Stort glädjebesked för hushållen – behöver bara betala halva priset

2024 08 27

De senaste vintrarna har elpriserna varit ett stort orosmoment för många svenskar.

Priserna har periodvis varit skyhöga, vilket har svidit i mångas plånböcker.

Nu kommer dock ett glädjande besked för hushållen.

Vintern 24/25 ser ut att bli ett undantag. Betydligt lägre elpriser väntar under kommande vinter.

Det rapporterar Sveriges Radio med hänvisning till en färsk analys från Länsförsäkringar.

Hälften så dyrt

Enligt analysen blir vinterns elpriser hälften så dyra som förra året.

– Det beror framför allt på att vi har ett överskott av elproduktion, säger Pierre Ståhl, projektledare på Energikontor Syd, till radion.

Ståhl pekar i synnerhet på att en ökad produktion av sol- och vindkraft kommer att bidra till lägre elpriser under årets kallaste månader.

Energiexperten framhåller även att de senaste åren har präglats av historiskt höga elpriser.

– Vi jämför med åren precis efter Rysslands invasion av Ukraina. Då fick vi en stor prischock på el. Går man ytterligare några år tillbaka så ser jämförelsen annorlunda ut.

Så blev elpriset förra vintern

Förra vinterns elpriser blev lägre jämfört med vintern 22/23, enligt en sammanställning från elhandelsbolaget Bixia.

Elpriset i januari blev lägre än i fjol trots att det var i snitt 2 grader lägre temperatur än normalt. I snitt kostade elen 77 öre per kWh i system under januari månad, vilket är 25 procent lägre än samma period 2023.

– Det har varit riktigt kallt periodvis och vi har förbrukat betydligt mer el i Sverige i januari i år. Att elpriset ändå inte skjutit i höjden beror på låga bränslepriser och att elpriserna på kontinenten varit nästan hälften jämfört med i fjol, kommenterade Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia.

I februari landade landade systempriset på 45 öre per kWh, jämfört med 91 öre per kWh året innan.

Foto: V. Anh

Text: Redaktionen

JUST NU: Ukraina skickar stridsfartyg till flera Natoländer

2025 10 22

Ukraina inleder ett nytt samarbete med flera Natoländer.

Montreuxkonventionen från 1936 reglerar militära och civila fartygs passage genom Bosporen och Dardanellerna i Svarta havet.

Den sätter också gränser för utländska krigsfartygs närvaro i Svarta havet och ger Turkiet befogenhet att upprätthålla säkerheten i både fredstid och krigstid.

Nu har Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj undertecknat en lag som möjliggör för nya samarbeten för det krigsdrabbade landet, rapporterar Kyiv Post.

Skickar fartyg till Turkiet

Den ukrainske presidenten godkänner nu utplacering av ukrainska stridsfartyg och soldater i Turkiet och Storbritannien.

Det möjliggör marin utbildning och användning av utrustning mitt i pågående krig, vilket tidigare inte varit möjligt i samma utsträckning.

– Lagen gör det möjligt för Ukraina att skicka militär personal utomlands för utbildning mitt i pågående säkerhetsutmaningar. Tidigare har personal inte kunnat resa sjövägen till Turkiet på grund av Montreuxkonventionen, som begränsar passagen för krigsfartyg från krigförande nationer genom Bosporen och Dardanellerna, uppger Kyiv Post.

LÄS MER: Storm Shadow-missiler har slagit ner i Ryssland

Skickar korvett

Ukraina kommer skicka korvetten Ivan Mazepa till Turkiet med en besättning på upp till 106 soldater.

Man öppnar också för att skicka upp till fem minröjningsfartyg till Storbritannien, med omkring 39 soldater på varje fartyg.

– Lagen kommer att stödja mottagandet av militär utrustning från partnerländer, säkerställa lämplig bemanning av enheter och ge tid för utbildning i komplexa system, uppger tidningen.

Zelenskyj i Sverige

Beskedet om utplaceringen av stridsfartyg kommer samma dag som den ukrainske presidenten besöker Sverige.

Efter dagens möte har den svenske statsministern och president Zelenskyj bjudit in till en gemensam pressträff.

Det spekuleras om det väntar ett avslöjande om att Ukraina ska få Jas Gripen.

– Hela mötet äger rum på Saab i Linköping, och vi kommer också diskutera möjligheten för en rätt betydande svensk exportindustriaffär, säger Ulf Kristersson (M) till SR.

LÄS MER: Zelenskyj till Linköping – Kristersson bekräftar ”betydande affär”

Text: Redaktionen

JUST NU: Explosioner i Ungern och Rumänien

2025 10 22

Oljeraffinaderier i Ungern och Rumänien har drabbats av explosioner.

Rysk olja är fortfarande en viktig inkomstkälla för den ryska krigsmakten för att finansiera sitt krig i Ukraina.

Trots påtryckningar från EU fortsätter flera av unionens medlemsländer att importera rysk energi.

– Explosioner har inträffat vid oljeraffinaderier i Rumänien och Ungern. Båda har kopplingar till Ryssland, enligt lokala medier, rapporterar Kyiv Independent.

I Rumänien

I södra Rumänien raffinaderiet Petrotel-Lukoil drabbats av en explosion.

Anläggningen ägs av ett dotterbolag till Lukoil som är ett av Rysslands största privatägda olje- och gasbolag.

En person skadades allvarligt och fick föras till sjukhus.

Mot bakgrund av den senaste tidens ukrainska attacker mot rysk oljeinfrastruktur har lokala myndigheter inte uteslutit möjligheten att explosionen orsakades av en attack.

– Men det finns andra potentiella orsaker, som den mänskliga faktorn eller tekniska fel, framhåller de rumänska myndigheterna, uppger tidningen.

Ungerns största oljeraffinaderi

I nära anslutning till explosionen i Rumänien inträffade också en explosion vid Ungerns största oljeraffinaderi.

– Anläggningen, som ligger i staden Szazhalombatta, tar emot råolja från Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

Det ungerska oljeraffinaderiet ligger 27 kilometer från Budapest och ägs av det ungerska oljebolaget MOL.

Anläggningen fattade eld efter explosionen och stängs nu tillfälligt.

Inga personskador har rapporterats.

LÄS MER: Tvärvändning om Trump och Putin

Försörjs av rysk olja

Raffinaderiet försörjs med råolja från Ryssland genom Druzbaledningen.

En av anläggningens nyckelkomponenter är ett destillationstorn som separerar flytande blandningar från råolja.

Rysslands oljeraffinaderi i Novokuibyshevsk utsattes också för en drönarattack i samband med explosionerna i Ungern och Rumänien.

Ukraina har inte kommenterat explosionerna vid oljeraffinaderier i Rumänien och Ungern, och inte heller om drönarattacken i Ryssland.

LÄS MER: Ryskt dunderfiasko – stor attack har misslyckats

Foto: T. Eilertsen

Text: Redaktionen