Stort glädjebesked för hushållen – behöver bara betala halva priset

2024 08 27

De senaste vintrarna har elpriserna varit ett stort orosmoment för många svenskar.

Priserna har periodvis varit skyhöga, vilket har svidit i mångas plånböcker.

Nu kommer dock ett glädjande besked för hushållen.

Vintern 24/25 ser ut att bli ett undantag. Betydligt lägre elpriser väntar under kommande vinter.

Det rapporterar Sveriges Radio med hänvisning till en färsk analys från Länsförsäkringar.

Hälften så dyrt

Enligt analysen blir vinterns elpriser hälften så dyra som förra året.

– Det beror framför allt på att vi har ett överskott av elproduktion, säger Pierre Ståhl, projektledare på Energikontor Syd, till radion.

Ståhl pekar i synnerhet på att en ökad produktion av sol- och vindkraft kommer att bidra till lägre elpriser under årets kallaste månader.

Energiexperten framhåller även att de senaste åren har präglats av historiskt höga elpriser.

– Vi jämför med åren precis efter Rysslands invasion av Ukraina. Då fick vi en stor prischock på el. Går man ytterligare några år tillbaka så ser jämförelsen annorlunda ut.

Så blev elpriset förra vintern

Förra vinterns elpriser blev lägre jämfört med vintern 22/23, enligt en sammanställning från elhandelsbolaget Bixia.

Elpriset i januari blev lägre än i fjol trots att det var i snitt 2 grader lägre temperatur än normalt. I snitt kostade elen 77 öre per kWh i system under januari månad, vilket är 25 procent lägre än samma period 2023.

– Det har varit riktigt kallt periodvis och vi har förbrukat betydligt mer el i Sverige i januari i år. Att elpriset ändå inte skjutit i höjden beror på låga bränslepriser och att elpriserna på kontinenten varit nästan hälften jämfört med i fjol, kommenterade Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia.

I februari landade landade systempriset på 45 öre per kWh, jämfört med 91 öre per kWh året innan.

Foto: V. Anh

Text: Redaktionen

JUST NU: Larmet inför julskinkan – ”hjärtskärande” avslöjande

2025 11 27

– Bakom varje julskinka finns en gris som har lidit, gömd bakom djurfabrikernas stängda dörrar. Många har nog valt att titta bort, just för att vi egentligen bryr oss och vet att grisarna förtjänar bättre.

Det säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt, efter att ha granskat nytt bild- och filmmaterial från fyra svenska grisfabriker i Västra Götaland.

Enligt Hogevik visar materialet allvarliga brister i djurhållningen. Grisar hålls i karga, smutsiga och trånga utrymmen, på hårda golv utan strö. Många djur är mycket smutsiga, och både skadade och döda grisar förekommer i materialet.

– Det är fruktansvärt att se den misär som grisarna lever i. Ännu mer hjärtskärande blir det med vetskapen om att miljontals svenska grisar stängs in under samma grymma villkor. Grisarna föds, lever och dör under förhållanden som inga djur ska behöva uthärda, säger Tina Hogevik som uppmanar allmänheten att stå över julskinkan i år.

– Inför den här julen uppmanar jag alla som har tänkt att äta griskött att i stället möta grisarnas blick, och sluta brottas med de ursäkter som skymmer sikten. Skippa julskinkan och välj vego i jul.

Polisanmält

Efter granskningen har Djurens Rätt valt att polisanmäla fyra grisfabriker för misstänkt djurplågeri. Anmälningar har även gjorts till länsstyrelsen.

– Bildmaterialet visar inte bara tydliga lagbrott, utan också det systematiska djurplågeri som vi förväntas acceptera som normalt i svenska djurfabriker. Det handlar alltså inte om några enstaka fall av vanvård. Det här är ett inbyggt systemfel – långt ifrån den putsade bild som köttindustrins reklam har vant oss vid, säger Tina Hogevik.

LÄS MER: Populär julmat rusar i pris – 1 200 procent dyrare

120 000 grisar

Organisationen uppskattar att 120 000 grisar har passerat anläggningarna under en tidsperiod på drygt tio år. Under samma period har länsstyrelserna genomfört djurskyddskontroller vid totalt fem tillfällen på anläggningar.

LÄS OCKSÅ: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Foto: J. Fiander

Text: Redaktionen

Stor förändring i opinionen – inte hänt på två år

2025 11 27

Gapet mellan de politiska blocken har krympt markant.

Det visar en opinionsundersökning från Demoskop, som SvD och Aftonbladet har tagit del av.

Regeringen och Sverigedemokraterna närmar sig oppositionen.

Enligt mätningen är skillnaden mellan den rödgröna sidan och Tidöpartierna nu 4,1 procentenheter – den lägsta nivån på två år.

Jämfört med oktober har avståndet minskat med 1,6 procentenheter. Tillsammans får de fyra oppositionspartierna 50,8 procent, medan Tidöpartierna landar på 46,7 procent.

V och MP tappar

Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet går bakåt jämfört med förra mätningen i oktober.

V tappar från 7,0 till 6,3 procent och MP från 7,4 till 6,4 procent.

Demoskops opinionschef Johan Martinsson noterar att Vänsterpartiet har fallit tillbaka ordentligt från att ha noterat ett stöd på omkring 9 procent under förra hösten och sommaren.

– Det går definitivt sämre nu än vad det gjorde under förra sommaren och hösten. Då hade de en starkare period, då de låg mellan 8 och nästan 9,5 procent, säger han till SvD.

”Elefanten i rummet”

Trots det minskade gapet finns det skäl för Tidöpartierna att känna oro. Liberalerna hamnar återigen under riksdagsspärren med ett stöd på ynka 2,4 procent.

– Elefanten i rummet är ju att Liberalernas procent inte räknas om de inte har 4 procent. Om Liberalerna åker ut är det svårt att föreställa sig en moderatledd regering i nuläget, säger Martinsson till tidningen.

LÄS MER: Vattenfall höjer avgifterna rejält

SD-väljare besvikna

Liberalerna vidhåller att man inte kommer släppa in Sverigedemokraterna i en eventuell högerregering efter valet. SD uppger i sin tur att partiet kommer gå i opposition om man inte får en plats i en framtida regering.

Enligt en ny undersökning från DN/Ipsos påverkar maktkampen Sverigedemokraternas väljares syn på samarbetspartiet. Endast var sjunde SD-väljare vill ha med L i nästa regering, medan var fjärde bara kan tänka sig det om det är absolut nödvändigt.

– Det kan nog ses som en direkt konsekvens av Simona Mohamssons besked i regeringsfrågan, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

LÄS OCKSÅ: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen