata investeringar.

– Det finns ett behov för medel för gemensam finansiering, säger Draghi på en pressträff.  

Ett kontroversiellt besked.

Flera av EU:s medlemsländer är negativa till gemensam finansiering av stora EU-projekt.

Trots det öppnar Ursula von der Leyen för att nationella bidrag kan finansiera en stor del av jättesatsningen.

Sverige och andra medlemsländer kan således behöva betala en del av den hisnande summan.

– Det finns två sätt att göra det på: genom nationella bidrag, hela budgeten eller större delen av budgeten består av nationella bidrag, eller med nya egna medel, säger von der Leyen på pressträffen enligt Di.

– Vi måste titta på båda och sedan måste det finnas en politisk vilja hos medlemsländerna.

”Första gångens sedan kalla kriget”

Enligt Mario Draghi är den storsatsningen nödvändig. Han pekar på att tillväxten har ”mattats av” under en längre tid i EU.

– Produktiviteten är mycket svag. För första gången sedan kalla kriget måste vi verkligen frukta för vår självbevarelse och skälet till ett enat svar och aldrig varit så övertygande, säger han enligt Europaportalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen